Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den öppet redovisar vilka problem man ser inom de olika målområdena och vilka operativa mål man har inom givna tidsperioder.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det i enlighet med riksdagens tillkännagivanden bör finnas krav på konsekvensanalyser i beredningen av regeringens beslut utifrån fattigdoms- och rättighetsperspektivet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den utvärderingsenhet som presenterades i budgetpropositionen får mandat att ge förslag till hur politiken kan förbättras och att den får ett tydligt mandat att verka självständigt från regeringsmakten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den årligen bör redovisa vilka kriterier som gäller, vad som är under diskussion, vilken politik som Sverige har och hur Sverige har agerat i de olika diskussionerna som förs inom OECD.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att OECD:s kriterier när det gäller vad som räknas som bistånd skärps så att biståndet inte används till sådant som direkt eller indirekt motverkar utveckling och främjande av de mänskliga rättigheterna.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den bör avge en årlig rapport till riksdagen om vad Sverige gör inom handelspolitiken när det gäller EU, WTO och i fråga om regionala handelsavtal.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att lagstiftningen skärps så att krigsmaterielexport inte tillåts till länder där allvarliga brott mot mänskliga rättigheter förekommer, oavsett om dessa räknas som enbart grova eller enbart systematiska.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att export ej skall tillåtas om krigsmaterielexporten riskerar att underminera eller försvåra fattigdomsbekämpning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att, i enlighet med vad riksdagen tidigare tillkännagivit, krigsmaterielexport till länder som bryter mot grundläggande demokratiska rättigheter ej skall tillåtas.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att dessa kriterier för grundläggande demokratiska rättigheter bör införlivas i svensk lagstiftning om krigsmaterielexport.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att, i den händelse tolkningssvårigheter uppstår, en försiktighetsprincip införlivas som ger fattigdomsbekämpningen, de mänskliga rättigheterna och demokratikriterierna företräde.
1 Yrkande 6 hänvisat till NU.
I den svenska politiken för global utveckling som riksdagen beslutade om i december 2003 skall två perspektiv prägla politiken: De fattiga individernas perspektiv på utveckling samt rättighetsperspektivet.
De mänskliga rättigheterna skall utgöra grund för de åtgärder som vidtas för en rättvis och hållbar utveckling.
I ett särskilt tillkännagivande underströk riksdagen behovet av att det klargörs var samordningsansvaret för politiken skall ligga och att det säkerställs att uppkomna målkonflikter hanteras på ett systematiskt och transparent sätt så att de uppsatta målen verkligen blir de mål som prioriteras. Det som behövs är en "sammanhållande, samordnande och pådrivande funktion".
I regeringens skrivelse 2004/05:4 ges den första redovisningen av regeringens arbete inom olika politikområden.
"Då politiken nyligen antogs av riksdagen innehåller skrivelsen inte en redogörelse av politikens resultat, utan ger snarare en redovisning av sakläget inom olika politikområden".
Det finns behov av ökad öppenhet i hur regeringen hanterar målkonflikter. För att det skall vara möjligt måste regeringen tydligare redovisa vilka problem man ser inom de olika målområdena och vilka operativa mål man har inom givna tidsperioder.
Detta vill vi att riksdagen skall ge regeringen till känna.
Regeringen bör också redovisa hur samordningen av den nya politiken verkligen kan få den "pådrivande" funktion som riksdagen efterlyst. Det bör finnas krav på konsekvensanalyser i beredning av regeringens beslut utifrån fattigdoms- och rättighetsperspektivet enligt riksdagens tillkännagivande.
Detta vill vi att riksdagen skall ge regeringen till känna.
Det handlar också om hur de olika departementen och institutionerna skall fåökad kompetens - exempelvis hur rättighetsperspektivet skall få konkreta genomslag i t.ex. handels- eller krigsmaterielpolitiken.
Utvärderingar är också viktiga redskap för att man ska kunna komma med förslag till hur politiken kan förbättras. Den utvärderingsenhet som föreslås i budgetpropositionen bör få ett tydligt mandat att självständigt inte bara granska biståndet utan också få genomslag i den samlade politiken, så att de övergripande målen i politiken inte motverkas av handelsfrågorna, svenskt agerande i Världsbanken och IMF samt krigsmaterielpolitiken. Det är viktigt att denna utvärderingsfunktion får mandat att ge förslag till hur politiken kan förbättras och att den får ett tydligt mandat att verka självständigt från regeringsmakten.
Detta vill vi att riksdagen skall ge regeringen till känna.
Riksdagen underströk behovet av "inventeringar" av problem- och konsekvensanalyser av olika politikområden. Regeringen bör tydligare klargöra vilka mål man har för olika politikområden - vilka problem man vill lösa. Detta är grundläggande för att det skall gå att mäta genomslaget för den nya politiken.
Det är viktigt att biståndet granskas så att det inte går till insatser som inte tydligt är inriktade på de övergripande målen. Det handlar t.ex. om att bistånd i dag ges för att kompensera länder för dåliga handelsavtal i WTO - subventionerade jordbruksprodukter från EU dumpas i fattiga länder och skadar inhemsk livsmedelsproduktion. Bistånd används också för att finansiera skuldlättnader vilket i praktiken innebär att bistånd går tillbaka till de rika ländernas banker och institutioner. Ett tredje exempel är att bistånd i dag ges för att fattiga länder legalt och administrativt skall kunna genomföra avancerade WTO-avtal som patentregelverket Trade Related Aspects of Interlectual Property Rights (TRIPS). Världsbanken har konstaterat att TRIPS innebär negativa utflödeskostnader för utvecklingsländer och enligt FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna bidrar TRIPS till att minska tillgången till livräddande mediciner och står därmed i konflikt eller potentiell konflikt med rätten till hälsa.
Vad som får räknas som bistånd bestäms av OECD:s utvecklingskommitté. Det finns i dag en relativt stor okunnighet om vad som pågår i denna kommitté och vilken politik Sverige driver där. Regeringen bör därför årligen redovisa vilka kriterier som gäller, vad som är under diskussion, vilken politik Sverige för och hur Sverige har agerat i de olika diskussionerna som förs inom OECD. Det avgörande är att kriterierna skärps så att biståndet inte används till sådant som direkt eller indirekt motverkar utveckling och främjande av de mänskliga rättigheterna.
Detta vill vi att riksdagen skall ge regeringen till känna.
Det övergripande målet för prop. 2002/03:122 Gemensamt ansvar - Sveriges politik för global utveckling är att skapa en samstämmig politik för global utveckling.
Ett av de mest komplicerande områdena är handelspolitiken. Svensk handelspolitik utformas först i Sverige. Sedan blir den en del av EU:s gemensamma politik. De svenska positionerna är ofta redovisade både till riksdagen och allmänheten, bl.a. i EU-nämnden. Det gäller också, men i mindre utsträckning, EU:s positioner.
Den stora svårigheten kommer när det gäller att få ett samlat grepp om vilka frågor som Sverige i praktiken prioriterar inom EU - hur argumentationen förs och hur EU senare agerar. Här finns det ett tydligt behov av förbättrad öppenhet. Det gäller speciellt hur rättighets- och fattigdomsperspektivet får konkret genomslag i analys, positioner och prioriteringar i handelspolitiken.
Vänsterpartiet känner en oro för vilken politik som EU i dag driver när det gäller de regionala handelsavtal som EU är på väg att upprätta med de tidigare African Caribbean Pacific-staterna (ACP). Det finns uppgifter om att EU driver på frågor som t.ex. rör patentlagstiftning, privatiseringar av offentlig sektor, ökad öppenhet i finansiella frågor etc. utan att man säkerställt att dessa avtal kan underminera kamp mot fattigdom och främjande av de mänskliga rättigheterna.
Därför finns behov av en årlig rapport till riksdagen om vad Sverige gör inom handelspolitiken när det gäller EU, WTO och i fråga om regionala handelsavtal.
Detta vill vi att riksdagen skall ge regeringen till känna.
Ett annat angeläget svenskt politikområde är krigsmaterielpolitiken där riksdagen gjort ett särskilt tillkännagivande. Krigsmaterielexporten ökade dramatiskt förra året, även till en rad länder med stor fattigdom, t.ex. Venezuela eller till länder som grovt och systematiskt kränker de mänskliga rättigheterna - som t.ex. Pakistan och Malaysia. Regeringen har valt att försvara denna export och inte signalera något behov av skärpta regler. Ett tänkbart kryphål är att regeringen kräver att det både skall vara systematiska och grova brott. Detta kryphål måste täppas till.
Det är därför angeläget att lagstiftningen skärps så att export inte tillåts till länder där systematiska eller grova brott förekommer.
Detta vill vi att riksdagen skall ge regeringen till känna.
Export skall ej tillåtas om vapenexporten riskerar att underminera eller försvåra fattigdomsbekämpning. Som riksdagen tidigare uttalat bör export ej tillåtas till länder som bryter mot de mest grundläggande demokratiska rättigheterna. Dessa kriterier bör införlivas i svensk lagstiftning.
Detta vill vi att riksdagen skall ge regeringen till känna.
Finns det tolkningssvårigheter skall en försiktighetsprincip införlivas så att fattigdombekämpning, mänskliga rättigheter och demokratikriterierna har företräde.
Detta vill vi att riksdagen skall ge regeringen till känna.
|
Stockholm den 1 oktober 2004 |
|
|
Alice Åström (v) |
|
|
Berit Jóhannesson (v) |
Sven-Erik Sjöstrand (v) |
|
Karin Thorborg (v) |
Sermin Özürküt (v) |