Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att politiken för global utveckling skall redovisas i alla politiska styrdokument och regeringsrapporter och skrivelser som berör svensk export av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.
Efter fyra år av utredande och debatt beslutade Sveriges riksdag i december 2003 om en ny svensk sammanhållen politik för global utveckling (PGU). Den slår fast att alla politikområden skall bidra till det övergripande målet: att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling.
Avsikten är att Sverige ska stödja fattigare länder bland annat genom att se till att det vi gör i ett visst sammanhang inte går stick i stäv med vårt agerande i ett annat. Och styrande ska alltså hela tiden vara Sveriges förmåga att uppnå målet: rättvis och hållbar global utveckling. Handel, jordbruk, miljö, säkerhet och migration är exempel på några områden som måste vara inriktade mot samma mål.
För den svenska vapenexporten innebär detta således att den alltid måste avvägas mot Sveriges samlade förmåga att uppnå målen för PGU. Därför menar Kristdemokraterna att det finns en viktig poäng med att i alla relevanta sammanhang påminna om PGU. Det gäller inte minst officiella styrdokument, regeringsskrivelser och rapporter och dylikt som på ett eller annat sätt berör svensk export av krigsmateriel m.m. Därför är det mycket tråkigt att konstatera att följande ord och sammansättningar av ord har ett gemensamt.
Politik för global utveckling
Fattigdomsmålen
Millenniedeklarationen
Fattigdom
Halverad fattigdom
Rättvis och hållbar global utveckling
De nämns över huvud taget inte i regeringens skrivelse 2004/05:113 Strategisk exportkontroll 2004 - Krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.
I betänkande 2003/04:U3 Sveriges politik för global utveckling poängterar utrikesutskottet att svensk politik vad avser svensk exportkontroll och export av krigsmateriel måste ske samstämt med målet för politiken för global utveckling. Det var enligt utskottets mening angeläget att svensk vapenexport inte motverkar arbetet för att nå målet om en rättvis och hållbar global utveckling. Utskottet ansåg också att det är angeläget att i arbetet med den internationella uppförandekoden verka för att en samsyn uppnås mellan EU-länderna avseende mänskliga rättigheter och utvecklingsfrågor i mottagarländerna kan uppmärksammas vid export av krigsmateriel. Slutligen poängterade utskottet behovet av att regeringen skulle tillse att utredaren av riktlinjerna för den svenska krigsmaterielexporten, den s.k. KRUT-utredningen, noga skulle överväga hur fattigdoms- och utvecklingsaspekterna i mottagarlandet samt övriga aspekter som ryms inom en samstämd politik för en global utveckling vad avser mål, perspektiv och huvuddrag kan införas i riktlinjerna. KRUT har överlämnats till regeringen och Kristdemokraterna emotser regeringens kommande proposition.
Respekten för mänskliga rättigheter är ett viktigt rättesnöre för riktlinjerna för svensk vapenexport. Kristdemokraterna tolkar PGU som ett uttryck för en ytterligare betoning av respekten för mänskliga rättigheter som en grundläggande del av Sveriges utrikespolitik i alla dess former. När riksdagen den 16 december 2003 debatterade utrikesutskottets betänkande 2003/04:UU3 Sveriges politik för global utveckling (prop. 2002/03:122) sade biståndsminister Carin Jämtin:
"I propositionen föreslås ett fattigdoms- och ett rättighetsperspektiv. Helt centralt i rättighetsperspektivet är de mänskliga rättigheterna och demokrati."
Biståndsministern meddelade också:
"Att framhäva de mänskliga rättigheternas universalitet måste vara hörnstenen i den svenska utrikespolitiken. Därmed ska det svenska biståndet inte utgå till statsmakter som grovt och systematiskt kränker mänskliga rättigheter och förtrycker sina medborgare."
Samtidigt har Sverige enligt Amnesty aldrig förr exporterat vapen till så många länder som kränker mänskliga rättigheter. Några av de länder som Amnesty nämner är Brasilien, Pakistan, Thailand, Indien och Saudiarabien. Samtliga länder begår, enligt Amnesty, systematiska brott mot mänskliga rättigheter och samtliga fem finns med på listan över "Utförseltillstånd och faktisk export under 2004 fördelat på mottagarländer indelade i regioner, inkl angivelse av kategori av produkter" (s. 46 i skr. 2004/05:114 Strategisk exportkontroll 2004). I flera fall är summorna jämförelsevis små, eller mycket små, men att tillåta export till nämnda länder och andra med liknande brist på respekt för mänskliga rättigheter är inte rätt signalspråk.
Sammantaget konstaterar vi att regeringen inte tar hänsyn till sin egen på pappret så goda politik för global utveckling när det gäller den svenska exporten av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.