Utgiftsområde 22 Kommunikationer

1 Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt följande uppställning:

Anslag (tkr)	Regeringens förslag	Anslags- förändring
36:1 Vägverket: Administration, ramanslag	939 200	-65 000
36:2 Väghållning och statsbidrag, ramanslag	16 607 500	+250 000
36:3 Banverket: Administration, ramanslag	771 900	-35 000
36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter	11 196 500	-250 000
Nytt anslag: Infrastrukturbolag, räntekostnader		+500 000
Nytt anslag: Rikstrafiken, trafikupphandling av kollektivtrafik i glesbygd		+100 000
Summa för utgiftsområdet	30 962 100	+500 000

2 Anslagsberäkning

Goda kommunikationsmöjligheter, både reella och digitala, är en grundförutsättning för att människor och företag ska kunna verka i hela landet. Utan en god infrastruktur försvåras utvecklingsmöjligheterna betydligt i landets regioner. Det är därför rimligt att planeringen av infrastruktur i större utsträckning sker i samverkan med den regionala nivån, samtidigt som staten har ett ansvar för helheten, för att fastställa mål och avsätta resurser.

Risken är uppenbar att investeringar och nyetableringar uteblir i områden med dåliga kommunikationer. För att människor och företag ska våga investera i alla delar av landet krävs att de vet att infrastrukturen garanteras och säkras på såväl kort som lång sikt. En väl utvecklad infrastruktur, reell och digital, är en förutsättning för tillväxt, ökad sysselsättning och bibehållen välfärd. Centerpartiet anser att en belysning av infrastrukturen med ett underifrånperspektiv därför är viktig av både ekonomiska och demokratiska skäl.

Kostnaderna för att återhämta det eftersatta underhållet av det statliga vägnätet är i dag ca 17 miljarder kronor. De medel som regeringen tillskjutit utgiftsområde 22 för ny- och ombyggnationer skulle därför behövas för att ta igen det eftersatta underhållet samt att garantera drift och underhåll. Anslag 36:2 Väghållning och statsbidrag bör därför räknas upp med 250 miljoner kronor för att ytterligare möjliggöra att det eftersläpande underhållet börjar tas igen. För att kunna genomföra de nyinvesteringar som krävs förordar vi att alternativa finansieringslösningar (t.ex. en s.k. PPP-lösning) skall prövas på några större väl avvägda väg- och järnvägsprojekt som exempelvis E 20 genom Västra Götaland, E 4 längs Norrlandskusten, E 22 i sydöstra Sverige eller Citybanan i Stockholm. Genom att använda 250 miljoner kronor ur anslag 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter samt 250 miljoner kronor av Centerpartiet tillskjutna medel täcks ränte- och amorteringskostnaderna. På detta sätt skulle offensiva och tillväxtfrämjande projekt kunna sjösättas redan nu. Det förutsätter givetvis noggranna uppföljningar av varje enskilt projekt för att inte spräcka kalkylerna. I Centerpartiets budgetmotion räknar vi konsekvent med 30 års avskrivningstid och en kalkylränta motsvarande den 10-åriga statsobligationsräntan. För att inte riskera att överdriva de positiva effekterna använder vi oss av dessa försiktiga antaganden. De infrastruktursatsningar vi gör belastar utgiftsområde 22 efter annuitetsprincipen.

Minskade statsbidrag i kombination med att staten samtidigt kraftigt har höjt diesel- och fordonsskatterna, samt att kostnaderna för upphandling av trafiken ökar dramatiskt, leder till en drastisk neddragning av kollektivtrafiken. De ekonomiskt ansträngda kommunerna och landstingen har inga möjligheter att satsa de nödvändiga resurser som krävs när staten drar sig tillbaka. I många län minskar turtätheten och linjer läggs ned. Denna utveckling måste förhindras, och Centerpartiet avsätter därför 100 miljoner kronor till stöd för kollektivtrafik i glesbygd.

Stockholm den 3 oktober 2004
Sven Bergström (c)
Staffan Danielsson (c)	Roger Tiefensee (c)
Åsa Torstensson (c)	Jörgen Johansson (c)
Håkan Larsson (c)	Rigmor Stenmark (c)