Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om E 22.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att fullfölja och tidigarelägga planerade infrastruktursatsningar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en fast järnvägsförbindelse mellan Helsningborg och Helsingör.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nya järnvägsförbindelser i Skåne.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett huvudvägnät för godstransporter i Skåne.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kommunikationerna till Sturups flygplats.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förändra bidragssystemet för privata flygplatser.
Skåne är en av de mest expansiva regionerna i Sverige just nu. Regionen har gått igenom stora förändringar de senaste åren, exempelvis sammanslagningen av de två tidigare länen och uppförandet av Öresundsbron. Detta kräver kraftiga infrastruktursatsningar i Skåne av såväl miljö-, framkomlighets- som trafiksäkerhetsskäl. När det gäller trafiksäkerhet finns 19 procent av landets farligaste vägar, men bara 13 procent av befolkningen i Skåne. Infrastruktursatsningarna i Skåne bör sikta på att binda samman hela regionen. Här är satsningar på E22 och Simrishamnsbanan extra viktiga. Vidare krävs av miljöskäl ett antal andra satsningar på framför allt järnvägstrafiken. Trafiksäkerheten måste öka och här är den planerade utbyggandet av E 6 till Trelleborg av yttersta vikt. Det är också viktigt att på ett bra sätt planera för godstrafiken både på väg och järnväg genom Skåne. Det skånska flyget måste också få förutsättningar att fungera väl.
Utbyggnaden av E 22 mellan Malmö och Kristianstad är mycket viktigt för att hela Skåne skall kunna ta del av den tillväxtpotential som Öresundsregionen besitter. Trafikökningen på denna väg har enligt vägverkets statistik varit betydligt kraftigare än riksgenomsnittet. Det är viktigt att framkomligheten på den väg som binder samman regionens administrativa centra är god. Vägverket har konstaterat att nuvarande väg, på de delar som inte är motortrafikled eller motorväg, lider stora brister i standard, framkomlighet och trafiksäkerhet.
De vägavsnitt som framför allt berörs av ombyggnaden tillhör alla de 100 mest olycksdrabbade vägsträckorna i landet. Om vägverket inte har resurser tillgängliga för att göra satsningarna på E 22 nu bör man överväga att låna pengar eller att pröva någon form av PPP-lösning (Private and Public Partnership). Vägverket i Skåne tog år 2003 fram ett underlag för hur en sådan PPP-lösning skulle kunna genomföras. Vägverket pekar här på olika sätt att via en PPP-lösning också påverka totalkostnaden för projektet genom att utnyttja nytänkande och effektiviseringar i genomförandefasen. Vägverkets beräkningar visar på goda samhällsekonomiska effekter av projektet. Verket anser också att en tidigareläggning av utbyggnaden skulle innebära en minskning av antalet döda och svårt skadade i trafiken med 65-70 personer.
En annan vägsträcka där framkomligheten behöver förbättras är riksväg 19 mellan Kristianstad och Ystad. Denna sträcka har en mycket blandad trafik av både personbilar, tung trafik och jordbruksmaskiner. Här rör det sig dock om mindre insatser som att bygga omkörningsfält.
Den nuvarande banplanen innehåller ett flertal viktiga satsningar, men många ligger allt för sent i planen och bör tidigareläggas. Det är också viktigt att markera att speciellt utpekade satsningar, såsom citytunneln i Malmö, inte får försenas ytterligare till följd av de sparbeting som statens dåliga ekonomi kräver.
Följande satsningar sker under perioden enligt banverkets plan. Dessa bör till viss del kompletteras enligt vad som beskrivs under varje punkt:
Satsningar på södra stambanan för att öka framkomligheten. Här måste satsningen göras på ett sådant sätt att de orter som finns längs spårdragningen inte drabbas av oacceptabelt buller. Trafikintensiteten på södra stambanan är mycket kraftig och banverket måste ha tillräckliga resurser för att göra nödvändiga bullersanerande åtgärder, bland annat vid sträckningen genom Åkarp där en tunnel eller ett mycket djupt tråg måste anses vara de enda rimliga lösningarna.
Satsningar på Västkustbanan för att öka framkomligheten. Investeringen i dubbelspår bör inte avstanna vid Maria.
Godsstråket genom Skåne. Banverket bör få i uppdrag att planera för ett yttre godstågspår med start vid Eslöv (se nedan vid framtida satsningar).
Staffanstorpsbanan. Denna bör tidigareläggas. Planerna för en fortsättning av banan mot Simrishamn bör genast påbörjas.
Bygget av Citytunneln och investeringar i Malmöområdet måste fortgå som planerat. Vikten av fungerande trafiklösningar för persontrafiken i Sveriges tredje stad kan inte nog understrykas. Det är från miljösynpunkt mycket viktigt att antalet kollektivpendlare ökar för att minska biltrafikens negativa miljöpåverkan när regionen nu befinner sig i ett expansivt skede.
Nedan följer framtida satsningar som banverket redan nu bör påbörja planeringen för och ett antal andra viktiga banutbyggnader, varav vissa borde kunna initieras i slutet av planperioden:
Yttre godsspår. Det är i grunden orimligt att så stora mängder farligt gods som i dagsläget transporteras via järnväg skall ledas in och ut via ett av landets mest tätbefolkade områden. Banverket bör omedelbart få i uppdrag att planera för ett yttre godsspår med start i Eslöv.
Simrishamnsbanan. En fortsättning av Lund-Dalby-järnvägen mot Simrishamn är viktig för att knyta samman Skånes olika delar. Möjligheten att arbetspendla kollektivt från östra Skåne skulle öka markant med denna utbyggnad.
Kastrup-Sturup. Det är rimligt att bygga samman regionens två större flygplatser, Kastrup och Sturup, med järnväg. Detta hade kunnat leda till en effektiv användning av regionens flygresurser.
Satsa på snabbtåg. Tåget borde vara det naturliga valet vid transporter mellan befolkningscentra i södra och mellersta Sverige, såväl som för transporter från Sverige till övriga Europa. För detta krävs dels investeringar i snabbtåg t.ex. Europalänken, dels en järnvägstunnel mellan Helsingborg och Helsingör.
Skåne är i allra högsta grad en transitregion för godstransporter till och från Sverige. Tre av landets sex största utskeppningshamnar finns i Skåne. Hälften av godsvärdet av den svenska utrikeshandeln 2002 gick via Skåne. Godstrafiken har dessutom ökat kraftigt de senaste åren. Detta orsakar naturligtvis trafikproblem och miljöproblem. Detta beror ofta på att trafiken går på ett vägnät som inte är anpassat för godstrafik. Vägverket i Skåne har tagit fram en rapport där man pekar ut ett huvudvägnät för godstransporter i Skåne. Vägverket pekar också på vilka åtgärder som behövs för att detta vägnät ska få godtagbar standard. Det är viktigt att vägverket får resurser att genomföra ett huvudvägnät för godstransporter i Skåne och resurser för att informera och påverka transportnäringen att använda det utpekade huvudvägnätet.
Det är uppenbart att tillgången till goda flygförbindelser är viktig för tillväxten i regionen. Detta gäller samtliga skånska flygplatser. Sturup utvecklas nu i allt större utsträckning i symbios med Kastrup och därför måste kommunikationerna till Sturup och mellan Sturup och Kastrup förbättras.
För regionens två andra flygplatser har situationen tidvis varit allvarligare. Ängelholms flygplats som fick internationell status 2003 visar nu både påökat passagerarantal och fler flygbolag som trifikerar flygplatsen. Det är naturligtvis viktigt att denna positiva utveckling inte störs av ytterligare diskussioner om nedlägning.
Kristianstads flygplats vid Everöd är ytterligt viktig för hela östra Skånes utveckling. Flyget är en viktig kommunikationslänk framför allt för företagandet. Det är därför mycket oroande att de statliga stöden till Everöd nu är i fara. Den utredning som nu föreslår en gräns på 100 000 passagerare per år för bidrag till mindre flygplatser är på helt fel väg. Det är olyckligt när man lägger denna typ av fixa gränser för bidrag. Det tar i grunden bort incitamentet för en flygplats att utvecklas och utöka sitt passagerarantal.
Snarare kan kampen bli om att alltid försöka balansera på bidragsgränsen. Målet blir att komma upp till, men aldrig överstiga, 100 000 passagerare per år. Everöd är en viktig kommunikationslänk för östra Skåne. Flygplatsen borde kunna utvecklas till full lönsamhet utan att riskera att mista all sin finansiering på en gång om den kommer över ett visst antal passagerare. Vi anser därför att man bör satsa på ett system där bidragsdelen långsamt fasas ut när passagerarantalet på en flygplats ökar och att gränsen för fullt bidrag läggs högre än de 100 000 passagerare som föreslås i utredningen.
|
Stockholm den 5 oktober 2004 |
|
|
Christer Nylander (fp) |
|
|
Marie Wahlgren (fp) |
Allan Widman (fp) |
|
Torkild Strandberg (fp) |
Ulf Nilsson (fp) |
|
Tina Acketoft (fp) |