Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att permanent avskaffa den nationella timplanen för alla svenska skolor.
Läsåret 2000/01 inleddes den femåriga nationella försöksverksamheten Skola utan Timplan (SUT). Försöksverksamheten omfattar knappt 900 kommunala grundskolor i 79 kommuner. I Helsingborg valde den borgerliga majoriteten att låta samtliga grundskolor delta i försöket.
Försöket innebär fullständig befrielse från den nationella timplanens uppdelning i tid per ämne eller ämnesgrupp. Det bör emellertid påpekas att skolorna fortfarande skall följa läroplanen (Lpo 94) och arbeta enligt de kursplaner som finns för grundskolans ämnen och ämnesgrupper.
Den nationella timplanen har uppfattats eller uppfattas i många skolor som ett hinder för skolutveckling. Timplanen passar helt enkelt mycket dåligt i en mål- och resultatstyrd skola, där ansvaret för det dagliga arbetet i första hand vilar på lärarna och skolledningen. Att timplanen dessutom är en dålig garant för att eleverna faktiskt lär sig något gör den till ett osedvanligt ineffektivt och dåligt styrmedel.
För att alla elever skall kunna beredas möjlighet att utvecklas utifrån sina individuella förutsättningar är det viktigt att lärarna och arbetslaget ges bästa möjliga förutsättningar att utforma arbetet. Därför är det högst rimligt att varje skola själv skall få förfoga över hur tiden används för att nå målen.
Det förändrade arbetssätt som försöksverksamheten har genererat har lett till omfattande och positiv skolutveckling. Undervisningen har moderniserats, individualiserats och blivit mer flexibel. Större frihet för skolan och avskaffad timplan har inte minst gynnat invandrarelevers kunskapsutveckling. En tillbakagång till timplan skulle vara direkt förödande för de skolor som idag arbetar utan.
Såväl Kommunförbundet som Timplanedelegationen, som har det övergripande ansvaret för att leda, stödja och utvärdera försöksverksamheten, har belagt att resultaten avseende betyg och meritvärde förbättrats mest på de skolor som inom ramen för dagens försöksverksamhet tillåts arbeta utan nationell timplan.
Mot bakgrund av alla de positiva effekter som försöksverksamheten har för med sig borde nästa steg vara avskaffa den nationella timplanen för samtliga landets skolor.
|
Stockholm den 22 september 2004 |
|
|
Peter Danielsson (m) |