Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Norrland som utvecklingsområde för gränslöst resande och upphandlad tågtrafik.
Låt Norrland bli ett utvecklingsområde för gränslöst resande och upphandlad trafik inom järnvägssektorn. Norrland är i behov av konstruktiva strukturförändringar, och ett utvecklat persontågssystem är en åtgärd som kan få konkreta effekter på tillväxt, regional utveckling och sysselsättning. Vi föreslår därför att staten och regionen Norrland ska ges möjlighet att upphandla tågtrafik i konkurrens i hela Norrland och att förutsättningarna för resor över länsgräns förenklas.
Tågtrafiken i Norrland är i stark expansion både avseende resande och infrastruktur. Satsningarna på den norrländska kustjärnvägen är stora och betydelsefulla för Norrland och för landet. Botniabanan och Ådalsbanan är en satsning på knappt 20 miljarder kronor och kommer att stå klar 2010. Denna satsning skapar inte bara bättre förutsättningar för den nationella godstrafiken utan binder också samman ett antal viktiga orter längs Norrlandskusten där persontågstrafik har saknats. Restiden mellan Umeå och Örnsköldsvik minskar t.ex. från 90 minuter till 35 minuter. De fem arbetsmarknadsregionerna från Umeå till Sundsvall binds ihop till två och blir Sveriges åttonde och elfte största. Regeringen fattade dessutom under våren beslut om att inleda arbetet med Norrbotniabanan. Även inne i landet görs betydelsefulla investeringar med bland annat en snabbtågsanpassning av stambanan mellan Östersund och Gävle som med snabbtåg minskar restiden mellan Östersund och Stockholm från dagens sex timmar till fyra och en halv.
Järnvägstrafiken har de senaste tio åren haft en mycket stor betydelse för den regionala utvecklingen tack vare de satsningar på regionaltåg och snabbtåg som genomförts. Resandeutvecklingen i södra Norrland är stark med ett fördubblat resande de senaste åren.
Trafiken i Norrland är idag uppdelad i tre olika trafiksystem med tre olika huvudmän. SJ har monopol på trafiken mellan Stockholm och Sundsvall-Östersund. Rikstrafiken upphandlar den interregionala trafiken mellan Östersund och Sundsvall och länstrafikorganen upphandlar regional trafik inom länen. Denna uppdelning är inte rationell och ger inte en optimerad samhällsnytta. Investeringar i exempelvis snabbtågsanpassning utnyttjas inte och starka regionala samband utvecklas inte fullt ut. Höga pendlingskostnader hämmar rörligheten på arbets- och utbildningsmarknader och regionerna saknar styrmedel över denna viktiga utvecklingsfaktor.
Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det inte gynnsamt att låta en operatör "plocka russinen" för att uppnå en företagsekonomiskt optimerad lösning och samtidigt överlåta åt samhället att kompletteringsupphandla och finansiera övrig trafik med kostnadsökningar för region och stat som följd. Denna uppdelning ger ett splittrat trafiksystem, minskar samhällets förmåga att optimera effekter för den regionala utvecklingen samt ökar samhällets kostnader för trafiken.
Kopplingen mellan trafikering och infrastruktursatsningar är inte tillräckligt stark. Ett framtida trafiksystem måste skapa balans mellan infrastrukturen och nyttiggörandet av denna genom trafikering. Stora finansiella resurser knyts upp till infrastrukturinvesteringarna och det är orimligt att inte fullt ut utveckla trafik som ger maximal samhällsnytta.
SJ AB har ett tydligt uppdrag från ägaren att bedriva lönsam tågtrafik med avkastningskrav. SJ:s trafikeringsrätt ger idag en operatör bland flera den unika rätten att bedriva persontrafik på de sträckor och de tider man själv väljer utan några skyldigheter. Denna rättighet är enligt vår uppfattning inte längre funktionell för tågtrafik i Norrland och ökad konkurrens är istället gynnsamt för samtliga parter, såväl operatörer som beställare. Trafiksystem med parallell samhällssubventionerad och kommersiell trafik skapar dessutom oklara gränser med en uppenbar risk för störningar.
Norrland är i järnvägssammanhang en funktionell storregion. Flera faktorer gör att Norrland är intressant som utvecklingsområde för ett gränslöst resande och upphandlad tågtrafik. Den norrländska persontågstrafiken är under stark utveckling. En dominerande andel av det framtida "regionala" resandet förväntas vara länsgränsöverskridande och Norrlandskusten utgörs av relativt urbaniserade städer på ett idealt resandeavstånd där tåget får tydliga konkurrensfördelar gentemot bil och buss.
Vi bör därför inleda en successiv utveckling av ett snabbtågsnät för hela Norrland. Den norrländska järnvägsmarknaden är liten och det är därför viktigt att koncentrera och samla utbudet i ett trafiksystem som består av starka delmarknader. Genom att integrera regional och interregional trafik och genomföra en samlad upphandling i konkurrens mellan flera operatörer skapas goda förutsättningar för både resenär, samhälle och operatör. Resenären ges då möjlighet att resa på både lönsamma och olönsamma tidslägen och sträckor.
Regionen bör tillsammans med staten ges rådighet att beställa och upphandla persontrafik för att skapa dessa persontrafiklösningar som bygger på en samhällsekonomisk plattform och som samtidigt ger en företagsekonomisk optimering. Detta kommer att minska behovet av skattefinansiering för hela sektorn.
Denna modell kommer på sikt att minska kostnaderna för staten och regionen. Resenärerna kommer att få ett bättre utbud som är mer anpassat till deras behov och inte bara till operatörens förmåga att driva lönsam tågtrafik. Effekten på regional utveckling kan bli betydande i termer av regionförstoring och därmed ökande skatteintäkter för staten genom förbättrad produktivitet och lönebildning, minskad utflyttning, utveckling av de regionala arbetsmarknaderna och effekten påövriga transportpolitiska mål.
|
Stockholm den 4 oktober 2004 |
|
|
Lennart Klockare (s) |
Birgitta Gidblom (s) |