Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utvärdering av den interparlamentariska gruppens insatser.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att relatera politiska ställningstaganden till det övergripande målet om hållbar utveckling.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att till huvuddraget Konflikthantering och säkerhet tillföra fredssträvan och icke-våldsmetoder.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att till Rättighetsperspektivet tillföra ett icke-våldsperspektiv.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att till Rättighetsperspektivet och Fattiga människors perspektiv på utveckling tillföra ett tredje perspektiv, Fredsperspektivet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i avsnittet Den globala dagordningen uppta fredsfrågan i avsnittet om EU:s roll för politiken för global utveckling.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att även USA tar ansvar för klimatsituationen.
Rubricerad skrivelse beskriver hur arbetet med att utveckla politiken för en rättvis global hållbar utveckling framskridit, anger den globala dagordningen och EU:s roll samt beskriver det pågående arbetet med mål och hittills uppnådda resultat.
I skrivelsen konstateras bl.a. att olika politikområden har kommit olika långt i genomförandet. Därför har en interdepartemental referensgrupp bildats.
Det är inte självklart att mainstreaming bäst åstadkoms genom att tillsätta särskilda organ. Problemet är att det som är allas ansvar kan komma att ses som ett ansvar för det särskilda organet och därmed inte ett eget ansvar. En utvärdering av den interparlamentariska gruppens insatser måste därför göras.
Det övergripande målet för politiken för global utveckling är att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling. Detta är ett viktigt mål. Dock är det svårt att se på vilket sätt målet hittills verkat styrande. Detta torde bero på att förslagen i olika politiska frågor sällan relateras till uppsatta mål. Bakgrunden för i stort sett alla politiska dokument borde utgöras av bl.a. mål för hållbar utveckling.
Huvuddragen för politiken har grupperats med rubrikerna Grundläggande värden - respekt för de mänskliga rättigheterna, demokrati och god samhällsstyrning samt jämställdhet, Hållbar utveckling - ekonomisk tillväxt, hållbart utnyttjande av naturresurserna och omsorg om miljön samt Social utveckling och trygghet, Konflikthantering och säkerhet, Globala utmaningar - gränsöverskridande problem som kräver gemensamma åtgärder av det internationella samfundet.
Global solidaritet handlar om att alla människor på jorden ska ha samma möjligheter att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Huvuddragen med bl.a. demokratimål är därför nödvändiga. Huvuddraget om konflikthantering och säkerhet är däremot alltför otydligt. Vi har i dag en värld där kostnaderna för vapen och vapenforskning är enorma och där man väljer att lösa konflikter med våld, i stället för att tala om bistånd, fredsforskning och icke-våldsmetoder i konflikthanteringen. Huvuddraget om konflikthantering och säkerhet borde tillföras fredssträvan och icke-våldsmetoder.
Även i avsnitten Rättighetsperspektivet och Fattiga människors perspektiv på utveckling är det viktigt att ta upp ett icke-våldsperspektiv. De två perspektiven bör tillföras ett tredje nämligen fredsperspektiv.
I avsnittet om EU:s roll för politiken för global utveckling nämns visserligen millenniemålen, men med tanke på att EU är ett fredsprojekt borde fredsfrågan vara central i detta avsnitt.
Natur- och miljöfrågornas betydelse har behandlats utförligt. Dock förbigås ett av de största problemen, nämligen klimatfrågan och oviljan från bl.a. USA att medverka till att klimatkatastrofen kan undvikas. I strategin bör uttryckas förutsättningen att även stora nationer som USA visar internationell solidaritet.