Motion till riksdagen
2004/05:T444
av Jörgen Johansson (c)

Mälaren som transportled


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skyndsamt bygga ut Södertälje sluss i enlighet med dagens krav.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att slopa den godsrelaterade farledsavgiften för insjösjöfarten.

Motivering

Transporter skall bedömas utifrån ett långsiktigt hållbart perspektiv. I en sådan bedömning framstår sjöfarten som ett positivt alternativ som bör utvecklas. Sveriges tre hamnar, som fortfarande har en allsidig transport via våra sjöleder, är Halmstad, Norrköping och Västerås. För Västerås/Köpings hamn transporteras i dag 5 miljoner ton per år fördelat på 1/5 energivaror, 1/5 råvaror, 1/5 allmänt styckegods, 1/5 sågade trävaror och 1/5 containergods. Genom den alltmer ökade andelen fliseldning, vid den inre Mälarregionens fjärrvärmeverk, och en ökad transportkapacitet via sjövägen talar mycket för att trafiken kommer att öka om förutsättningar ges för detta.

Slussen i Södertälje uppfyller inte i dag de krav som ställs på bredd och miljövänlig passage. Redan i dag finns det fartyg som inte kan passera genom nuvarande sluss vilket innebär ökad belastning på vägnätet. Den tekniska utvecklingen inom fartygssektorn mot såväl längre som bredare fartyg kommer att fortsätta. Då en utbyggnad av slussen tar 4-5 år är åtgärder akuta för att inte förstöra den sjöfrakt som redan nu finns uppbyggd. Den nya sjöflottan är byggd utifrån dagens miljökrav. En satsning på mälarsjöfartens innebär därför ett steg framåt i arbetet för ett långsiktigt hållbart samhälle.

En teknisk utredning, genomförd av Sjöfartsverket, är gjord som visar att det är fullt möjligt och värdefullt att bygga ut den nuvarande slussen i Södertälje. Oavsett utbyggnad eller ej såär nuvarande slussportar i behov av renovering vilket innebär omfattande återinvesteringar. Dessa bör samordnas med en ny slussbyggnad då vi i annat fall bygger fast oss i nuvarande system.

Statens krav på regional finansiering är i detta sammanhang relevant. Krav, via Sjöfartsverket, om en regional finansiering om 30 procent gör projektet omöjligt att förverkliga då en sådan satsning skall konkurrera med andra verksamheter på kommunal och regional nivå. Statens policy och brist på att efterfölja finansieringsprincipen har redan i dag urholkat de kommunala och regionala instansernas förmåga att gå in som medfinansiär i den här typen av projekt. Dessutom kan det ifrågasättas om kravet om en regional finansiering är i överensstämmelse med det trafikpolitiska beslutet. En skyndsam ombyggnad av slussen i Södertälje är behövlig för att såväl klara fastställda miljömål som för att ge det inre av Mälardalen rimliga transportmöjligheter. Detta bör ges regeringen till känna.

Svenska farleder finansieras, avseende utmärkning och underhåll, genom avgifter. Sett i ett Europaperspektiv skiljer sig finansieringen. Länder som t.ex. Tyskland, Polen, Litauen, Ryssland, Holland, Danmark och Belgien tar inte ut några avgifter för sina farleder. Det gör däremot länder som Finland, Estland och Lettland, vid sidan av Sverige. Motivet för detta sägs vara att kostnaderna för att hålla farlederna öppna och säkra året om varierar mellan länderna på grund av väderförhållanden, och detta motiverar uttag av farleds­avgifter i bl.a. Sverige.

Av Sjöfartsverkets intäkter representerar farledsavgifterna drygt 60 procent. Uttaget av dessa avgifter föreskrivs i förordning. I första paragrafen sägs "att farledsavgift skall betalas för fartyg som i Sverige lastar eller lossar last eller lämnar eller hämtar passagerare". Avgiften är indelad i två delar. Den debiteras dels i förhållande till fartygets s.k. bruttodräktighet (BT), dels i förhållande till vikten av lossad och lastad godsmängd. Den del av avgiften som bygger på fartygets bruttodräktighet är sedan 1988 miljödifferentierad. Det innebär att den varierar beroende på svavelhalt i bränslet och förekomsten av kväveoxidrening. Den del av avgiften som beräknas på lasten tas ut vid varje anlöp i förhållande till mängden lossat eller lastat gods.

Avgiftssättningen avseende miljödifferentieringen är värdefull att bevara medan godsavgiften bör kunna diskuteras utifrån ett perspektiv där stimulans av sjöfarten eftersträvas av miljöskäl.

Mälarsjöfarten är en väsentlig del av transportsystemet och bör så förbli i utvecklade former. Det finns i dag en transportkultur i Mellansverige som är väl värd att utveckla, främst av miljöskäl men även utifrån näringslivets behov i det inre av Mälardalen. Mot den bakgrunden bör statens stimulans kunna ske bl.a. genom förändring av farledsavgiften. Ett slopande av den godsrelaterade farledsavgiften för insjösjöfarten skulle på ett aktivt sätt stimulera utvecklingen av detta miljövänliga transportsystem. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 3 oktober 2004

Jörgen Johansson (c)