Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om avskaffande av kårobligatoriet.
Det s.k. kårobligatoriet, en föreskriven skyldighet för studenter vid universitet och högskolor att tillhöra en särskild studentsammanslutning, kår, har funnits under mycket lång tid. Redan 1667 beslutade konsortiet vid Uppsala universitet om skyldigheten att tillhöra en nation. På 1800-talet infördes föreskrifter om skyldigheten i universitetsstatuterna.
Nuvarande högskolelag (1992:1434) ger regeringen möjlighet att föreskriva skyldighet för studenterna att tillhöra särskilda studentsammanslutningar.
I juni 1993 beslutade riksdagen att kårobligatoriet skulle upphöra den 1 juli 1995. Det efterföljande valet och regeringsskiftet medförde att frågan åter aktualiserades och ett nytt riksdagsbeslut fattades som rev upp det gamla och kårobligatoriet kvarstod.
Så sent som vid riksmötet 2003/04 avslog riksdagen med knapp majoritet förslag om att slopa kårobligatoriet.
Den långa historien med ett obligatorium att tillhöra en viss sammanslutning rimmar, i synnerhet i dag, väldigt illa med lagen om föreningsfrihet. En frihet att ansluta sig till eller avstå från föreningsliv är en absolut hörnsten i en modern demokrati, varför kårobligatoriet måste anses direkt stötande i sin konstruktion.
Det ändamål som sägs motivera lagen är studentkårens uppgift att främja medlemmarnas studier och vad som har samband med dessa - ett gott ändamål som ändå inte kan motivera ett obligatorium. Frågor av studiesocial art och utbildningsbevakning måste hanteras på annat sätt.
I praktiken är studenten rättslös i förhållande till den lokala studentkåren då möjligheten att demonstrera sitt missnöje med ett utträde inte finns.
Förutom den demokratiska aspekten finns också en praktisk-ekonomisk sida av tvångsanslutning till kår. En student som läser vid två lärosäten tvingas att lösa kåravgift i två kårer för att få möjlighet att tentera och därmed fullgöra sina studier. Den student som läser exempelvis vid Umeå universitet och Mitthögskolan måste betala två kåravgifter per termin.
Ordningen med ett krav att tillhöra en given sammanslutning, kår, för fullgörande av sina studier står i direkt strid med den vedertagna uppfattningen om allmänna demokratiska principer.
Lagen om kårobligatorium måste därför avskaffas.
|
Stockholm den 22 september 2004 |
|
|
Anders Sjölund (m) |
Tomas Högström (m) |