Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om satsning på Högskolan Dalarna.
Att ha en "stark" högskola är viktigt för ett län. För Dalarnas län är det mycket viktigt att Högskolan Dalarna ges de resurser som behövs för att skolan skall kunna dra till sig elever och ha en inriktning mot att så småningom bli universitet. Jag återkommer om universitetstanken.
Då det gäller högskolornas ledning har jag den bestämda uppfattningen att det är av största vikt och mycket önskvärt att såväl rektor som skolans ordförande och skolans ledning och styrelse bor och verkar i Dalarnas län, liksom att de är opolitiska. I en annan motion har jag utvecklat dessa tankegångar och denna åsikt. Inom det privata näringslivet i Dalarna finns hög kompetens för rekrytering till t.ex. styrelse.
Högskolan Dalarna drabbades hårt av regeringens sparbeting 2003. Den s k "omfördelning", som gjordes av resurserna, drabbade Högskolan Dalarna mycket hårt. Ansvarig minister sa att den s k omfördelningen inte skulle drabba Högskolan Dalarna. Men rektor skrev så här i ett pressmeddelande:
"Statens knappa resurser bromsar högskolans utveckling."
Hårda ord och viktiga ord. Rektor fortsatte i pressmeddelandet:
"Det här blir kännbart då vi nu är i en uppgångsfas och lockar allt flera studenter till vår utbildning."
Högskolan Dalarna fick ju också ett löfte - av näringsminister Björn Rosengren - i samband med att Dalregementet skulle läggas ned. Det skulle satsas på Högskolan Dalarna. 150 nya platser utlovades.
Hur blev det med den satsningen? Ja, ungefär som övriga löften från nämnde minister. Rosengren lovade, vid samma nedläggning, en satsning på nya vägar i Dalarna - men det satsades inga pengar. Rosengren lovade alltså 150 nya högskoleplatser. Men några nya pengar till denna s k satsning kom aldrig. Alla kan sedan dra de slutsatser man vill av sådana s k satsningar.
Dåvarande rektor varnade alltså för att regeringens agerande med indragning av pengar skulle ge negativa resultat - bromsa upp den utvecklingsfas som skolan var inne i. Hur gick det då? Skolans verksamhetsberättelse för 2003 ger delvis ett svar: "Antalet sökande totalt till högskolans utbildningar har under året minskat med sju procent och uppgick till drygt 18 600."
Men läser man under rubriken "Grundläggande högskoleutbildning" så heter det:
"Grundutbildningen har växt kraftigt under ett decennium och en allt större andel av länets befolkning påbörjar högskolestudier."
Högskolan Dalarna har nu utarbetat en mycket ambitiös och genomarbetad "affärsstrategi"med titeln: "Dalauniversitetet - akademi och yrkesliv i partnerskap. Vision, mål och strategier för Högskolan Dalarna". Det är en vision som utarbetats vid samtal och diskussioner vid 16 seminarier med ämnesansvariga, programansvariga, teknisk och administrativ personal och skolans ledning.
En av huvudlinjerna är förstås att göra skolan till ett universitet. Följande text finns där: "Det finns en samstämmighet även kring värdet i att profilera oss utifrån vår särskilda relation med yrkeslivet. Diskussionerna har bekräftat att vi ser en särskild styrka i våra partnerskap med omvärlden - men inte bara på omvärldens villkor."
"Akademin har en egenart och en specifik typ av kunnande som vi skall vidareutveckla på våra villkor - för att sedan arbeta vidare tillsammans med omvärlden."
Det heter vidare: "Efter ett antal diskussioner så framstod Akademi och yrkesliv i partnerskap som det bästa uttrycket för den idé som många kunde stödja.
Visionen lyder: "År 2014 är Dalauniversitetet ett respekterat lärosäte både nationellt och internationellt, en akademi vars fria och kritiska röst tydligt hörs i samhället, både i Dalarna och i världen. Vi är kända för våra nydanande metoder att iscensätta lärande av olika slag: individuellt, kollektivt och lokalt."
"Här bedrivs en grundutbildning som är känd för sin höga kvalitet och personalens starka engagemang i studenternas lärande. En syn på bildning och yrkesförberedelse som integrerade delar av en akademisk yrkesutbildning präglar hela högskolans utbud. Studenter som läst vid Dalauniversitetet är kända för sin självständiga förmåga att identifiera, formulera och lösa problem."
"Dalauniversitetets okonventionella rekrytering och förmåga att stödja studenter som kommer från studieovana miljöer, har gjort Dalarna till en av de regioner där flest ungdomar går vidare till högre utbildning. Dalarna tillhör också de regioner som har högst andel yrkesverksamma som deltager i akademisk utbildning."
"En välrenommerad forskning och forskarutbildning utgör nära en tredjedel av universitetets verksamhet. Forskningen bygger på en rad starka ämnesmiljöer både inom det tekniska och humanistiskt-samhällsvetenskapliga området och inom våra specialiseringar är vi nationellt ledande och internationellt kända."
"Dalarna är känt för den nära samverkan och partnerskap som finns mellan akademi och yrkeslivet. Dalauniversitetet är en självklar samarbetspartner för utveckling både inom privat- och offentligfinansierade verksamheter. Vi har en ledande roll i det regionala utvecklingsarbetet."
"Dalauniversitetet med Campus Lugnet och Campus Framtidsdalen har en stark gemensam identitet med innovativa och internationellt präglade läromiljöer. De flesta utbildningarna är också tillgängliga genom flexibel distribution i samtliga regionens kommuner."
Detta bör vara en vision som bör imponera på ansvariga i regeringen.
Tyvärr, då det gäller ansökningar och intagningar nu i höst, såär kemi- och byggutbildningar i farozonen. Skolan redovisar också ett ekonomiskt underskott på 6,7 miljoner. Studenterna föredrar lärar- och medieutbildningar medan ingenjörsutbildningarna har svårare att fylla platserna. Antalet helårsstudenter förväntas nu - tyvärr - minska från ca 6 000 till 5 800.
Men som visionen beskrev: Det är viktigt för en region - i detta fall Dalarnas län - att ha en högskola och en högskola som ges resurser att växa.
|
Stockholm den 14 september 2004 |
|
|
Rolf Gunnarsson (m) |