Ingen som har sett filmen Lilja 4-ever kan vara oberörd inför ord som trafficking och människohandel. Filmen handlar om en övergiven ung, levnadsglad men fattig flicka som i sin längtan efter kärlek luras till Sverige och där blir inlåst för att utnyttjas och våldtas. Hon lyckas slutligen ta sig ut ur den lägenhet hon suttit fängslad i. Men väl ute på gatan blir det plågsamt uppenbart för såväl henne som för oss andra att hon inte har någonstans att ta vägen. Fri från våldtäkterna och misshandeln är hon ändå lika rädd för den svenska polisen som för förövarna. Genom polisen vet hon att hon blir hemskickad till ett liv med fortsatt våld och förnedring. Lilja väljer att ta sitt liv. Det är den bild som etsar sig fast. Bilden av att inte ha någonstans att ta vägen. Bilden av att döden är den enda utvägen, trots att hon gjort sig fri från sina plågoandar, trots att hon befinner sig i Sverige.

Filmen är baserad på en verklig händelse och flickan hette egentligen Dangoule. Den 7 januari 2000 hoppade hon från en motorvägsbro i Malmö. Självmordet uppmärksammades med en liten notis i en svensk tidning. Flickan var sexton år gammal. Även om vi aldrig kan förstå vad Dangoule fick gå igenom får vi genom filmen en plågsam inblick i hennes liv och öde. Än mer plågsamt är det faktum att hennes öde inte är unikt. I Sverige är hon 1 av 500, i Europa är hon 1 av en 500 000, i världen är hon 1 av 2-4 miljoner.

I denna motion presenteras Kristdemokraternas syn på hur kampen mot människohandel inom EU och i Sverige skall föras.

5 Vår tids slavhandel

Det finns fortfarande slavar och slavhandlare i Europa. Varje år säljs minst en miljon kvinnor och barn runtom i världen som sexslavar ¹ , varav en halv miljon i Europa ² . Sverige är inte förskonat. Unga kvinnor och flickor, mellan 17 och 20 år, utgör en majoritet av offren för människohandel för sexuella ändamål. ³ De allra flesta kommer från fattiga och desperata förhållanden i de forna öststaterna och Asien. Genom löften om arbete och höga löner luras de till Västeuropa. ⁴ Många gånger vet kvinnorna inte var de befinner sig, de säljs i ett land och fraktas till ett annat. Genom att föra offren över landgränser kan gärningsmännen utnyttja offrens beroendeställning. När de väl kommit till destinationslandet blir de berövade sin frihet och värdighet. De fråntas sina pass, stängs in i lägenheter och tvingas in i prostitution. Kort sagt - de säljs som sexslavar.

Genom att det i destinationsländerna finns en efterfrågan på kvinnor och barn att utnyttja finns förutsättningar för en cynisk och lukrativ handel. Människohandeln för sexuella ändamål är lika välorganiserad som droghandeln, men billigare och mindre riskfylld för dem som organiserar och driver den. Förövarnas ekonomiska vinster med sexslavhandeln har av experter uppskattats vara större än brottssyndikatens vinster på den internationella droghandeln. FN uppskattar att människohandeln omsätter 7 miljarder dollar varje år. Priset för en kvinna i Europa uppges ligga mellan 4 000 och 20 000 kronor. ⁵ Eftersom en kvinna kan utnyttjas i prostitution och sedan säljas vidare är hon mycket värdefull för handlarna.

Människohandeln för sexuella ändamål är ett sammansatt problem. I de länder där "rekryteringen" sker, s.k. ursprungsländer, råder ofta fattigdom, arbetslöshet och olika former av ojämlikhet såsom kvinnoförtryck och rasism. I de länder som offren transporteras till, s.k. destinationsländer, finns en efterfrågan, vanligtvis från män, på kvinnor och barn att utnyttja för sexuella ändamål. Dessa beklagliga omständigheter utnyttjas sedan av kriminella nätverk som vill tjäna stora pengar med såsmå risker som möjligt. De åtgärder som har vidtagits för att hindra människohandeln har varit otillräckliga. Mot den bakgrunden kräver Kristdemokraterna att kampen mot människohandeln skall ha högsta prioritet för Sverige och EU. För att stoppa den smutsiga, olagliga och förnedrande sexslavhandeln krävs det snara och kraftfulla åtgärder på flera nivåer.

6 Roten till problemet är bristande respekt för människovärdet

För att effektivt och långsiktigt bekämpa människohandel måste man gå till roten av problemet. Varför uppstår människohandel? Givetvis finns flera förklaringar, men den i särklass största bidragande orsaken är att det finns en efterfrågan - de som vill köpa sex. Sexköparen avviker inte från genomsnittsmannen när det gäller yrke, ekonomi eller civilstånd men han måste däremot sägas vara avvikande när det gäller inställningen till sexualitet och kvinnor. Enligt rapporten från Folkhälsoinstitutet har 13 % av de svenska männen åtminstone någon gång köpt en sexuell kontakt. Därför är arbetet med att minska efterfrågan central även när det gäller kampen mot människohandel. Ett bra exempel på det är den svenska sexköpslagen. Men trots denna lagstiftning finns det fortfarande svenska män som tycker att det är acceptabelt att köpa sex och att på så sätt utnyttja kvinnor och barn. I andra europeiska länder har prostitutionen till och med legaliserats och därmed blivit en del av det "normala" tillståndet.

6.1 Tillsätt en värdekommission

Långsiktigt kan problemet med efterfrågan endast angripas genom en grundläggande diskussion i familjen, skolan och på arbetsplatserna kring värden, etik och mänskliga rättigheter. Vi menar att den etik som huvudsakligen förvaltats och utvecklats i den kristna idétraditionen måste få en betydligt mer framskjuten plats i samhällsdebatten. Om inte etiken återupprättas och stärks i människors handlande kommer hårdare regler eller lagstiftning inte att ge effekt. Därför måste etiken, samhällets gemensamma värdegrund, diskuteras och lyftas fram i ett långsiktigt perspektiv. Gemensamt omfattade etiska värden är också en förutsättning för att demokratin ska fungera. Inte minst gäller detta alla människors lika värde. Etikens betydelse för ett fungerande samhälle har därför alltid varit en av kristdemokratins grundpelare. Framhållandet av en gemensam värdegrund (oavsett trosuppfattning) var också en av anledningarna när Kristdemokraterna som parti bildades i Sverige 1964.

Varje dialog, varje diskussion blir meningslös om det inte hos deltagarna finns ett gemensamt etiskt minimum, en gemensam uppsättning värden och värderingar - ett fundament för dialogen. Och det är just de frågeställningarna, den analysen, som är den försummade i svensk allmänpolitisk debatt. Inget samhälle kan bestå utan ett grundläggande etiskt minimum. Men om ingen bryr sig om att utkristallisera och diskutera och förklara detta minimum är risken uppenbar att det faller i glömska och ersätts av ett moraliskt gungfly.

För att vitalisera samtalet om den gemensamma värdegrunden och den etiska internaliseringen föreslår Kristdemokraterna att en värdekommission tillsätts efter den modell som använts i Norge. Den norska värdekommissionen hade bl.a. följande uppdrag:

Huvudmålet är att bidra till en bred värdemässig och samhällsetisk mobilisering för att stärka positiva gemenskapsvärden och ansvar för miljön och samhällsgemenskapen. Det är viktigt att motverka likgiltighet och främja personligt ansvar, deltagande och demokrati. Den skall bidra till att skapa större insikt om värdefrågor och etiska problemställningar på ett sådant sätt att våra liv som enskilda, vår kultur och samhällsutveckling och vårt förhållande till naturen i större grad kan präglas av insiktsfulla "värdeval". Den skall identifiera aktuella värdemässiga och samhällsetiska utmaningar man står inför och diskutera möjliga svar på dem. Den skall uppmana och stimulera offentliga myndigheter och relevanta delar av det civila samhället till debatt och deltagande. Den bör bidra till diskussionen om vad som är de offentliga myndigheternas uppgift och vad den enskilde, familjen, det civila samhällets institutioner och näringslivet har ansvaret för. Den skall uppmana och utmana till etisk reflektion och handling, inte bara genom utredningar, utan genom ett brett spektrum av aktiviteter, som exemplifierar, aktualiserar och konkretiserar värdefrågor.

Den norska värdekommissionen har avslutat sitt arbete. Över 600 öppna möten har hållits, 130 kommuner gav synpunkter, många skolor och frivilligorganisationer var engagerade i diskussionen. Utan tvivel skapade kommissionens arbete en bred debatt i Norge, bredare än något annat tidigare statligt initiativ. Själva processen är lika viktig som slutresultatet. Sverige behöver vitalisera det etiska samtalet med hjälp av ett liknande upplägg som i Norge.

6.2 Viktigt med opinionsbildning mot sexköp

Utöver den långsiktiga samhällsetiska diskussionen krävs det även särskilda opinionsbildande insatser riktade mot sexköpare och potentiella sexköpare. Hittills har EU anslagit medel för att informera flickor som riskerar att hamna i människohandeln. Det är dags att EU tar sin opinionsbildande uppgift på allvar och därmed även riktar sig till dem som köper sexuella tjänster för att de skall förstå att de är en del av människohandeln och ansvariga för den förnedring och det utnyttjande som barn och kvinnor utsätts för. EU måste poängtera att synen på kvinnor och barn som handelsvaror är ett uttryck för människoförakt.

7 Stärk polis, tull och kustbevakning

Den internationella brottsligheten känner inga gränser. Alla länder är berörda av problemet med människohandel, som ursprungs-, transit- eller destinationsländer. Därför måste även polisen arbeta över nationella gränser och utbyta information med sina kollegor från andra medlemsländer. Det finns många exempel på hur Europols (Europeiska polissamarbetet) arbete har satt stopp för internationella ligor. Kristdemokraterna vill att Europols arbete förstärks och att kampen mot människohandel blir dess prioriterade uppgift.

Kriminalitet frodas i ekonomiskt och rättsligt svaga länder. Det är därför viktigt med särskilda satsningar på polissamarbete och rättsligt samarbete i de ny medlemsländerna i Öst- och Centraleuropa samt i grannländerna i öst och på Balkan.

För att kunna motverka internationell brottslighet måste ansvaret också tas på hemmaplan. Den fria rörligheten inom EU ökar möjligheten för människohandlare och risken för upptäckt kan befaras minska om inte motåtgärder sätts in. Tullens roll som brotts- och missbruksförebyggande myndighet har fått större betydelse. Större insatser för att effektivisera bevakningen kräver utökade resurser. Människohandel kan hindras i betydligt större utsträckning om tullen kan fåökade befogenheter. Det krävs även mer resurser till polisen som arbetar med människohandelsbrott. Det har visat sig att riktade resurser till de poliser som arbetar med människohandel har haft effekt. Större resurser skulle således resultera i att fler brott upptäcks och därmed även verka förebyggande.

8 Straffet för handel med människor

Sommaren 2002 antog EU ett rambeslut angående arbetet mot människohandel som ska gälla i alla medlemsländer. I ramlagen har man straffbelagt hela kedjan i människohandeln: rekrytering, transport och upplåtelse av utrymmen för att hyra och sälja. Däremot har man inte straffbelagt köparen av sexuella tjänster. I Sverige är det förbjudet att köpa sexuella tjänster men i andra europeiska länder är det tillåtet. Eftersom efterfrågan på prostituerade är en del av problemets kärna när det gäller människohandeln kan det omöjligen vara så att köp av sexuella tjänster inte skall bestraffas. Vi anser att efterfrågesidans del i människohandeln måste komma till klart uttryck i lagstiftningen. Ett sätt skulle kunna vara att komplettera EU:s ramlagstiftning mot människohandel med att köp av sexuella tjänster straffbeläggs.

Sedan juli 2002 har Sverige en lag som kriminaliserar människohandel och förövarna straffas med mellan två och tio års fängelse. Straffsatserna för den som döms för människohandel är fortfarande relativt lindriga jämfört med exempelvis narkotikahandel. Detta har medfört att kriminella som tidigare ägnat sig åt drog- och vapenhandel gått över till denna mer lukrativa verksamhet som dessutom innebär mindre risker och lägre straff. Mot bakgrund av ovanstående anser Kristdemokraterna att straffsatserna i svensk lagstiftning avseende människohandel bör ses över.

Det krävs även en förändring av lagstiftningen för att kunna komma åt gärningsmän som misstänks för människohandel. Idag finns det ett krav på att gärningsmannen skall ha använt sig av otillbörliga medel. Detta har medfört att åtalet för misstänkt människohandel istället i vissa fall har ändrats till koppleri. Det har helt enkelt inte gått att styrka att otillbörliga medel använts. Kontrollen som människohandlarna har över offret kan vara ett resultat av otillbörliga medel men det kan inte uteslutas att offret kan ha låtit sig rekryteras. Vi anser att fokus istället bör ligga på gärningsmannen och på brottet. Brottsrekvisiten för människohandel bör därför ses över. En möjlighet kan vara att slopa kravet på otillbörliga medel.

9 Uppehållstillstånd och skadestånd till brottsoffer

Enligt den ramlag som EU antagit skall offer för människohandel erbjudas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för att de skall kunna vittna mot sina förövare. Detta är en viktig del i kampen mot människohandel och organiserad brottslighet. För brottsoffret kan det tidsbegränsade uppehållstillståndet under en rättslig process dessvärre uppfattas som ännu ett utnyttjande. Vid hemkomsten riskerar de sedan att utsättas för repressalier, bli uppsökta av brottsligor och att förskjutas av sina familjer när de får reda på att de prostituerats. Vår slutsats är att de utsatta barnen och kvinnorna aldrig får sändas tillbaka till hemlandet om de inte kan garanteras skydd. Vi anser, liksom flera hjälporganisationer, att kvinnor och barn som utnyttjats som sexslavar och som inte kan garanteras skydd vid hemkomsten skall kunna söka och få uppehållstillstånd som skyddsbehövande eller på humanitär grund. Det räcker inte att, som den socialdemokratiska regeringen gör, endast hänvisa till att dessa brottsoffer kan söka permanent uppehållstillstånd när chansen att få det i princip är obefintlig. Sverige måste ta sitt ansvar för de kvinnor och barn som har blivit kränkta å det grövsta i vårt land.

Sverige bör också se över möjligheten att staten, vid skadestånd på grund av brott, förskotterar skadeståndet till brottsoffret i likhet med vad som gäller i merparten av EU:s medlemsländer. Det blir särskilt viktigt i de fall då brottsoffret tvingas lämna landet efter domen.

Idag riskerar också de som utsatts för människohandel att straffas för att ha rest in i Sverige illegalt och/eller har vistats här utan tillstånd. Att döma ett offer för ett sådant brott måste anses stötande, oetiskt och därför direkt olämpligt. Vetskapen om att straff kan utdömas för illegal inresa och vistelse kan dessutom få till följd att offret inte söker upp myndigheter för att berätta om vad de utsatts för. Vi anser att offer för människohandel, särskilt barn, inte skall kunna ställas till svars för illegal inresa och vistelse.

Det är viktigt att erkänna och uppvärdera kvinnojourernas centrala uppgift när det gäller offer för människohandel. Kvinnojourerna arbetar dagligen med att fånga upp, stödja och skapa en fristad åt kvinnor som utsatts för våld. De möter även offer för människohandel. Här finns således en oerhört stor kunskap och erfarenhet som kan ligga till grund för utformningen av framtida stöd och hjälp. Kvinnojourerna har även ett kontaktnät och samarbete som är viktigt för de kvinnor som befinner sig i eller har sänts tillbaka till ursprungsländerna. Liksom för många kvinnor som utsatts för misshandel eller våldtäkt kan kvinnojourerna upplevas som en plats att ta vägen, där man är trygg. Kvinnojourernas arbete måste således tas tillvara på ett helt annat sätt än vad som görs idag.

De frivilligorganisationer som arbetar med offer för människohandel i ursprungsländerna gör en viktig insats. Det handlar om att stödja, hjälpa och rehabilitera svårt sargade själar. Dessa insatser måste understödjas i större utsträckning av EU.

10 Sambandet människohandel-prostitution

Prostitution är ett missbrukande av kvinnans kropp. Mannen betalar och köper sig därmed "rätten" att utnyttja en annan människas kropp. Ingen människa som missbrukas på detta sätt kan förbli hel. De fysiska och psykiska skadorna lämnar spår för resten av livet. Män som utnyttjar prostituerade kvinnor visar inte endast ett förakt för kvinnokroppen utan också för kvinnan som person. Vi tror inte att någon frivilligt väljer att prostituera sig. Bakgrunden är ofta en historia fylld av fysiska och/eller psykiska övergrepp, drogmissbruk, brist på kärlek och fattigdom. Vi anser att varje köp av sexuella tjänster är ett övergrepp och varje prostituerad ett brottsoffer. Det är en utnyttjandesituation där köparen har makten.

Därför anser Kristdemokraterna att prostitution aldrig får behandlas som ett yrke bland andra. Det är en dubbelmoral att vilja legalisera prostitution och samtidigt säga sig vilja bekämpa människohandel.

En av de största bidragande orsakerna till att det finns en marknad för människohandel är just synen på prostitution och därmed även lagstiftningen. Det mesta tyder på att den svenska sexköpslagen som trädde i kraft 1999 har gjort Sverige mindre attraktivt för sexhandel. I stället fortsätter trafiken till andra länder där man i stället för att bekämpa denna exploatering av människan accepterat rådande situation och legaliserat prostitution. Det finns mycket som tyder på att legalisering av prostitution gör den mer "rumsren" och lockar fler att sälja sex. I Nederländerna har den legaliserade, reglerade och beskattade prostitutionen lett till att såväl den illegala som den legala prostitutionen har vuxit. Det enda man lyckats att åstadkomma genom legaliseringen är att i samhället i stort öka acceptansen för sexuell exploatering.

Fördelen med den svenska lagen är att den sätter fokus på sexköparen som utgör förutsättningen för prostitutionen. Sverige är nära nog unikt i detta hänseende. Vi måste på olika sätt understryka inför EU:s medlemsstater att om vi tillåter män att köpa tillgång till kvinnors kroppar måste vi även acceptera att varje år upp till en halv miljon kvinnor och barn transporteras runt inom och mellan länder för att bli sexuellt utnyttjade.

Prostitution hör inte hemma i samhällen där grundstommen är alla människors lika värde. Man får aldrig tillåta en människa att köpa en annan. Vi kommer att arbeta för att Sverige, i EU och i andra internationella sammanhang, understryker sambandet mellan människohandel och synen på prostitution, stoppar liberaliseringsvågen gällande prostitution, förbjuder sexköp och förändrar mäns attityd till att köpa sex.

11 Invandrings- och asylpolitiken - skapa legala vägar

FN:s flyktingkommissariat, UNHCR, har kritiserat EU:s allt striktare invandrings- och flyktingpolitik de senaste åren. Hårdare visumkrav och utvidgat transportörsansvar är delar i en alltmer restriktiv hållning till all typ av invandring, som givetvis även drabbar asylsökande. Människohandel och människosmuggling kommer givetvis aldrig att kunna stoppas genom hårdare invandrings- och asylregler. Snarare tvärtom. Om möjligheterna att ta sig in i Europa på legal väg minskar leder det till en ökad benägenhet att anlita människosmugglare. Illegal invandring innebär per definition ett ökat risktagande och är ofta organiserad av kriminella nätverk med människohandel som specialitet. Kvinnor och barn som anlitar människosmugglare för att kunna söka asyl inom EU är särskilt utsatta. De är ett lätt offer för människohandlare.

Kristdemokraterna arbetar för en mer generös och rättighetsbaserad europeisk flyktingpolitik. Utmaningen består i att verka för att humanitet och mänsklig värdighet görs till bindande regler för samtliga medlemsstater. Vi måste skapa en gemensam flyktingpolitik som fokuserar på flyktingars rättigheter väl så mycket som på kontroller. Ett samarbete med medlemsstaterna får aldrig accepteras av Sverige om det hindrar oss från en mer generös nationell hållning. Två konkreta förslag för att möjliggöra för asylsökande att på legal väg ta sig in inom EU är att införa nödvisum och att det utvidgade transportörsansvaret avvecklas. För att långsiktigt bearbeta orsakerna till att människor tvingas fly från sina hemländer måste EU också göra mer inom alla relevanta områden såsom bistånd, krishantering och handel.

Det finns starka skäl - både ekonomiska och mänskliga - att skapa regler som möjliggör vidgad arbetskraftsinvandring till Sverige. Ett Sverige som öppnar för arbetskraftsinvandring ger människor möjligheten att genom arbete skapa sig en trygg framtid, samtidigt som arbetskraftsinvandring skulle göra Sveriges ekonomi mer dynamisk. Vårt land kommer att behöva fler som arbetar för att klara framtidens tillväxt och välfärd.

12 Bistånd och stöd till kvinnor och barn

EU är vår tids största freds- och demokratiarbete. Därför har EU en unik roll i arbetet för en tryggare och rättvisare värld bland annat genom strävan att uppnå de s.k. millenniemålen, d.v.s. att halvera andelen fattiga människor till år 2015. Vi vill stärka EU:s arbete mot fattigdomen. EU måste gå i täten globalt för en kraftfull ökning av biståndet. Idag är det enbart några få EU-medlemmar som har nått målet 0,7% av BNP till utvecklingsbistånd. Det är otillräckligt. Om världssamfundet skall kunna nå millenniemålen behövs en fördubbling av världens samlade bistånd. Kampen mot fattigdom handlar dock om mer än att öka biståndet. Demokratisering, institutionsbyggande och ökad rättvis frihandel måste prioriteras.

Kristdemokraterna har länge krävt att svenskt bistånd i ökad grad skall riktas till kvinnor i mottagarländerna. I ett förebyggande syfte är detta oerhört viktigt. Kvinnor befinner sig ofta längst ned i samhället. De kvinnor som blir offer för människohandel kommer dessutom från utsatta miljöer där fattigdomen är utbredd. Internationellt bistånd, inte minst bistånd inriktat på kvinnor och barn, kan bidra till en större ekonomisk frihet och även öka förståelsen för mänskliga rättigheter. Ett genusperspektiv på biståndet skulle i högre utsträckning ta hänsyn till kvinnors behov av utbildning, deltagande, självbestämmande och inflytande. Riktade insatser på bl.a. social- och utbildningsområdet för att förbättra kvinnors och barns livssituation skulle därmed också minska benägenheten att hamna i prostitution.

EU måste fortsätta satsa på informationsinsatser i ursprungsländerna för att förhindra att fler kvinnor och barn faller offer för människohandeln.

[1]

Människohandel eller "trafficking in human beings" omfattar inte bara sexuella tjänster utan även försäljning av organ och slavarbete av olika slag. Enligt FN uppgår det totala antalet människor som faller offer för människohandeln till två miljoner varje år. Andra tror att det handlar om uppemot fyra miljoner människor varje år. Den absoluta majoriteten av all människohandel, 90 procent, omfattar dock sexuella tjänster (prostitution och pornografi). I Sverige kallas detta för människohandel för sexuella ändamål.

[2]

IOM - International Organization for Migration

[3]

En femtedel av dem som hamnar i människohandel för sexuella ändamål är män, unga pojkar och barn.

[4]

Det förekommer också att unga flickor kidnappas av människohandlare eller säljs av sina egna familjer.

[5]

Organisationen Kvinna till kvinna

Stockholm den 4 oktober 2004
Sven Brus (kd)
Inger Davidson (kd)	Chatrine Pålsson (kd)
Ulrik Lindgren (kd)	Rosita Runegrund (kd)
Kenneth Lantz (kd)	Torsten Lindström (kd)
Gunilla Tjernberg (kd)	Dan Kihlström (kd)
Olle Sandahl (kd)

Trafficking

1 Sammanfattning

2 Innehållsförteckning

3 Förslag till riksdagsbeslut

4 Inledning