Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om slopande av fribeloppsgränsen i studiemedelssystemet.
Den förändring som skett vad gäller fribeloppet för att erhålla fullt studielån till drygt 96 000 kronor per år, är ett steg i rätt riktning. Den tidigare motiveringen till att helt ta bort inkomstgränsen för studiemedel har varit att heltidsstudier kräver en heltidsinsats från den studerandes sida. Studerande är, precis som alla andra, individer, med olika förutsättningar, intressen, familjesituation etc. Den enskilde studenten är själv vuxen att avgöra om heltidsstudier och arbete går att förena på ett bra sätt, varför det inte borde ankomma på staten att avgöra ett individuellt ställningstagande härvidlag. Kravet om godkända studieresultat kvarstår som det absoluta måttet om studenten lyckas med kombinationen av arbete och studier. För den som är student och familjeförsörjare kan ett extra arbete vara skillnaden mellan en god studiemiljö och en dålig.
Kopplingen mellan inkomst och möjligheten att låna i studiemedelssystemet måste tas bort och systemet med fribeloppsgräns slopas helt. Det som alltid kvarstår är den studerandes skyldighet att återbetala upptagna lån, en kalkyl som alltid följer med den studerande vid avvägningar om fulla lånebelopp.
|
Stockholm den 20 september 2004 |
|
|
Anders Sjölund (m) |