Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda Vägverkets resurshantering och samverkan med andra myndigheter.
För att tillgodose behoven inom samhällssektorn, både för landet och för länen, såäven för Värmland, måste vi använda de befintliga resurserna på ett optimalt effektivt sätt, något som inte alltid görs idag. I ett allt mer ekonomiskt ansträngt läge riskerar landet och kommunerna att få svårt att själva bära kostnaden för olika verksamheter och därmed riskerar också kvaliteten att försämras. Därför måste samhällets insatser och åtgärder samordnas för att nå en högkvalitativ verksamhet för minst antal resurser.
Idag finns i statsorganisationen många kanaler och "stuprör" varur diverse "verksspecifika" åtgärder genomförs, dock utan större samordning med andra myndigheter. Även inom ramen för enskilda statliga verk och andra offentliga institutioner finns en påtaglig suboptimering av insatser. Även begreppet kundfokusering är ett begrepp som mycket sent kommit in i den offentliga sektorn och som dessutom är starkt begränsat. Tillsammans riskerar instanserna att skapa en utveckling som leder till sämre måluppfyllelse och att färre resultat uppnås, till en mycket hög kostnad.
Ett tydligt exempel är Vägverkets verksamhetsplan utifrån ett län som t ex Värmland. Här finner vi att Vägverkets verksamhet är indelad i Drift och underhåll, Bärighet, Nationell plan miljö, Nationell plan investering, Nationell plan trafiksäkerhet, Nationell plan brounderhåll, Nationell plan beläggningsunderhåll, Regional plan investering, Regional plan trafiksäkerhet, Regional plan kollektivtrafik, Regional plan bidrag, Regional plan handikappanpassning, Sektorsplan m m, m m. För Vägverkets verksamhet i länet finns därmed ett 20-tal olika planer med medel uppbundna. Utöver detta finns ytterligare ett 30-tal handlingsplaner och program som enligt styrande direktiv skall hanteras och genomföras. Genom att mängden planer och styrande dokument ökar men medelstilldelningen minskar blir det allt färre insatser genomförda inom ramen för varje enskild plan och program. Detta är ett stort problem. Om vi dessutom lägger till det faktum att det inom ett län som Värmland sker förändringar och förskjutningar av behov över tid inser man vidden av en stelbent resuranvändning.
För att stärka denna utveckling bör därför regeringen tillsätta en utredning med uppdrag att studera hur Vägverkets resurser används idag, utifrån kostnadseffektivitet och kundperspektiv, samt se över om och hur avsatta medel kan användas på ett friare sätt, i samverkan med andra myndigheter.
|
Stockholm den 1 oktober 2004 |
|
|
Ann-Kristine Johansson (s) |
|
|
Marina Pettersson (s) |
Tommy Ternemar (s) |
|
Berit Högman (s) |