Motion till riksdagen
2004/05:T377
av Johan Pehrson (fp)

Alkolås som alternativ till körkortsåterkallelse


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skärpa bestämmelserna om återkallande av körkort, så att den som dömts till rattfylleribrott kan få tillbaka körkortet endast under villkor att alkolås används.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att läkare enligt gällande lagar i större utsträckning anmäler patienter med alkoholberoende.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att villkorlig körkortsåterkallelse utvidgas så att personer med återkallat körkort på grund av alkoholberoende eller opålitlighet i nykterhetshänseende kan ingå i försöksverksamheten med alkolås i personbilar.

Motivering

Varje dag kör uppskattningsvis 14 000-16 000 bilförare onyktra i Sverige, vilket leder till en mängd trafikolyckor. I Sverige dör också 150 personer varje år, varav alltfler unga, i alkoholrelaterade olyckor. Samtidigt skadas över 1 000 personer svårt. Det leder till ett ofattbart mänskligt lidande för alla inblandade och deras familjer.

För snart tio år sedan sänktes gränsen för grovt rattfylleri från 1,5 till 1,0 promille samtidigt som maxstraffet höjdes från ett till tvåårs fängelse. Straffskärpningen har emellertid uteblivit och i praktiken har andelen villkorliga domar, ofta i kombination med samhällstjänst, ökat. Det är allvarligt eftersom sex av tio som åker fast för rattfylleri har alkoholproblem enligt det s.k. Kapubraprojektet vid Karolinska institutet. Den dömde får sällan rehabilitering, vilket ocksåär allvarligt eftersom 40 procent av de dömda som inte får rehabilitering återfaller i brott inom fyra år. Ingen skall därför kunna dömas för rattfylleribrott utan att komma i kontakt med ett aktivt påverkansprogram i någon form. En fällande dom för rattfylleri ska alltid medföra att socialtjänsten kopplas in för att reda ut kunskaps-, attityd- eller ofta rena alkoholproblem.

Ovannämnda åtgärder kommer dock att vidtas när en rattfyllerist redan åkt fast. Men målet är naturligtvis att alkoholpåverkade människor över huvud taget inte ska välja att köra bil. Därför krävs det förebyggande arbete, där man i preventivt syfte hindrar personer med alkoholproblem att använda bilen. Om inte dessa åtgärder vidtas kommer regeringens nollvision att te sig alltmer som en papperstiger. Här föreligger dock tydliga målkonflikter.

Försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse

När en person gjort sig skyldig till rattfylleribrott återkallas personens körkort som en trafiksäkerhetsåtgärd. Hur lång tid det tar innan en person kan återfå körkortet beror av brottets karaktär. Om personen t.ex. gjort sig skyldig till grovt rattfylleri krävs en utvidgad lämplighetsprövning som innebär att personen under ett halvår måste gå på läkarkontroller för att visa att det inte föreligger något beroende av alkohol eller andra droger.

År 1999 infördes en försöksverksamhet i tre län i Sverige med villkorlig körkortsåterkallelse som innebär att en person som fått sitt körkort återkallat får rätt att köra bil under villkor att alkolås används. År 2003 utvidgades försöken och de pågår nu i hela landet. Deltagaren måste delta i behandlingsprogram, genomgå läkarkontroller och visa på ett nyktert levnadssätt. Försöken visar mycket goda resultat vad gäller att även totalt minska alkoholkonsumtionen för de personer som deltar. Återfallen har minskat och polisen har rapporterat färre trafikolyckor för deltagarna än jämförbara grupper.

En ökad användning av alkolås är naturligtvis önskvärd både för dem som gjort sig skyldiga till rattfylleribrott och för dem med alkoholrelaterade problem som ännu inte åkt fast för denna typ av brott. För att öka användningen av alkolås bör därför bestämmelserna om återkallelse av körkort skärpas, så att den som får sitt körkort återkallat på grund av rattfylleribrott bara kan återfå körkortet under villkor att alkolås används.

Många av de potentiella rattfylleristerna är kända av sjukvården eftersom läkare diagnostiserar många som har alkoholberoende. Läkarna har också skyldighet, enligt körkortslagen (1998:488), att anmäla patienter till länsstyrelsen som av medicinska skäl är uppenbart olämpliga att inneha körkort. En person med ett diagnostiserat alkoholberoende eller missbruk har de medicinska skäl som ska leda till anmälan enligt körkortslagen. I Vägverkets rapport "Alkolås som alternativ till körkortsåterkallelse. En attitydundersökning bland läkare" framgår dock att läkare, trots skyldighet enligt lag, mycket sällan anmäler personer med alkoholproblem till länsstyrelsen. Endast en av 1 000 patienter anmäls. Ett skäl som läkarna uppgav till detta är att relationen mellan patient och läkare äventyras och att de upplever det som en "polisiär" roll att anmäla personer. Vidare är det många gånger komplicerat att fastställa en alkoholdiagnos trots att läkaren är medveten om att patienten i fråga har alkoholproblem. Här finns dock en tydlig målkonflikt, å ena sidan skyddet av potentiella rattfylleribrottsoffer och å andra sidan läkarnas lojalitet med den som har alkoholproblem. Regeringen måste via sina myndigheter se till att flera alkoholberoende personer anmäls enligt gällande lagar till länsstyrelsen.

För att förhindra att personer med alkoholdiagnos begår rattfylleribrott bör villkorlig körkortsåterkallelse utvidgas så att personer vars körkort återkallas på grund av alkoholberoende kan ingå i försöksverksamheten med alkolås i personbilar. Det skulle säkerligen leda till en större benägenhet hos läkarna att anmäla patienter till länsstyrelsen om de visste att de fick hjälp mot sitt beroende och tvingades använda alkolås.

Rattfylleriet fortsätter att skörda offer och i vissa åldersgrupper stiger dödstalen. Denna utveckling måste brytas. Därför är det viktigt att i större utsträckning fokusera på prevention och inte bara agera när brottet redan är begånget.

Stockholm den 1 oktober 2004

Johan Pehrson (fp)