Motion till riksdagen
2004/05:U276
av Gustav Fridolin m.fl. (mp)

Sanktioner mot Israel


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att verka för internationella sanktioner mot Israel.

Motivering

Läget i Israel-Palestina-konflikten är nu särskilt oroande. Å ena sidan ser vi ett ökat internationellt engagemang, Haagdomstolen har nyligen förklarat det murbygge Israel utför på palestinska områden för olagligt. Genèveinitiativet för fred stöds av betydande grupper på båda sidor, trots att det innebär stora eftergifter. Längtan efter fred och vanliga liv undan ständig skräck är stor. Samtidigt stärks extremismen i området, efter terrorattacker, såväl statssanktionerade israeliska som oberoende palestinska. USA ställer sig utan förbehåll på den israeliska regeringen Sharons sida och EU har precis slutit ett nytt handelsavtal med Israel.

Situationen på marken är värre än på mycket länge. I kölvattnet av murbygget utförs attacker och repressalier mot palestinsk civilbefolkning. Desperationen på den palestinska sidan stärks när människor blir av med mark, vatten och förnödenheter. I desperationens spår kommer terrorism och osäkerheten och rädslan på den israeliska sidan ökar. Hela städer stängs in bakom den sju meter höga muren och tillförseln av nödvändigheter som läkemedel och utbildningsmaterial stryps under perioder. Den utrymning av bosättningarna på Gazaremsan som Israels premiärminister Sharon pratar om kommer att följas av en förstärkning av besittningen av Västbanken. För den som studerat området framstår Sharons politik i tydlig dager. Att låta ett par tusen bosättare lämna Gazaremsan, världens mest överbefolkade plats med förgiftat vatten och dålig bördighet, samtidigt som man stärker greppet om fruktbara Västbanken, där en kvarts miljon bosättare bor, och genomborrar den med en mur innebär att idén om en palestinsk stat går i spillo. Byggandet av muren omöjliggör i praktiken de fredssamtal som så desperat behövs. Vad ska man samtala om? Gränser, samtidigt som muren sätter upp en ny gräns inne i de internationellt erkända palestinska områdena? Vatten, samtidigt som muren skär av palestinierna från mängder av vattentillgångar? Jord, samtidigt som jordbruksmark stjäls framför ögonen på palestinier som hamnat på fel sida stängslet?

Det är också detta som varit huvudpunkten i Sveriges, EU:s, FN:s och nu också Haagdomstolens kritik mot muren. Den bryter klart mot internationella överenskommelser och folkrätten, den ökar desperationen och därmed osäkerheten och den omöjliggör fredssträvanden. Men trots dessa reaktioner fortsätter muren att byggas. Trots kritik går bulldozrarna fram, demolerar hus och rycker upp olivträd med rötterna. Nu måste därför ord kopplas ihop med handling, kritiken måste synas.

Organisationen "European Jews for Just Peace" har efterlyst att omvärlden riktar sanktioner mot Israel. Såväl Sveriges som EU:s nya handelsavtal med Israel bygger på grundprinciperna att Israel ska respektera de mänskliga rättigheterna och sträva efter fred. Så länge muren byggs är det uppenbart att så inte sker. Det är vår fulla rätt, och i sin internationella kontext också skyldighet, att bryta avtalet och behandla Israel på samma sätt som man en gång behandlade Sydafrika. Den israeliska justitieministern har redan uttryckt att risken för internationella sanktioner gör att man borde omförhandla murbygget. Sverige borde återta sin konstruktiva roll i konflikten och börja verka för internationella sanktioner så länge muren byggs. Då kan vi stoppa murbygget och tvinga parterna tillbaka till förhandlingsbordet.

Stockholm den 4 oktober 2004

Gustav Fridolin (mp)

Lotta Hedström (mp)

Ulf Holm (mp)

Yvonne Ruwaida (mp)