Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ett beslut om slussutbyggnad snarast kommer till stånd.
Mälarfarleden via Södertälje kanal förbinder Västerås och Köpings hamnar med Östersjön. I Södertälje finns en sluss som är 80 år gammal. Genom denna sluss passerar årligen 4 000 fartyg med sammanlagt 5 miljoner ton gods. Största tillåtna fartygslängd är för närvarande 135 meter och största bredd är 19 meter. För att kunna ta in större fartyg i Mälaren krävs en utbyggnad av slussen.
Redan nu föreligger signaler från redare att det inte kan bli aktuellt med leveranser via hamnarna i Mälaren i framtiden om inte slussen byggs ut. Redan nu har fem redare fartyg som inte kan passera genom nuvarande sluss och vid framtida investeringar blir inte mindre fartyg aktuella. Föreslagen utbyggnad av slussen skulle däremot innebära att tonnaget skulle kunna utökas markant. Nya större båtar i Mälaren skulle öka sjöfartens konkurrenskraft gentemot övriga transportslag. Genomförs inte investeringarna minskar sannolikt sjöfartens konkurrenskraft gradvis och säkerheten påverkas negativt genom att båtarna som trafikerar Mälaren blir allt äldre. Alltmer gods skulle dessutom föras över till landsvägstransporter.
Enligt en teknisk/ekonomisk studie som Sjöfartsverket genomförde 2001 uppgår kostnaderna till 660 miljoner kronor. Genom att slussportarna är i så dåligt skick att något måste göras skyndsamt har, enligt uppgift, 300 miljoner kronor reserverats i Sjöfartsverkets driftbudget för ombyggnad av slussportarna i enlighet med framlagt förslag. Därutöver arbetar Banverket med att genomföra en ny järnvägsbro (beräknas vara klar 2007), där brostöden kommer att stå på land i stället för, som nu, i vattnet och därmed skapas en viktig förutsättning för att få ut full bredd i slussen.
En rad samhällsekonomiska beräkningar för utbyggnad har genomförts under perioden 2001-2003, där samhällsnyttan i samtliga fall varit positiv och varierat mellan 0,5-2,9 NNK.
Arbetet med frågan om utbyggnad påbörjades för fem år sedan. Det fortsatta arbetet med miljökonsekvensbeskrivning, projektering och upphandling kommer att ta tid. Därför bör en MKB påbörjas redan nu för att inte alltför mycket försena en eventuell byggstart.
Vid ett sammanträffande mellan Sjöfartsverket, Mälarhamnars ägare och länsstyrelsen i april 2003 framförde Sjöfartsverket önskemål om medfinansiering från de regionala aktörerna. Lagen tillåter dock inte kommunerna att finansiera projekt som ligger utanför kommungränserna. Några ekonomiska överläggningar har därefter inte skett. Sjöfartsverket har därefter tillskrivit regeringen i frågan. Men just nu verkar frågan gått i stå.
En uppskjuten, eller i värsta fall utebliven, slussinvestering kan få allvarliga följder för Mälarsjöfarten. Minskningen av handelssjöfarten kan gå mycket snabbt om inte ett skyndsamt beslut kommer till stånd. För Västerås, Köping och hela Bergslagsområdet skulle detta få mycket negativa konsekvenser. Mälarhamnarna är viktiga för exporten från företagen i hela det omgivande området. Försämrade transportmöjligheter gör att företagen förlorar i en konkurrenssituation och tvingas flytta bort från området. Till hamnen i Västerås kommer bland annat fartyg med alternativa energibränslen till kraftvärmeverket. Minskade sjötransporter innebär naturligtvis ökade landtransporter vilket är tvärs emot intentionen i det miljöpolitiska transportmålet.
Med anledning av det ovan sagda bör ett beslut om slussutbyggnaden snarast komma till stånd.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
|
Stockholm den 3 oktober 2004 |
|
|
Karin Thorborg (v) |
Karin Svensson Smith (v) |