Motion till riksdagen
2004/05:Ub308
av Ulf Sjösten (m)

Invandrarakademin vid Högskolan i Borås


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Invandrarakademin vid Högskolan i Borås skall prioriteras vid anslagsgivande till landets högskolor.

Motivering

Borås har lång erfarenhet av praktisk integration av människor från andra länder.

Under mer än 30 år under första delen av förra seklet växte Borås procentuellt mest i Sverige. Orsaken var en textil- och konfektionsindustri som koncentrerades till Borås och Sjuhäradsbygden. Från 1940-talet och 30 år framåt var arbetskraftsinvandring en viktig faktor för denna industris framväxt.

På den tiden kom man från Finland, Jugoslavien, Grekland och Italien och integrationen i det svenska arbetslivet var direkt och omedelbar. Såär det ju inte i dag, och där kommer Invandrarakademin vid Högskolan i Borås in med intressant nytänkande.

Tanken med akademin är att ge invandrare med akademisk bakgrund en ny miljö, som inspirerar och aktiverar i högre grad än de traditionella med komvux och sfi, där syftet är att ge studenterna ökat självförtroende och en väg in i arbetslivet och ge Sverige och oss alla tillgång till den stora kunskap och kompetens som finns hos dessa invandrare.

Om kunskaperna i svenska brister kan det finnas kunskaper i engelska som gör att man kan finna en väg för den enskilde tillbaka till hennes eller hans kärnkompetens, men också en väg till bättre kunskaper i svenska.

Det som saknas för att göra Invandrarakademin ännu mer framgångsrik är pengar.

Det har sagts att Högskolan i Borås kan fortsätta verksamheten genom sitt grundutbildningsanslag. Problemet är att Högskolan i Borås med sitt höga söktryck har för många studenter och lärare i förhållande till sitt grundutbildningsanslag. Man måste förmodligen minska sin verksamhet, och dåär risken stor att Invandrarakademin får stryka på foten.

Invandrarakademin har studenter med vitt skilda bakgrunder. Det finns bland annat ingenjörer, ekonomer, lärare, kartografer och en doktor i bioteknik. All denna kunskap och kompetens är ju något som vi så innerligt väl behöver i Sverige.

Studenterna vid Invandrarakademin representerar hittills 36 olika länder i alla världsdelar och av de till december 2003 antagna 54 studenterna var 26 kvinnor och 28 män.

Nu har vi en möjlighet att på ett strukturerat sätt ta tillvara det som dessa människor har att ge vårt samhälle - en annan, djupare typ av spetskompetens som är så viktig i vårt mångkulturella samhälle. Det kan ju inte vara speciellt klokt att inte ta tillvara den möjligheten.

Flera av dem som har gått på Invandrarakademin har arbete i dag och söktrycket inför starten av utbildningarna har varit högt.

Vi har historiskt varit dåliga på att ta till vara den kunskap och kompetens som invandrare har. När man för några år sedan undersökte hur många av de invandrare som bodde och verkade i Västra Götaland som hade examen från sina hemländer i legitimationsyrken upptäckte man att det fanns 75-80 läkare som inte arbetade som läkare. De hade arbeten som föga anknöt till deras ursprungliga yrken. Någon körde taxi och flera arbetade i restaurangbranschen.

Stockholm den 1 oktober 2004

Ulf Sjösten (m)