Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige i FN bör verka för Taiwans deltagande i det internationella samarbetet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige bereder Taiwans representationskontor i Stockholm villkor som är likvärdiga dem som kommer andra utländska beskickningar till del.
Taiwan har en unik ställning i världen. Det är ett land med cirka 23 miljoner invånare, de facto en stat med full kontroll över sitt territorium sedan åtminstone år 1949 (landet daterar sig självt från år 1912). Det är diplomatiskt erkänt av 25 stater medan flertalet länder har föredragit att i stället ge sitt erkännande åt den kommunistiska Folkrepubliken Kina. Taiwan är en av de högst utvecklade demokratierna i Asien, vilket senast kom till uttryck då landet i maj 2000 valde Shui-Bian Chen till president. Ett fritt och demokratiskt val, som ingen har ifrågasatt.
Taiwan är i dag en modern industristat. Den ekonomiska utvecklingen har varit mycket snabb. Från att ha varit en utarmad japansk koloni vid andra världskrigets slut har Taiwan utvecklats till en av världens rikaste nationer. Landet har gått från att vara ett jordbrukssamhälle till att bli ett högteknologiskt samhälle, som kännetecknas av yttrandefrihet, religionsfrihet, mänskliga rättigheter och en social välfärdspolitik.
Taiwan var en av FN:s grundare och fullgjorde lojalt sina förpliktelser mot världsorganisationen. Efter kommunisternas maktövertagande på fastlandet, och samtidigt totalt misslyckade försök att invadera Taiwan och de kustnära öarna Kin-men (Quemoy), strävade regimen i Peking efter att inta Kinas plats i FN och därmed också i säkerhetsrådet.
Från 1949 till 1971 diskuterades frågan om folkrepubliken Kinas representation i FN. Slutligen antog generalförsamlingen resolution 2758 den 25 oktober 1971, vilken innebar att Kina fick en plats i FN. Denna resolution behandlade dock inte frågan om Taiwans representation i världsorganisationen. Detta faktum har senare använts för att rättfärdiga Taiwans uteslutning. Under 32 år har Taiwans 23 miljoner invånare förvägrats sina grundläggande mänskliga rättigheter att få delta i FN:s aktiviteter. Det har bl a inneburit:
att Taiwan inte har fått medverka eller ekonomiskt bidra till FN:s globala fond för bekämpning av aids, tuberkelos och malaria (the Global Fund to Fight AIDS, Tuberculosis and Malaria). Inte heller har taiwanesiska forskare eller NGO:er tillåtits delta i den FN-ledda kampen mot dessa sjuk-
domar,
att Taiwan inte tilläts närvara vid generalförsamlingens speciella möte om barn i maj 2002,
att Taiwan utestängs från medverkan i internationella FN-sponsrade aktiviteter mot terrorism,
att Taiwan som under många år har arbetat hårt med miljöfrågor och för att införliva besluten från miljökonferensen i Rio samt Agenda 21, bl a ändå utestängts från deltagande i FN:s World Summit on Sustainable Development i Johannesburg 2002.
I dag är Taiwan det enda landet i världen som är utestängt från FN. Konsekvenserna av Taiwans FN-uteslutning innebär att landet ställs utanför det internationella samarbete som bl a rör bekämpande av sjukdomar (SARS är ett exempel), terrorism och miljövård (ozonlagret etc.). Under många år har Taiwan önskat observatörsstatus i WHO. För smittsamma sjukdomar existerar inga gränser. I en värld som karaktäriseras av högfrekventa och direkta möten mellan folk från olika länder, är preventiva åtgärder och kontroll av infektionssjukdomar beroende av globala effektiva nätverk för bevakning av och skyddande mot smittsamma sjukdomar. Inget enskilt land bör utestängas från dessa nätverk. Det ligger därför inte bara i Taiwans, utan också i andra folks intresse, att Taiwan omfattas av världshälsosystemet. Dessutom kan WHO:s främsta mål, "hälsa för alla", endast uppnås genom att alla har möjlighet att åtnjuta rätten till god hälsa, oberoende av ras, religion, politisk övertygelse eller ekonomiska och sociala förutsättningar.
Vidare tillåts inte Taiwan att bistå med hjälp t.ex. i samband med krig. Taiwans regering var villig att erbjuda hjälp till folken i Afghanistan och Irak med medicin, mat etc. men inget FN-organ var villigt att ta emot Taiwans hjälp.
Alltsedan Taiwan uteslöts ur FN-gemenskapen har landet utsatts för ständiga påtryckningar och militärt hot från det kommunistiska Kina.
Taiwan har rest krav på att bli medlem av världsorganisationen. Det är självfallet orimligt att ett land som Taiwan, en av världens främsta ekonomiska aktörer, ett folkrikt land och en av Asiens främsta demokratier, står utanför FN. Det är därför högst angeläget att det inom FN tillsätts någon form av utredning för att komma fram till hur Taiwans ställning i världssamfundet skall kunna lösas. Sverige bör med all kraft försöka bidra till att en sådan lösning för framtiden kommer till stånd. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Även om formella diplomatiska relationer inte finns mellan Taiwan och Sverige, har det inte minst av praktiska skäl varit nödvändigt att ha permanenta kontakter mellan våra två länder. Taiwan är Sveriges fjärde största handelspartner i Asien och handeln omfattar 997,8 miljoner kronor (2003). Exportrådets kontor i Taipei har en status på hög nivå med skattefrihet och viseringsrätt likvärdig diplomatiska representationer. Motsvarande uppgifter fullgörs i Sverige av Taiwans representationskontor i Stockholm, som i realiteten fungerar som vilken annan utländsk ambassad som helst.
Med tanke på de omfattande förbindelserna mellan Sverige och Taiwan bör Sverige ge Taiwans kontor i Stockholm samma behandling som kommer vårt exportkontor i Taipei till del, på samma sätt som sker för Taiwans kontor i andra EU-länder. Det finns ingen anledning att Sverige skulle behandla Taiwans representation och dess personal annorlunda än vad andra EU-stater gör. Det finns inget förbud i vare sig folkrätten eller i svenska avtal att ändra statusen för Taiwans representationskontor. Det är upp till varje land att besluta om vilka privilegier det vill ge landet ifråga. Till exempel ger många länder Taiwans representationskontor utökade privilegier, såsom speciella ID-kort eller registreringsskyltar till bilar som bekräftar kontorens status och särskiljer dem ifrån privata företag.
|
Stockholm den 30 september 2004 |
|
|
Inger René (m) |
Patrik Norinder (m) |