Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det införs ett sista datum när de som ansöker om att få starta friskola skall få besked av Skolverket huruvida de får tillstånd att starta skola eller inte.
Att ansöka om att få starta en fristående skola skiljer sig i många delar från att ansöka om att få starta ett annat företag vilket som helst. Ett skolår startar i slutet av augusti. Det innebär att den som startar en friskola måste vara klar med alla förberedelser, ha skaffat lokal, anställt lärare, fått elever och allt annat som behövs för att det överhuvudtaget ska bli en skola, till någon gång i mitten eller slutet på augusti - d.v.s. när höstterminen startar. Så medan de flesta andra verksamheter kan starta när som helst under året, är skolor beroende av att komma igång till ett visst datum.
Fristående skolor ansöker om tillstånd för att driva sin verksamhet eller för att förändra verksamheten hos Skolverket. Ansökningarna för att få starta en skola ska i nuläget vara inne senast den 1 april två läsår innan man har tänkt starta sin verksamhet. De som startade sina skolor den här höstterminen 2004 hade alltså lämnat in sina ansökningar till Skolverket senast den 1 april 2003.
För att skolorna ska hinna bli klara med alla viktiga förberedelser måste de i god tid innan terminen börjar få sina tillstånd. Under senare år har handläggningen dragit ut på tiden på Skolverket. Många skolor har fått sina tillstånd alldeles för sent för att hinna komma igång med skolorna.
Under den senaste ansökningsomgången var det åtskilliga skolor som fick sina tillstånd och avslag över ett år efter det att de ansökt, långt in i april och maj - ja, t.o.m. under sommaren - alltså bara några månader innan verksamheten på skolan skulle börja. Detta gällde inte bara ansökningar som avsåg helt nya fristående skolor, även ansökningar för att utöka befintliga friskolor har drabbats av detta.
Gymnasieskolorna drabbas extra hårt av att få sina tillstånd sent. Som gymnasieskola är det viktigt att finnas med på kommunernas gymnasiemässor som börjar redan i november läsåret innan. Det är också viktigt att man finns med som ett alternativ att söka i den första ansökningsomgången tidigt på våren.
Men även för grundskolor är det givetvis viktigt att man får sina tillstånd i god tid innan skolåret startar, så att skolan har en chans att rekrytera elever på någorlunda lika villkor som de kommunala skolorna.
Det finns också ett helt annat skäl till att det är viktigt att skolorna i god tid får besked om hur det har gått med deras ansökan. Skulle de få ett avslag är det viktigt att skolorna kan överklaga detta och eventuellt göra en ny ansökan innan ansökningstiden för nästföljande omgång ansökningar till friskola går ut.
Det bör finnas ett sista datum för när fristående skolor bör få sina besked om de får starta friskola eller för att i god tid förbereda sin start till nästa hösttermin om de får tillstånd. Detta datum ska vara i god tid innan läsåret startar och också i god tid innan ansökningstiden hos Skolverket går ut för nästa ansökningsomgång.
Skulle skolan få avslag, är det viktigt att få besked tidigt även om det. Då kan skolan hinna med att överklaga avslaget samt även kunna ansöka på nytt i nästa ansökningsomgång
|
Stockholm den 29 september 2004 |
|
|
Mikaela Valtersson (mp) |