Motion till riksdagen
2004/05:U323
av Lotta Hedström (mp)

Reglering av handeln med lätta vapen - SALW


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i FN stödja framtagandet av en konvention i den riktning som Arms Trade Treaty anger.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i översynen av reglerna för svensk vapenexport särskilt beakta statistik, export och import av lätta vapen.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att aktivt delta i de internationella samarbeten som tar sikte på gemensamma regler för spårning och märkning av lätta vapen.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen i väntan på en global konvention aktivt tar del i POA, Programme of Action, och strävar att uppfylla dess åtaganden.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i de delegationer 2005 och 2006 som i FN skall förhandla dessa frågor, aktivt verka för god representation av både parlamentariker och enskilda organisationer med kunskap och engagemang i dessa frågor.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att medverka i och initiera medvetandehöjande aktiviteter på svensk botten för ansvarsfullare hantering av lätta vapen i alla led, på myndighetsnivå såväl som hos allmänheten.

    "In short, small arms are a threat to peace and development, to democracy and human rights" (Kofi Annan, juli 2001).

Bakgrund

Över 639 miljoner lätta vapen cirkulerar i världen idag, minst 59 procent är i civila händer utan registrering och kontroll. De dödar 1000 människor varje dag eller en halv miljon per år och har sedan 1990 använts i 46 väpnade konflikter som kostat fyra miljoner medmänniskor livet.

I Sverige begås numera mer än tre våldsbrott varje dag där skjutvapen är inblandande.

Varannan svensk tror sig kunna få tag i ett illegalt vapen, visar en undersökning. Stölder ur militära förråd klaras inte upp och vad som passerar våra gränser är långt ifrån klarlagt. Det finns lagliga jaktvapen, samlarvapen, tävlingsvapen, militära vapen, hembyggda vapen, etc. men med dålig kontroll, obefintlig märkning och registrering, stort svinn och smuggel, blir resultatet att alltför många av dem som från början var legala vapen på ett smygande sätt glider över i orätta, outbildade, olämpliga eller rent av kriminella händer.

Alltfler har fått upp ögonen för det stora, lukrativa och till största delen oreglerade globala flödet av small arms and light weapons - SALW, och inser att det utgör ett av de allvarligaste hoten mot kampen mot fattigdom och hunger i vår värld.

Till lätta vapen räknas sådana vapen som en person kan bära och handha. De utgör världens verkliga massförstörelsevapen i kraft av dagligt bruk, dödlighet och heltäckande spridning.

Läget i världen

Sydafrika och Colombia har för närvarande den sorgligaste statistiken i världen för mord, dråp och våld. Trots det ligger hela Centralamerika bra till i ett renodlat lagstiftningshänseende! Men implementeringen av lagarna, tillsyn och frånvaron av internationellt bindande regler och gemensam tillsyn försvårar ett avgörande trendbrott i deras statistik. I t.ex. USA, Brasilien och Sydafrika är skottskada den vanligaste (!) dödsorsaken hos unga män.

I samband med interna konflikter och i världens alla oroshärdar vädrar dessutom vapenmånglarna morgonluft. Deras vinstmarginaler är mycket stora och det finns gott om vapenfabriker i Europa och i USA. "Behoven" är stora och sätten att föra över vapen till stridande parter, ofta helt utan lojalitet till någondera part, är fantasifullt påkomna för att kringgå de regler som ändå finns. Dessutom är små handeldvapen inte svåra att gömma och betingar begagnade relativt låga styckepriser. Många av dem har lång hållbarhet och kan lätt handhas av barnsoldater. En gammal Kalaschnikow kan i vissa lägen kosta mindre än veckans brödranson.

Men vinsterna blir ändå stora: för år 2000 räknar IANSA 1 med att värdet på produktionen av lätta vapen och ammunition uppgick till 7,4 miljarder US dollar. Men i andra änden uppstår de verkliga kostnaderna; Interamerikanska Utvecklingsbanken beräknar att samhällsförlusten i bruttonationalprodukt i latinamerikanska länder uppgår till 15 % årligen p.g.a. lätta vapens skadeverkningar.

Motståndet

Många olika krafter, vid sidan av fabrikörer, mellanhänder och detaljhandel, har intresse av att inte reglera denna handel. Utan att på minsta sätt misstänkliggöra de grupper som seriöst och med påkallat behov handskas med vapen, finns en alltför högljudd opinion främst i Amerika, som bygger en hel livsstil på att tro att deras personliga säkerhet sitter i att ha egna vapen lätt tillgängliga.

PoA

I juli 2001 möttes FN:s medlemsstater till en stor första konferens om The illicit transfer of small arms and light weapons in all its aspects. Den blev oväntat framgångsrik och resulterade i ett långtgående handlingsprogram och en arbetsgrupp. I detta handlingsprogram - Programme of Action, PoA fastslås bl.a. följande:

Emellertid räcker inte PoA till, för den saknar övervakningsfunktion och FN:s roll blir bara att samla den information som staterna behagar lämna ifrån sig. Ett viktigt, men långt ifrån tillräckligt steg, alltså.

Arbetsgruppen som kom till stånd efter detta handlar om att skapa gemensamma normer för märkning och spårning - ett inte helt lätt område! Gruppen kallas OEWG - Open Ended Working Group - och har gott stöd i en fristående belgisk forskningsstiftelse - GRIP - som specialiserat sig på detta och förarbetar texter och metoder för världssamfundet att kunna enas kring på ett framgångsrikt sätt.

Andra initiativ

Av stor betydelse är de regionala processer för reglering i form av olika avtal och överenskommelser som gjorts under senare år. De syftar både till att påskynda den nationella regleringen i respektive land och till att fylla på erfarenheter till en global allomfattande konvention. Nämnas bör European Code of Conduct on Arms Export, The OAS Convention Against the Illicit Manufacturing & Trafficking in Firearms, ECOWAS Moratorium on Light Weapons, samt the Nairobi Declaration on the Problem of Proliferation of Illicit SALW. Vid sidan av dessa finns några mindre omfattande afrikanska överenskommelser, vilka är av betydelse eftersom i just den världsdelen kanske den största och mest hänsynslösa traffickingen av vapen skett för att gödsla vidriga konflikter och t.o.m. folkmord. I samband med Rwanda-konflikten konstaterades att enorma mängder vapen förts in till rebeller och laglösa, som kunde spåras till kända vapenfabrikörer. I "Afrikas eget världskrig", i Kongo 2001, återfanns vapen från Nordkorea, Kina, Sydafrika, Bulgarien, Slovakien och Ryssland, bara för att nämna ett par exempel. Inte minst betydelsefullt är det stora interparlamentariska nätverk, populärt kallat "Forum", i vilket svenska parlamentariker också ingår, och som ordnat flera stora konferenser och sprider kunskap om ämnet.

FN-processen

Redan finns i FN:s ramverk en "Basic Principles for the Use of Force and Firearms" och en "UN Code of Conduct" samt de klassiska Röda Kors-initierade Genèvekonventionerna. Men slutmålet för alla dessa ansträngningar är nu att få igenom en heltäckande och så lite som möjligt kompromissbetonad global konvention om en fullödig Arms Trade Treaty. Två stora FN-konferenser kommer att hållas under de kommande tvååren om detta, och Miljöpartiet förutsätter att den svenska regeringen kommer att ta både frivilligorganisationer och engagerade parlamentariker i anspråk för svensk representation på dessa möten.

Inspirationen kommer från den oväntade framgången med den NGO-initierade kampanjen för en konvention om förbud mot landminor, som resulterade i Ottawakonventionen härom året.

Oscar Arias Foundation, en fredsstiftelse, har framgångsrikt och med djup kännedom om hur dessa processer löper i världen, tillsammans med fler frivilligorganisationer gjort ett avancerat och genomtänkt utkast som kommer att bli föremål för förändring och eventuellt antagande vid dessa planerade FN-konferenser.

Stockholm den 5 oktober 2004

Lotta Hedström (mp)


[1]

IANSA = International Action Network on Small Arms, har mer än 500 anslutna internationella frivilligorganisationer i sitt nätverk och som tagit på sig att skapa diskussionsforum och underlag för stopp för illegal spridning av lätta vapen i hela världen. Motsvarande nätverk i Sverige med bl.a. Kristna Fredsrörelsen, Röda Korset, Amnesty Internaional, heter ANSA.