Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att följa rekommendationerna avseende styrning och uppföljning av utvecklingsbiståndet.
Sverige är ett av få länder i världen som uppnår det internationellt fastställda biståndsmålet om 0,7 % av BNI. Detta innebär att anslagen årligen växer med miljardbelopp. År 2003 uppgick anslaget till 17 miljarder och 2004 till 19,8 miljarder. Enligt budgetpropositionen kommer summan att ytterligare öka under budgetperioden.
Regeringen och Sida är ansvariga för förvaltningen av det växandet biståndet. Riksrevisionen riktar i sin redogörelse kritik mot regeringens och Regeringskansliets styrning och uppföljning av utvecklingsbiståndet samt pekar på brister i redovisningen av kostnaderna för att administrera biståndet. Styrelsen anser även att en översyn bör göras av formerna för styrningen av verksamheten utifrån förvaltningspolitiska och förvaltningsrättsliga synpunkter.
Riksrevisionen ifrågasätter avtal som form för att reglera hur verksamheten skall ledas och bedrivas vid integrerade utlandsmyndigheter. Riksrevisionen ifrågasätter även att kostnadsdelningen mellan UD och Sida reglerats i avtal.
Regeringskansliet genom UD och Sida genomför strategisk och operativ styrning av den bilaterala biståndsverksamheten. Land- och regionstrategier är grundläggande instrument i det bilaterala utvecklingssamarbetet. Riksrevisionens granskning har funnit att strategierna brustit i fråga om koppling mellan slutsatserna i land- och resultatanalys å ena sidan och förslagen till strategi å andra sidan.
Riksrevisionen kritiserar att det saknas information om resursåtgången i olika delar av biståndsprocessen. Sida tillämpar inte tidredovisning och det går därmed inte att säga vilka förvaltningskostnader som är förknippade med olika former av stöd.
Den s.k. basbemanningen som sköter de administrativa uppgifterna har i stort sett varit densamma de senaste tre åren medan sakpersonal och biståndsvolym ökat markant. Resurs- och kapacitetsbalansen mellan sakpersonal och administrativ personal är ett problemområde.
Riksrevisionens styrelses rekommendationer är:
Styr de integrerade utlandsmyndigheterna i förvaltningsrättsligt korrekta former.
Ge kostnadsdelningen en förvaltningsrättslig grund.
Ge mål- och ekonomistyrningen en gemensam struktur för en förbättrad resultatrapportering.
Se över anslagsindelningen för finansiering av biståndsförvaltningen.
Förbättra Sidas metoder för att följa insatsportföljernas utveckling.
Redovisa resursåtgång och produktivitet i olika delar av biståndsprocessen hos Sida.
Jämför kostnader för olika alternativ i en ökad fältorientering av Sida.
Se generering av insatser som ett led i den strategiska planeringen.
Regeringen bör genomföra de av Riksrevisionens styrelse föreslagna åtgärderna.
Vad som ovan anförts om att följa rekommendationerna avseende styrning och uppföljning av utvecklingsbiståndet bör ges regeringen till känna.
|
Stockholm den 28 september 2004 |
|
|
Agne Hansson (c) |
|
|
Eskil Erlandsson (c) |
Viviann Gerdin (c) |
|
Kerstin Lundgren (c) |
Johan Linander (c) |
|
Claes Västerteg (c) |
Jan Andersson (c) |