Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en fortsatt nationell svensk segelflyglicens.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om allmänläkare som undersökningsläkare för utfärdande av och förnyelse av medicinskt intyg för segelflygcertifikat.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en oförändrad struktur för arbetet med reparationer, underhåll och kontroll av segelflygplan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillsynen av segelflygverksamheten även fortsättningsvis bör ske direkt av Svenska segelflygförbundet.
Så länge vi vet har människan strävat efter att få vingar. Säg den av oss som någon gång inte tänkt hur det skulle kännas att kunna flyga högt uppe i skyn - ljudlöst, snabbt, utan motor, med naturen själv som drivkraft. År 2003 upplevde 4 997 personer i Sverige det genom att vara aktiva segelflygare.
Segelflyget har en lång och ärorik tradition i Sverige trots att klimatet erbjuder en relativt kort och intensiv segelflygsäsong. Det segelflygs från Smygehuk i söder till Treriksröset i norr och klubbverksamheten fördelas på 74 segelflygklubbar. År 2003 gjordes det ca 56 000 starter med segelflygplan, och flögs ca 36 000 timmar. Medlemmarna utgörs av män och kvinnor från 15 till 85 år, högutbildade, lågutbildade, akademiker, hantverkare, infödda svenskar, icke infödda svenskar, höginkomsttagare, låginkomsttagare. Kort sagt: en smältdegel med Sveriges invånare - alla med ett gemensamt brinnande intresse för flyget. Segelflyget har också alltid varit ett vanligt första steg i en yrkeskarriär inom civil- eller militärflyget och det finns ett stort utbyte av kunskap och erfarenheter mellan de olika flygtyperna.
Under 2003 utbildade klubbarna 136 st C-diplom (första steget inför ett flygcertifikat) och 130 st S-diplom ("färdigt" flygcertifikat). Antalet följer en stadig nedåtgående trend. Som jämförelse kan nämnas år 1972 med över 700 C-diplom och mer än 400 certifikat. Även flygtid och antal flygningar följer en fortsatt nedgång. Den positiva förändringen de senaste åren är att minskningen av antalet aktiva medlemmar under de senaste åren ser ut att ha hävts.
Segelflyg är potentiellt farligt och kräver gedigna kunskaper inom ett brett område. För att erhålla segelflyglicens krävs att man har genomgått praktisk utbildning vid godkänd segelflygskola. Man ska där ha fått minst 15 timmars segelflygtid med minst 50 starter och landningar, varav minst fem timmar med minst 20 starter och landningar under ensamflygning. Före första ensamflygningen ska eleven ha erhållit elevtillstånd vilket tidigast kan erhållas det kalenderår eleven fyller 15 år. För utfärdande av elevtillstånd krävs ansökan, personbevis samt för ändamålet specifik läkarundersökning.
I den praktiska utbildningen ingår allt från kontroll och övriga förberedelser för flygning, till teknik och procedurer för alla tänkbara situationer inklusive kunskap och övning i att säkert ta sig ur krissituationer och att genomföra övriga nödåtgärder. Efter genomförd utbildning ska sökanden avlägga flygprov vid segelflygskolan enligt program godkänt av Luftfartsinspektionen.
Sökanden ska även ha genomgått teoretisk utbildning vid godkänd segelflygskola samt ha godkända kunskaper i nedanstående ämnen vid skriftligt prov anordnat av skolan:
a) Luftfartssystemet och flygsäkerhetsstandarder
b) Luftfartyg, generellt
c) Prestanda och färdplanering
d) Människans förutsättningar och begränsningar
e) Meteorologi
f) Navigation
g) Flygoperativa procedurer
h) Flygningens grundprinciper
i) Flygradiotelefoni
Elevtillstånd för segelflyglicens utfärdas och förnyas med samma giltighetstid som för det läkarintyg som bifogas ansökan. Luftfartsinspektionen har delegerat hanteringen av segelflyglicenser till Svenska segelflygförbundet.
Segelflyglicens utfärdas eller förnyas med en längsta giltighetstid enligt nedanstående tabell:
Ålder Giltighetstid
16-39 år 60 månader
40-49 år 24 månader
50- år 12 månader
Licens kan vid utfärdande eller förnyelse ges kortare giltighetstid av medicinska skäl. En administrativ förlängning med upp till sex månader utöver ovan nämnda giltighetstider kan göras för att flytta förnyelsedatum till en för segelflygförbundet mer gynnsam tid pååret.
För att söka förnyelse av certifikat ska sökanden lämna medicinsk självdeklaration, ha genomgått förnyad allmän läkarundersökning.
Licensinnehavaren får tjänstgöra som förare av segelflygplan förutsatt att vederbörande under de närmast föregående 12 månaderna utfört minst 10 starter och landningar med segelflygplan med en sammanlagd flygtid av minst 10 timmar.
För närvarande föreligger ett förslag om en gemensam europeisk flyglicens för framförande av flygplan - kommersiellt flyg såväl som fritidsflyg. Då förutsättningarna för de båda så markant avviker från varandra kan en sådan hopgruppering inte genomföras utan stora praktiska problem för fritidsflyget. Man kan också starkt ifrågasätta vad en europeisk licensiering skulle tillföra för fritidsflyget och huruvida det verkligen kan räknas som en fråga som vinner på ett gränsöverskridande perspektiv. Mer byråkrati och längre handläggningstider innebär högre kostnader för den enskilde och en avsevärd risk för att flygsäsongen förkortas på grund av förseningar av godkännande och intyg.
För närvarande pågår en diskussion huruvida en förändring av regelverket för utfärdande av medicinska intyg. Som förslag föreligger en förkortning av giltighetsperioder samt att alla undersökningar ska göras av flygläkare i stället för som i dagens läge allmänläkare.
Svenska segelflygförbundet har i en skrivelse begärt att Luftfartsinspektionen ska ompröva detta och behålla nuvarande ordning. Man beräknar att tillgången på flygläkare ej kommer att tillgodose den utökning av antalet piloter som kommer att behöva tjänsterna med risk för förseningar för utfärdande av intyg och att den ökade kostnaden för de enskilda piloterna kommer att bli avsevärd.
Den medicinska flygsäkerheten är mycket hög i Sverige. Under de senaste 20 åren finns ett fall där olycka kan hänföras till medicinsk orsak. I det nämnda fallet hade piloten osant intygat om sin hälsa - en situation som ej heller kunnat undvikas eller påverkas av flygläkare.
Internationella erfarenheter visar på samma mönster som i Sverige. De olyckor som inträffat av medicinska skäl har varit orsakade av sjukdomar som ej skulle kunnat förebyggas genom läkarkontroll t.ex. akuta sjukdomstillstånd, trötthet, påverkan av alkohol eller droger. Tillstånd som i de mån de över huvud taget kan undvikas, endast kan ske genom ökad utbildning och eget ansvar.
Ökade kostnader för läkarundersökningar medför minskad flygverksamhet för den enskilde, vilket medför sämre flygrutiner, vilket medför fler haverier. Svenska segelflygförbundet bedömer att införandet av de föreslagna förändringarna medför 3-5 haverier mer per år.
Med dagens handläggningstider på upp till fyra månader och mer är det uppenbart att Luftfartsverket i dag inte har tillräcklig kapacitet att hantera även de förnyelser som ej kräver speciella kontroller. Segelflygförbundet är rimligen den organisation som bäst kan se problembild såväl som lösningar, man har direkt och väl upparbetade kontakter med såväl läkare som piloter och man är beredd att ta över ansvaret för hanteringen av segelflygcertifikaten.
Sedan 1994 har segelflyget halverat haverifrekvensen genom ett medvetet och gediget utbildningsarbete samt ständigt sökande efter nya material och nya högteknologiska lösningar. Under 2003 uppstod 15 incidenter som klassas som haveri - ingen med svåra personskador, fyra med lättare personskador. Skadefrekvensen i dag beräknas till en på 20 500 flygningar. Visionen är noll och flygsäkerhetsarbetet planeras och fortsätter enligt den visionen. De flesta olyckor sker på grund av oskicklighet, dålig flygrutin eller för få flygtimmar och kan bara undvikas med mer utbildning, mer träning och eget ansvar.
Svenska segelflygförbundet har i dag ansvaret för tillsynen över segelflygverksamheten genom delegering från Luftfartsinspektionen. För närvarande pågår en diskussion huruvida en förändring av regelverket för reparation och besiktning för segelflygplan ska genomföras. Som förslag föreligger en central utförare i Sverige.
Säkerhetsarbete i de svenska segelflygklubbarna är uppbyggt på att varje klubb har en för teknik ansvarig person som leder arbetet med reparationer, underhåll och kontroll av flygplanen. Därutöver finns i landet 14 specialutbildade och godkända besiktningsingenjörer som utför besiktning av flygplanen. Vidare finns 21 flygsäkerhetsmän som har till uppgift att leda flygsäkerhetsarbetet i regionerna, att informera klubbarna och vid behov biträda segelflygförbundets tillsynskontor vid haveriutredningar. Verksamheten kring reparation, underhåll, besiktning och kontroll är uppbyggd med visionen om noll tillbud, med god lokal kännedom, med en flexibel och snabb kontrollmöjlighet - fundamentalt för att klubbverksamheter ska fungera inom en sport med högt säkerhetstänkande och mycket stort beroende av korta handläggningstider för att tillvarata den korta säsong som står till förfogande i Sverige. Om dessa kontroller ska utföras av en aktör föreligger en stor risk för förseningar och att den ökade kostnaden för de enskilda ägarna eller flygklubbarna kommer att bli avsevärd. Man kan också fråga sig vad en central utförare kan bidra till den i dag redan höga standard och säkerhet som uppnåtts. Det förefaller svårt att hitta någon reell orsak till att en tillsyn av segelflygverksamheten inte även fortsättningsvis bör ske direkt av Svenska segelflygförbundet.
|
Stockholm den 5 oktober 2004 |
|
|
Tina Acketoft (fp) |