Riksdagen begär att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen med förslag som innebär att lagstiftningen avseende förtroendefull informations offentlighet inom skolan anpassas till den moderna individualiserade skolan.
Mycket tyder på att behovet av olika former av kontinuerlig uppföljning av elevers prestationer kommer att öka i framtiden. I takt med att alltfler inser att vi måste individualisera skolan ökar kraven just på individuell uppföljning.
Det medför ocksåökade krav på kvalitet och innehåll i informationen och dokumentationen kring varje elev. För att uppföljningen skall bli effektiv behövs någon form av individuellt inriktad och kontinuerlig dokumentation av elevens resultat och utveckling. Sådan dokumentation kan utformas på många olika sätt och ha många olika namn, men vanligtvis kallas den individuell studieplan.
I kontakten mellan eleven, föräldrarna och läraren utgör den individuella studieplanen en intern överenskommelse och dialog som till sin art måste vara privat och konfidentiell för andra. I dag är studieplaner vid alla offentliga skolor allmänna handlingar som inte är hemligstämplade eller på annat sätt sekretesskyddade. Endast de elevvårdsuppgifter, det vill säga uppgifter om eventuella utredningar som rör en elevs personliga förhållanden med mera, som eventuellt ligger till grund för en elevs studieplan är skyddade genom sekretesslagen. Fristående skolor har emellertid ingen skyldighet att lämna ut dokumentation.
Vår starka offentlighetsprincip är medborgarnas garant för insyn och därmed möjlighet att granska det offentliga och de beslut som förtroendevalda fattar. Offentlighetsprincipen är inte till för att medborgare skall ges laglig rätt till full insyn i sina grannars privatekonomi eller deras barns utveckling.
Det är orimligt att det som diskuteras och överenskommes mellan lärare, elev och föräldrar automatiskt blir offentlig handling. I stället bör materialet i en individuell studieplan vara privat mellan skolan, föräldern och eleven. Annars faller hela resonemanget om tätare dialog och mer informationsöverförelse mellan skolan och hemmet.
För att förtroendefull information, såsom individuella studieplaner, skall kunna användas på optimalt sätt bör lagstiftningen avseende denna informations offentlighet ändras. I sammanhanget bör särskilt två omständigheter beaktas. För det första bör även i fortsättningen dokument av rättssäker karaktär vara offentliga, exempelvis betyg, elevrådsprotokoll med mera. För det andra får inte samarbetet mellan skola och socialtjänst omöjliggöras av sekretessreglerna. Det är viktigt att konkreta former för samarbete mellan skola och socialtjänsten utvecklas i syfte att tidigt förebygga brott och missbruk bland unga.
Utbildningsutskottet har i tidigare behandling av frågan velat avvakta den statliga utredning som har i uppdrag att göra en översyn av bestämmelserna i sekretesslagen om sekretess i skolan. Slutbetänkandet SOU 2003:103 Sekretess i elevernas intresse. Dokumentation, samverkan och integritet i skolan" överlämnades till regeringen i november 2003, så nu måste utskottet rimligen ta ställning till frågan.
I betänkandet behandlas frågor som rör sekretess för olika former av dokumentation som förekommer i skolan, bland annat rörande den enskilda elevens studieprestationer. Utredaren föreslår inte några nya sekretessregler, trots att den moderna skolan kräver att allt fler känsliga uppgifter om elever hanteras av lärarna.
Det är mycket märkligt att utredaren inte berör hur man skall se på dokument som individuella studie- och utvecklingsplaner. I dag kan de klassificeras som arbetsmaterial eftersom de förändras kontinuerligt. Då blir de endast offentliga i sitt slutliga skick. Ett annat sätt att hantera dem på skulle vara att klassificera dem som någon slags journaler som enbart behöriga har tillträde till. Utredaren borde ha gått igenom olika möjligheter och diskuterat konkreta förslag till hur lagstiftningen kan förändras för att hänga med i en modern skola.
Framtidens skola kräver kontinuerlig skriftlig uppföljning av hög kvalitet. Om uppföljningen skall bli förtroendefull och därmed meningsfull kan sådan information inte omfattas av offentlighetsprincipen. Därför bör regeringen snarast återkomma till riksdagen med förslag som innebär att lagstiftningen avseende förtroendefull informations offentlighet inom skolan anpassas till den individualiserade skolan.
|
Stockholm den 27 september 2004 |
|
|
Peter Danielsson (m) |