Riksdagen begär att regeringen undersöker möjligheten att starta en försöksverksamhet med avskrivning av studielån för ungdomar som väljer att bo och verka i Norr- och Västerbottens inland.
Befolkningsminskningen i landets glesbygdskommuner är bekymmersam. Många kommuner har halverats vad gäller invånarantalet, vilket medför stora problem för kommunerna att klara offentlig service och företagande.
Unga välutbildade flyttar när livsmöjligheterna undergrävs. Ofta är orsaken till glesbygdens problem brist på förutseende beslut från statsmakten. Det ena stödpaketet och bidraget efter det andra har konstruerats utan någon långsiktighet.
Nu behövs krafttag för att vända utvecklingen - krafttag i form av att ge goda förutsättningar för glesbygdskommunerna att utvecklas.
En viktig förutsättning för att ett samhälle ska kunna utvecklas och för att människor ska bo kvar är att det finns arbete och fungerande företag. För att ett företag ska kunna fungera och utvecklas behövs kunskap och kompetens. I många glesbygdskommuner saknas idag unga människor med kompetens.
För att vända den nedåtgående spiralen behövs åtgärder som stimulerar unga människor att stanna kvar i glesbygdskommunerna, men som även motiverar unga från tätorten att flytta till glesbygden. Ett sätt att åstadkomma detta kan vara att årligen avskriva statliga studielån med det belopp som lånen ska återbetalas med om de unga väljer att stanna eller flytta till en glesbygdskommun för att arbeta och bo där.
I Kåfjord i norra Norge prövas åtgärder där avskrivning av studielån ingår som en parameter. På detta sätt har hundratalet nya arbetstillfällen skapats.
En försöksverksamhet i exempelvis Norr- och Västerbotten bör prövas som möjliggör avskrivning av statliga studielån för ungdomar som väljer att bo och arbeta i glesbygden i dessa län.
|
Stockholm den 22 september 2004 |
|
|
Erling Wälivaara (kd) |