Nu krävs krafttag för att förverkliga nollvisionen. Alltför många skadas och dödas i trafiken. Fortfarande är det mycket långt kvar innan den av riksdagen 1997 beslutade nollvisionen har nåtts. Folkpartiet kräver:
Bygg säkrare vägar
Skärp trafikövervakningen
Säkerhetsbälten och alkolås i alla skolskjutsar
Åtgärder mot trimning av mopeder
Krafttag för att värna trafiken som alkoholfri zon
1 Sammanfattning 1
2 Innehållsförteckning 2
3 Förslag till riksdagsbeslut 3
4 Nu krävs krafttag för att förverkliga nollvisionen 4
5 Bygg säkrare vägar 4
6 Skärp trafikövervakningen 5
7 Barn och ungdom - särskilt utsatta i trafiken 5
8 Körkort och förarutbildning 6
9 Trafiken - en alkoholfri zon 6
9.1 Alkolås 7
9.2 Straffbestämmelser 7
9.3 Försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse 8
9.4 Att förebygga fylleribrott 8
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om krafttag för att förverkliga nollvisionen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bygga säkrare vägar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skärpt trafikövervakning.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om säkerhetsbälten och alkolås i skolskjutsar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om trimning av mopeder.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lagförbud mot medverkan till trimning av mopeder.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om obrutet körkortsinnehav för godkännande av handledare vid privat övningskörning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om trafiken som alkoholfri zon.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att öka trafikpolisens fältinsatser mot rattfylleri.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om domstolarnas tillämpning av gällande straffsatser och skärpt tillämpning av gällande lagar och bestämmelser.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förbud mot eftersupning.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ingen skall kunna dömas för rattfylleri utan att komma i kontakt med någon form av aktivt påverkansprogram.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kvalificerad rehabilitering som del av straffet för rattfylleribrott.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheten till beslag och förverkande av fordon som använts vid rattfylleri.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om normer bland barn och unga mot rattfylleri.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om alkolås.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om villkorlig körkortsåterkallelse.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förebyggande arbete mot rattfylleri.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att fler alkoholberoende personer anmäls till länsstyrelsen.
1 Yrkandena 3 och 9-14 hänvisade till JuU.
Riksdagen beslutade 1997 om nollvisionen - ingen skall dödas eller svårt skadas i trafiken. Det kan ses som en milstolpe i synen på trafiksäkerhetsarbetet i vårt land. Folkpartiet stod helt bakom detta beslut liksom beslutet om ett etappmål om att högst 270 människor skall dödas i trafiken år 2007. Nollvisionen ställer krav på aktiva åtgärder för att påverka och förändra alla de faktorer som kan bidra till en säkrare vägtrafik. Folkpartiet stöder uppfattningen att nollvisionen liksom dess etappmål för år 2007 skall ligga fast.
Alltför många skadas och dödas i trafiken. Fortfarande är det mycket långt kvar innan den av riksdagen 1997 beslutade nollvisionen har nåtts. 1997 omkom 537 personer i trafiken. Sju år efter beslutet om nollvisionen tvingas vi konstatera att det fortfarande är alldeles för långt kvar till dess uppfyllelse. De gångna sju åren har antalet döda varierat mellan 500 och 600 årligen. Under 2002 kunde vi rent av se en ökning av antalet trafikdödade medan 2003 innebar en sänkning, men både 2002 och 2003 har antalet döda legat över 500. År 2007 - om fyra år - skall högst 270 människor dö i trafiken. Nu krävs det krafttag för att den skall kunna förverkligas.
Bakom denna bekymmersamma utveckling ligger en ökad trafikvolym men också att åtgärderna för att främja nollvisionens förverkligande urholkats, inte minst genom att anslag och resurser som satsas i infrastrukturförbättringar inkl trafiksäkerhetsfrämjande sådana skurits ned. Regeringens ovilja att pröva alternativa finansieringsformer som t ex PPP-lösningar har väsentligt minskat de resurser som hade kunnat bidra till ytterligare utbyggnad av t ex mötesseparerande åtgärder på hårt trafikerade vägar.
I Folkpartiets motion 2003/04:T22 med anledning av propositionen Fortsatt arbete för en säkrare vägtrafik (prop. 2003/04:160) tvingades vi konstatera, trots att vi vid upprepade tillfällen krävt och föreslagit åtgärder för att stärka trafiksäkerheten, att även denna i hög utsträckning bara utgjorde en redogörelse för de utredningar som regeringen satt igång eller avser att sätta igång. Denna senfärdighet kostar liv på våra vägar. Dessa utredningar är givetvis välkomna, men nu fordras framförallt att de resulterar i förslag som kan leda till beslut.
Folkpartiet menar att det allra effektivaste sättet att bekämpa trafikolyckorna är att säkrare vägar byggs - t ex med fyrfältsstandard. Farliga vägavsnitt måste byggas bort. I en del fall måste nya vägar byggas i andra fall kan säkerheten höjas genom att räta ut dem och/eller sätta upp mitträcken och viltstängsel. Vi förordar dessutom att försök görs med flexiblare hastighetsgränser som baseras på trafikmängd, vägbanans utformning och andra omständigheter relaterade till den aktuella vägsträckan.
Nollvisionen har urholkats alltmer under åren, inte minst genom nedskurna väganslag. Inte heller i regeringens proposition Utökade planeringsramar för väg- och järnvägsinvesteringar 2004-2015 våren 2004 presenterades tillräckliga resurser för att snabbare kunna bygga bort orsaker till bristande trafiksäkerhet. Regeringens samarbete med sina stödpartier innebär en politiskt betingad snedprioritering av investeringar i vårt vägnät. För att öka takten i bl a arbetet med säkrare vägar föreslår Folkpartiet i sitt budgetalternativ att väganslagen höjas med 1,45 miljarder kronor över tre år.
Under de senaste åren har vi också kunnat se en utveckling mot en gentemot medtrafikanter alltmer hänsynslös bilkörning. Det tar sig uttryck i bilkörning under inflytande av alkohol, droger och allvarliga mediciner liksom allt mer omfattande överskridande av gällande hastighetsbegränsningar. Folkpartiet utvecklar senare i motionen sin syn på behovet av krafttag för att förverkliga synen på trafiken som en alkoholfri zon.
Vi förordar rutinmässig kontroll och en utökad polisövervakning av överträdelser mot rattfylleribestämmelser och hastighetsöverskridanden. Till skillnad från vad som framhölls i regeringens proposition "Fortsatt arbete för en säkrare vägtrafik" (prop. 2003/04:160) menar vi att polisövervakningen eftersatts och måste utökas. Folksams årliga sammanställning av polisens trafikövervakning visar att fler än 50 människoliv skulle kunna räddas om övervakningen var lika bra över hela landet. I Stockholms län - ett av de stora trafiklänen - ligger antalet anmälda överträdelser långt under genomsnittet för landet. Skärpt hastighetskontroll, inte minst genom fler synliga trafikpoliser, och höjda böter för fortkörning är därför också vägar till lägre olycksnivå i trafiken. Folkpartiet vill öka antalet poliser i Sverige från 16 000 till 22 000, vilket gör det möjligt med en ökad polisnärvaro i trafikmiljön.
Barn och ungdomar är särskilt utsatta i trafiken då de dels är mer sårbara rent fysiskt och dels har svårare att överblicka vad som sker i trafiken. Unga, nyblivna bilförare är särskilt olycksdrabbade på våra vägar. Barns och ungdomars färd till och från skolan utgör en stor del av deras vistelse i trafiken. Dessa transporter måste göras så säkra som möjligt. Vi kräver att alla skolskjutsar utrustas med säkerhetsbälten och alkolås. Upphandlingsreglerna för kommunernas upphandling av skolskjutsverksamhet måste ses över så att detta kan tillgodoses.
Cykel och moped är likaså viktiga transportmedel för barn och ungdomar i trafiken både till/från skolan och på fritiden. På dessa fortskaffningsmedel är barn och ungdomar väldigt sårbara. Särskilt vad gäller mopedåkning kan vi de senaste åren se en starkt oroväckande trend mot alltfler döda och skadade. Under åren 1998-2002 dödades 55 mopedister i trafiken. Av dem var 29 mellan 7 och 19 år. Alldeles för ofta används inte hjälm på föreskrivet sätt.
Trimning för att mopeden ska kunna framföras i betydligt högre hastighet än som avsetts är alldeles för vanligt förekommande. Krafttag måste tas för att komma till rätta med trimning av mopedmotorer samt med framförande av trimmade mopeder. Var fjärde mopedhandlare trimmar mopeder eller hjälper kunden att få mopeden att gå fortare än tillåten hastighet enligt Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande (NTF). Det måste bli förbjudet i lag att medverka till trimning av mopedmotorer.
Vi välkomnade regeringens förslag i prop. 2003/04:160 Fortsatt arbete för en säker vägtrafik om att riskfaktorer som alkohol- och droganvändning ska få större utrymme i körkortsutbildningen liksom att en gemensam utbildning för handledare och den övningskörande vid privat övningskörning införs. Även i den senare bör alkoholen som riskfaktor belysas.
Vi delar NTF:s bedömning att regeringen gick för långt i sin uppmjukning av reglerna om obrutet körkortsinnehav för godkännande av handledare vid privat övningskörning. Vid återkallande orsakat av rattfylleri bör fortsatt femårsregeln gälla. Även om detta kan leda till svårigheter för privat övningskörning av ungdomar vars föräldrar dömts för rattfylleribrott, så menar vi att det är en ytterligare signal om hur allvarligt samhället ser på omdömesgillheten hos en handledare som gjort sig skyldig till rattfylleri. I vår motion 2003/04:T22 föreslog vi att förslaget till lag om ändring i körkortslagen 5 kap. 6-7 §§ bör ändras i enlighet med detta.
All trafik på land, till sjöss och i luften liksom på snöskoter ska hållas fri från alkohol och droger. Nolltolerans mot att förare är påverkade av berusningsmedel är sedan länge en hörnpelare i svenskt arbete för trafiksäkerhet.
Varje dag kör uppskattningsvis 14 000-16 000 bilförare onyktra i Sverige, vilket leder till en mängd trafikolyckor. I Sverige dör också 150 personer varje år, varav allt fler unga, i alkoholrelaterade olyckor. Samtidigt skadas över 1 000 personer svårt. Det leder till ett ofattbart mänskligt lidande för alla inblandade och deras familjer.
Vi förordar rutinmässig kontroll, nollgräns samt enhetligt straffvärde för alkoholpåverkan vid bilkörning liksom att vårdinsatser mot missbruket kopplas till domen. Dit hör vidare behovet av en utökad polisövervakning av överträdelser mot rattfylleribestämmelser och hastighetsöverskridanden.
Det krävs kraftfulla och samordnade åtgärder för att stoppa det ökade rattfylleriet. Folkpartiet föreslår därför en samlad aktionsplan med åtgärder för att bekämpa rattfylleriet:
Trafikpolisens fältinsatser mot rattfylleriet bör ökas väsentligt.
Domstolarnas tillämpning av nu gällande straffsatser måste analyseras, och skärpt lagstiftning eller skärpt tillämpning av gällande lagar och bestämmelser övervägas.
Förbud mot s k eftersupning.
Ingen skall kunna dömas för rattfylleribrott utan att komma i kontakt med någon form av aktivt påverkansprogram.
6 av 10 rattfyllerister har alkoholproblem. Då skall kvalificerad rehabilitering sättas in, som en del av straffet för rattfylleribrottet.
Möjligheten till beslag och förverkande av fordon som använts vid rattfylleri skall finnas.
Det är viktigt att tidigt skapa normer bland barn och unga som kraftigt tar avstånd från rattfylleri. Skolan måste ges resurser och tydligt uppdrag att på ett pedagogiskt sätt förmedla budskap och normer om absolut trafiknykterhet.
Alkolås i bilen förhindrar användning om föraren är påverkad. Det borde vara en självklarhet att alla bilar är utrustade med detta. Vi förordar införande av alkolås i alla bilar med förtur för dem som används för personbefordran som buss, taxi, skolskjutsar m m eller transport av farligt gods för att därefter finnas i alla bilar.
För snart tio år sedan sänktes gränsen för grovt rattfylleri från 1,5 till 1,0 promille samtidigt som maxstraffet höjdes från ett till tvåårs fängelse. Den praktiska straffskärpningen har emellertid uteblivit och andelen villkorliga domar, ofta i kombination med samhällstjänst, har ökat. Det är allvarligt eftersom sex av tio som åker fast för rattfylleri har alkoholproblem enligt det s.k. Kapubra-projektet vid Karolinska Institutet.
Den dömde får sällan rehabilitering, vilket ocksåär allvarligt eftersom 40 procent av de dömda som inte får rehabilitering återfaller i brott inom fyra år. Ingen skall därför kunna dömas för rattfylleribrott utan att komma i kontakt med ett aktivt påverkansprogram i någon form. En fällande dom för rattfylleri skall alltid medföra att socialtjänsten kopplas in för att reda ut kunskaps- och attitydproblem eller ofta rena alkoholproblem.
När en person gjort sig skyldig till rattfylleribrott återkallas personens körkort som en trafiksäkerhetsåtgärd. År 1999 infördes en försöksverksamhet i tre län i Sverige med villkorlig körkortsåterkallelse som innebär att en person som fått sitt körkort återkallat får rätt att köra bil under villkor att alkolås används. År 2003 utvidgades försöken och de pågår nu i hela landet. Deltagaren måste delta i behandlingsprogram, genomgå läkarkontroller och visa på ett nyktert levnadssätt. Försöken visar mycket goda resultat vad gäller att minska även totalt alkoholkonsumtionen för de personer som deltar. Återfallen har minskat och polisen har rapporterat färre trafikolyckor för deltagarna än jämförbara grupper.
En ökad användning av alkolås är naturligtvis önskvärd både för dem som gjort sig skyldiga till rattfylleribrott och för dem med alkoholrelaterade problem som ännu inte åkt fast för denna typ av brott. För att öka användningen av alkolås bör därför bestämmelserna om återkallelse av körkort skärpas, så att den som får sitt körkort återkallat p.g.a. rattfylleribrott, bara kan återfå körkortet under villkor att alkolås används.
Ovannämnda åtgärder kommer dock att vidtas när en rattfyllerist redan åkt fast. Men målet är naturligtvis att alkoholpåverkade människor överhuvudtaget inte skall välja att köra bil. Därför krävs det förebyggande arbete, där man i preventivt syfte hindrar personer med alkoholproblem att använda bilen.
Många av de potentiella rattfylleristerna är kända av sjukvården eftersom läkare diagnostiserar många som har alkoholberoende. Läkarna har också skyldighet, enligt körkortslagen (1998:488), att anmäla patienter till länsstyrelsen som av medicinska skäl är uppenbart olämpliga att inneha körkort. En person med ett diagnostiserat alkoholberoende eller missbruk har de medicinska skäl som skall leda till anmälan enligt körkortslagen.
I Vägverkets rapport "Alkolås som alternativ till körkortsåterkallelse. En attitydundersökning bland läkare" framgår dock att läkare, trots skyldighet enligt lag, mycket sällan anmäler personer med alkoholproblem till länsstyrelsen - endast en av 1 000 patienter anmäls. Regeringen måste via sina myndigheter se till att flera alkoholberoende personer anmäls enligt gällande lagar till länsstyrelsen.
För att förhindra att personer med alkoholdiagnos begår rattfylleribrott bör villkorlig körkortsåterkallelse utvidgas så att personer vars körkort återkallas p.g.a. alkoholberoende kan ingå i försöksverksamheten med alkolås i personbilar. Detta skulle säkerligen leda till en större benägenhet hos läkarna att anmäla patienter till länsstyrelsen om de visste att de fick hjälp mot sitt beroende och tvingades använda alkolås.
Rattfylleriet fortsätter att skörda offer och i vissa åldersgrupper stiger dödstalen. Denna utveckling måste brytas. Därför är det viktigt att i större utsträckning fokusera på prevention och inte bara agera när brottet redan är begånget.
|
Stockholm den 5 oktober 2004 |
|
|
Runar Patriksson (fp) |
|
|
Erling Bager (fp) |
Christer Winbäck (fp) |
|
Anna Grönlund Krantz (fp) |
Lennart Fremling (fp) |
|
Marie Wahlgren (fp) |