Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Folkrepubliken Kinas hot om våld mot Taiwan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stöd för demokratin i Taiwan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Folkrepubliken Kinas försök att påverka utfallet av fria och demokratiska val i Taiwan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av dialog mellan Folkrepubliken Kina och Taiwan.
Varje diskussion om förening mellan Folkrepubliken Kina och Taiwan måste ske på demokratisk grund och med respekt för människors i val uttryckta vilja.
Folkrepubliken Kina använde sommaren 2004 återigen hot om våld och invasion för att påverka demokratiska beslut i Taiwan, vilket är fullkomligt oacceptabelt. Den här gången gäller det diskussionen i Taiwan om en ny grundlag.
TT rapporterade den 30 juli 2004: "Taiwans president Chen Shui-bian riskerar att utlösa krig med Kina om han genomdriver en ny taiwanesisk grundlag till 2008, rapporterade tidningen China Daily på fredagen. Men om han erkänner att Taiwan är en del av Kina kan ön känna sig säker, hette det. De hotfulla uttalandena kom enligt den statliga China Daily från Wang Zaixi, kinesisk viceminister med ansvar för Taiwanpolitiken."
Diktaturen Folkrepubliken Kinas krav på demokratin i Taiwan är enkla: Gör som vi vill annars invaderar vi!
Folkrepubliken Kina har under sommaren också genomfört en manöver utanför Taiwan, som syftade till att öva invasion av Taiwan. Märk väl att Taiwan inte har några offensiva ambitioner gentemot Folkrepubliken Kina. Dessa avskaffade man 1991, men Kina har dem fortfarande kvar.
Folkrepubliken Kina diskuterar att stifta lag om att Taiwan skall förenas med folkrepubliken. Taiwans demokratiskt valde president Chen är rädd för att detta skulle kunna ge Kina en juridisk förevändning för att invadera Taiwan. "Kina drar ut i juridisk strid. Om Taiwan inte viker kan militär strid följa," sade Chen i början av augusti.
Värt att notera är att Folkrepubliken Kina aldrig har haft kontroll över Taiwan. Dagens Taiwan grundades av Goumindang, som fram till den komunistiska revolutionen hade regeringsmakten över hela Kina.
Regeringen i Taiwan har full demokratisk legitimitet. Dess president och parlament utses liksom lokala ledare i demokratiska val. Regeringen har kontroll över sitt territorium och respekterar mänskliga fri- och rättigheter. Det finns en fri press och ett självständigt rättsväsende.
Taiwans exempel visar att västerländsk demokrati och kinesisk kultur inte bara är fullt förenliga, utan också en mycket lyckosam kombination. Taiwans demokratiseringsprocess är därvidlag ett gott exempel för hela regionen.
Sverige, EU och det internationella samfundet stöder principen om ett Kina.
En utgångspunkt för Sverige och EU är och skall vara att varje diskussion om återförening mellan Folkrepubliken Kina och Taiwan sker på demokratins grund och med respekt för mänskliga fri- och rättigheter. Våld eller hot om våld är inte acceptabelt i sammanhanget. Detta bryter dock Folkrepuliken Kina mot ständigt.
Ovan redovisades hur Folkrepubliken Kinas ledning under sommaren 2004 hotat Taiwan med militärt våld. Folkrepubliken Kina har återkommande hotat med krig och invasion av Taiwan.
Tidigare har redovisats hur Folkrepubliken Kina enligt det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon tagit fram "realistiska planer" för hur ett angrepp på Taiwan skulle kunna genomföras med kort varsel.
Enligt Pentagons rapport planerar Kina för "hur de med våld ska tvinga Taiwan att ge sig". "Utan varning, kan Peking besluta sig för att sätta in en begränsad styrka i luften och till sjöss för att tvinga fram en kapitulation." Särskild anledning till oro ger Kinas utplacering av hundratals kortdistansmissiler vid Taiwansundet, liksom ambitionen att utöka landets strategiska nukleära förmåga, vilket utvecklas i egen motion.
Strax efter det förra presidentvalet i Taiwan sade Tang Shubei, Kinas ansvarige för Taiwanfrågor, att om Taiwans ledning "inte godtar principen om ett Kina, om den inte erkänner att Taiwan är en del av Kina, så kommer resultatet inte att bli fred utan krig".
Upprepade gånger, under en rad år, har jag begärt att regeringen ska reagera på Kinas rustningar både på kärnvapen- och missilområdet med större tydlighet. En orsak att detta är så viktigt är säkerheten för Kinas demokratiska grannar. Sverige måste också tydliggöra att våld, eller hot om våld, varken är en framkomlig eller av omvärlden accepterad väg för att nååterförening mellan Folkrepubliken Kina och Taiwan.
Likväl tog den svenske utrikesministern inte ens upp Kinas kärnvapenprogram när hon mötte folkrepublikens utrikesminister Li Zhaoxing den 15 april. Det är oacceptabel eftergivenhet gentemot diktaturens ledning.
Samtidigt som människor i Taiwan våren 2004 fick välja president fick de också i folkomröstning ta ställning till ett par frågor som gäller relationerna till Folkrepubliken Kina.
Utgångspunkten var att Taiwans folk vill ha fredliga relationer till Folkrepubliken Kina. Den ena frågan handlade om huruvida försvaret mot robotar skall förstärkas, försåvitt Folkrepubliken Kina inte vill ta avstånd från våldsanvändning och vägrar att avrusta de missiler som finns riktade mot Taiwan längs Taiwansundet. Den andra frågan handlade om huruvida regeringen skall inleda förhandlingar med Folkrepubliken Kina om ett ramverk för fred och stabilitet, samt integration över Taiwansundet.
Det är värt att minnas att Folkrepubliken Kina tidigare försökt störa demokratiska val i Taiwan med användning av just dessa robotar.
Folkrepubliken Kina har också genomfört militärövningar i syfte att påverka fria val på Taiwan. Kina skickade missiler mot Taiwan 1996, eftersom Taiwan höll fria och demokratiska presidentval. Sammantaget har Kina avfyrat ett hundratal missiler i sundet mellan Folkrepubliken Kina och Taiwan.
Att Folkrepubliken Kina försöker störa ett demokratiskt val är beklagligt. I stället för att respektera folkets vilja försökte Folkrepubliken Kina skrämmas.
|
Stockholm den 20 september 2004 |
|
|
Sten Tolgfors (m) |