Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rätten för enskilda skolhuvudmän att sätta betyg tidigare än årskurs åtta.
Nationella styrdokument inom utbildningsområdet fastställer de mål som gäller för skolan att uppnå. Antalet timmar anges som minsta undervisningstid, timplaner talar om hur mycket tid som minst skall avsättas och elevernas kunskapsmål finns beskrivet. Uppföljningen av måluppfyllelsen sker i dag via utvecklingssamtal, nationella prov och slutligen betyg fr.o.m. årskurs åtta.
Det kvalitetsarbete som pågår i våra svenska skolor är betydande, men skiljer sig åt i många avseenden.
Det som förenar framgångsrika skolor, oavsett styrform, är en engagerad professionell personal under en tydlig och stark ledning, fokus på kunskapsmålet och en levande kommunikation med elever och föräldrar samt höga förväntningar. Så brukar de faktorer beskrivas som är viktiga för ett gott skolresultat.
Hur de enskilda skolorna uppnår sina mål kan variera. Metoder och värderingar kan skilja sig åt väsentligt precis som resultaten. För någon skola är utvecklingssamtalen väl utvecklade medan andra har andra kompletterande metoder för måluppfyllelse. När det gäller betygs sättande, regleras detta i grundskoleförordningen 7 kap. 4 §. Här sägs att betyg får sättas först i årskurs åtta.
Denna begränsning till årskurs åtta är en begränsning i kvalitetsarbetet i den svenska skolan. Betyg utgör, utvecklingssamtalen till trots, en tydlig signal på hur eleven befinner sig i förhållande till uppsatta mål.
För många skolor passar dagens situation med sent första betyg kanske bra, men att i lag direkt förbjuda betygssättning tidigare är att onödigtvis hålla undan ett upplevt kvalitetsinstrument för andra.
En flexiblare syn på betygen och när de kan sättas kommer att frammana en lokal diskussion mellan skolhuvudmannen, de enskilda skolorna och föräldrar och elever. En kommunikation som oavsett hur den landar kommer att sätta uppföljning och målfrågor i fokus.
En svensk skola som tror att olika lösningar kan leda fram till samma mål kan därför inte begränsa rätten till betygssättning i tid. Beroende på arbetsmetoder och förankring bland elever och föräldrar är tidig betygssättning önskvärd i en skola, medan det motsatta känns rätt i en annan. Begränsningen i tid måste därför kunna anses kontraproduktiv. Rätten måste därför ändras så att den enskilda skolhuvudmannen själv har att besluta om tidpunkten för betygssättning.
|
Stockholm den 20 september 2004 |
|
|
Anders Sjölund (m) |