Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inrätta ett forskningscentrum för sociala uppfinningar och innovationsprocesser vid Umeå universitet.
Vid sitt möte i Lissabon 2001 beslutade EU:s stats- och regeringschefer att EU till år 2010 ska bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi. Samtidigt konstaterade man att det, för att vi ska kunna nå detta mål, krävs omfattande förändringar och förnyelse.
Sveriges välstånd har till stor del byggts av tekniska innovationer. Vår forskning och utveckling, och därmed också de för svensk ekonomi viktigaste företagen, har till stor del funnits i den tekniktunga industrin.
Nu växer den kunskapsbaserade ekonomin sig starkare. I en sådan ekonomi är innovationer, förändringar och förnyelse nyckelfaktorer för tillväxt och välstånd. Men medan innovationspolitiken tidigare varit starkt teknik- och produktorienterad, är det snarare innovationsprocesser och s.k. sociala uppfinningar som dominerar i den kunskapsbaserade ekonomin.
Utmaningen för Sverige ligger i att bättre ta till vara uppfinningar som leder till entreprenörskap, vare sig det gäller i det privata näringslivet, i det offentliga eller i den ideella sektorn. Vår förmåga att stimulera och ta till vara dessa innovativa processer kommer allt mer att styra våra möjligheter att nåökad tillväxt och bättre välfärd.
Traditionellt har "hårda" tekniska idéer, som leder till nya produkter, fått stöd och uppmärksamhet. Sociala uppfinningar handlar om "mjuka" idéer som ger tjänsteutveckling i form av nya företag och förnyelse inom arbetsliv och samhällsliv.
I sociala uppfinningar är det mer "tänknik" än teknik som skapar det ekonomiska mervärdet. Genom vår historia, och i vår omgivning, finns en lång rad exempel på sociala uppfinningar som vi idag betraktar som självklarheter. Bland de mer abstrakta sociala uppfinningarna kan nämnas skriftspråket, alfabetet, talsystemet, och marknadsekonomin, som alla varit värdefulla innovationer som lett till tillväxt.
Men också mer konkreta och handfasta fenomen är i grund och botten sociala uppfinningar. Dit kan räknas såväl dagis som bibliotek. Sociala uppfinningar som omsatts till affärsidéer är smarta arbetsscheman som 3-3-systemet, gratistidningen Metro och ishotellet i Jukkasjärvi, men också Grythyttan, Vansbro Innovation Arena och Dalhalla i Rättvik är exempel på sociala uppfinningar som spelat stor roll för orters och människor utveckling. På liknande sätt kan Vasaloppet beskrivas som en social uppfinning och som ett exempel på hur en mindre ort kan skapa tillväxt inom idrottsföretagande. Den turism- och upplevelseindustri som skapats i kölvattnet av Jan Guillous böcker om Arn, skulle också kunna beskrivas i termer av sociala uppfinningar.
1987 grundades SISU, Svenska Institutet för Sociala Uppfinningar. Av ekonomiska skäl upphörde verksamheten efter några år, eftersom man hade svårt att få frivilliga medel och inte hade något offentligt stöd för sin verksamhet.
Med stöd av bland annat Almi, Innovation Västerbotten och Umeå kommun pågår det i Västerbotten och vid Umeå universitet ett positivt arbete för att utveckla kunnandet kring sociala uppfinningar. Ett led i det arbetet är det avtal som Umeå kommun nyligen träffade med Designhögskolan om en satsning på tjänstedesign.
2003 presenterade enmansutredaren Janerik Gidlund utredningen "Innovativa processer" (SOU 2003:90). Utredningen uppmärksammar de "mjuka" idéerna för människor, företag och samhälle, och lämnar flera olika förslag till hur välfärden och tillväxten, med särskilt fokus på kommuner och landsting, skulle kunna öka genom innovativa processer.
Ett av utredningens förslag var att inrätta två forskningscentrum, i syfte att trygga den långsiktiga kompetensförsörjningen inom området. Mot bakgrund av vad som ovan anförts om den verksamhet som pågår vid Umeå universitet, borde ett av dessa forskningscentrum, ett "Innoversitet", lämpligen lokaliseras till Umeå.
|
Stockholm den 1 oktober 2004 |
|
|
Maud Olofsson (c) |