Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge berörda myndigheter i uppdrag att tidigarelägga ombyggnaden av väg 108 och E 65.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge berörda myndigheter i uppdrag att planera för en utbyggd spårförbindelse mellan Sturup och Kastrup.
Sett i ett europeiskt perspektiv är Kastrup en regional flygplats för södra Sverige och Danmark, liksom Arlanda är en regional flygplats för centrala och norra Sverige. Genom de förbättrade Öresundsförbindelserna ökar trycket på Kastrup, som har byggts ut i omgångar. Snart når därför Kastrup sitt kapacitetstak. Trots nedgången i flygtrafiken efter 2001, bl a till följd av terrordådet i USA, har Kastrup och Sturup inte alls uppvisat samma minskning som t ex Arlanda. Enligt vår uppfattning finns det all anledning att förvänta sig att den långsiktiga ökningen av flygtrafiken fortsätter, sett över en fem- eller tioårsperiod. Enligt vår uppfattning är det uppenbart att bägge flygplatserna behövs för att på ett rationellt och säkert sätt tillgodose flygtrafiken i Öresundsregionen. Eftersom det knappast går att bygga ut Kastrup mer, även om flygtrafiken fortsätter att öka, måste de svenska och danska luftfartsmyndigheterna samarbeta och fördela flygtrafiken mellan Kastrup och Sturup.
Närmare hälften av dagens ca 18 miljoner passagerare på Kastrup utnyttjar denna flygplats för att byta plan. Den danska flygtrafiken skulle därför med fördel delvis kunna flytta över till Sturup. Samtidigt skulle Sturup dels kunna betjäna södra Sverige med inrikesflyg, dels bli hela Öresundsregionens flygplats för flygtrafiken till Baltikum, Ryssland, Ukraina och Vitryssland. Med snabba landförbindelser kan också de båda flygplatserna fungera som reservflygplats för varandra. Men om Sturup skall kunna utvecklas behövs ett antal strategiska beslut på den svenska sidan sundet.
Vägförbindelsen mellan Sturup och Malmö respektive Lund måste förbättras om Sturup ska växa som flygplats. Väg 108 mellan Lund och Trelleborg är hårt belastad och långa trafikavsnitt utnyttjas för trafik till flygplatsen
Sturup, till färjelägena i Ystad och Trelleborg samt dessutom för lokal arbetspendling. Dessa trafikavsnitt med mötande trafik saknar vägren trots den hårda trafiken med starka inslag av tunga fordon. På vägavsnittet Holmeja-Klågerup har väg 108 många korsningar och utfarter med en vägbredd av 7,5 m och tillåten hastighet på 90 km. År 2010 bedöms väg 108 enligt Väverket trafikeras av 10 000 fordon per dygn. Förbättringen av vägen har länge funnits med i Vägverkets projektöversikt men projektets starttid har skjutits fram de senaste åren. Med nuvarande tilldelning av medel bedöms vägen inte vara helt ombyggd före 2015. Med tanke på trafiksäkerheten och kommunikationerna Lund-Svedala-Trelleborg borde en ombyggnad av väg 108 vara av högsta prioritet. För Sturup är en ombyggnad närmast en förutsättning för att flygplatsen skall kunna utvecklas på det sätt den har förutsättningar för.
Huvudvägen mellan Malmö och Sturup, E 65, har numera mötesseparerade vägbanor på större delen av sträckan, men har fortfarande en sträcka på ca 5 km, Svedala-Börringe, med mötande trafik före avfarten till Sturup. Med nuvarande tilldelning av medel bedöms denna sista farliga sträcka kunna byggas om först 2013-2015. Vägen har upp till 31 000 fordon per dygn och en ombyggnad av den aktuella sträckan borde genomföras snarast.
I detta sammanhang borde också en framtida direkt järnvägsförbindelse mellan Kastrup och Sturup prioriteras som ett angeläget framtidsprojekt. En viktig förutsättning för ett samarbete mellan flygplatserna är kommunikationerna mellan flygplatserna. Det finns redan en snabb spårförbindelse över Öresundsbron från Kastrup till Malmö. Om den befintliga Ystadsbanan kompletteras med spår till Sturup, skulle också de båda flygplatserna få en snabb spårförbindelse. Dessutom skulle lokala kommunikationsproblem lösas. I dag är det krångligare för en tågresenär från t.ex. Ystad eller Skurup att ta sig till Sturup än till Kastrup. Ett nytt spår skulle göra det möjligt för dem att enkelt ta sig till närmaste flygplats. Det är nu hög tid att ta med en eventuell ny spårdragning i planeringen så att inte annan planering görs på ett sätt som försvårar ett järnvägsbygge. En förstudie om en järnväg mellan Malmö och Sturup har redan gjorts på Luftfartsverkets initiativ (En järnväg till Sturup, Förstudie om förutsättningar och konsekvenser, maj 1999). Enligt den finns olika tänkbara alternativ till spårdragning - antingen ett anslutande spår eller en omdragning av banan Malmö-Ystad. Antalet flygresenärer på Kastrup förväntades enligt denna studie öka från dåvarande 16,6 milj till 35-45 milj 2010. I Banverkets banhållningsplan för 2004-2015 finns förbindelsen visserligen med, men den räknas inte som prioriterad. Det är naturligtvis omöjligt att i dag avgöra exakt när en järnvägsförbindelse är ekonomiskt försvarbar. Men med tanke på att planeringen av järnväg, vägnät och bebyggelse måste ske utifrån en helhetssyn och med långsiktigt perspektiv, är det mycket angeläget att en järnvägsförbindelse Sturup-Malmö-Kastrup snarast tas med i planeringsunderlaget för Skåne. Det behövs en planberedskap för framtida järnvägssatsningar.
För den ekonomiska tillväxten i region Skåne är det avgörande att dessa och andra infrastruktursatsningar genomförs och att flygplatsen Sturup får utnyttja sina möjligheter att växa.
|
Stockholm den 4 oktober 2004 |
|
|
Ulf Nilsson (fp) |
|
|
Marie Wahlgren (fp) |
Allan Widman (fp) |