Motion till riksdagen
2004/05:T358
av Eskil Erlandsson och Jan Andersson (c)

Utbyggnaden av bredband på landsbygden


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen beslutar att omfördela ytterligare 0,5 miljarder kronor av avsatta medel för accessnäten till kommunernas bredbandsutbyggnad i de områden där marknaden ej klarar detta enligt vad i motionen anförs.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Scanova (genom PTS) får ett tydligt ansvar att samordna intresseanmälningar från olika operatörer som vill bygga ut ADSL.

Motivering

Utbyggnaden av bredband ska i första hand göras av marknaden. Staten har dock ett övergripande ansvar att se till att infrastrukturen finns tillgänglig i hela landet. Framför allt landsbygd (områden utanför orter med minst 3 000 invånare) och glesbygd har förutsättningar som gör det svårt att få en acceptabel utbyggnad marknadsmässigt bärkraftig. I dessa områden bor cirka 30 procent av landets befolkning. För att uppmuntra och underlätta utbyggnaden har riksdag och regeringbeslutat om en rad stöd riktade till dessa områden. Det finns även ett generellt stöd till enskilda som har haft höga anslutningskostnader. Totalt har 5,25 miljarder kronor avsatts för sådana åtgärder mellan åren 2000 och 2006. Åtgärderna gäller alla delar av näthierarkin, som schematiskt kan delas in i fyra nivåer: stomnät, ortssammanbindande nät, områdesnät och accessnät.

Accessnätstödet är avsett för enskilda abonnenter som kan få sänkt skatt för utgifter för en bredbandsanslutning som har kostat över 8 000 kr. Stödet ges till 50 procent av kostnaderna mellan 8 000 och 18 000 kr och är alltså maximerat till 5 000 kr. Totalt har 1,6 miljarder kronor anslagits för detta stöd, men i budgetpropositionen för 2004 föreslog regeringen en omfördelning av 500 miljoner kronor från accessnätsstödet till kommunernas bredbandsutbyggnad t.o.m utgången av 2005. Det återstår då 1,1 miljarder kronor till accesstöd. I vårpropositionen 2005 föreslog regeringen att tidsperioden för stödet till kommunerna skulle förlängas till utgången av 2006, och riksdagen biföll detta.

Ansökningar om accesstöd från enskilda abonnenter har varit mycket få, hittills handlar det om mindre än 100 miljoner kronor. Däremot har efterfrågan på det kommunala stödet varit betydande, och det finns stor tisk att den tillgängliga ramen inte räcker för alla önskvärda insatser fram till 31/12 2006.

För att göra den av riksdagen beslutade stödperioden meningsfull anser vi att det nu är motiverat att omfördela ytterligare 0,5 miljarder av avsatta medel för accessnäten till kommunernas bredbandsutbyggnad i de områden där marknaden ej klarar detta.I många kommuner/län pågår just nu funktionsupphandling (kan vara en blandning av olika tekniker) av bredband med målet att samtliga invånare skall ges tillgång på bredband. Vi anser att denna modell är bra och att statens medel används på ett effektivt sätt eftersom operatörer, kommuner och privat finansiering då bidrar med ungefär lika mycket.

Dessutom föreslår vi att Scanova (genom PTS) får ett tydligt ansvar att samordna intresseanmälningar från olika operatörer som vill bygga ut ADSL. Intresset av att bygga ut med ADSL-teknik har ökat eftersom Scanova (Telias dotterbolag som äger kopparnätet) nu anser att boende inom nio kilometers kabelavstånd från en telestation kan få upp till 500 kbit/s kapacitet. För närvarande finns dock ingen samordning mellan operatörerna som skulle kunna möliggöra en marknadsmässig utbyggnad.

Stockholm den 2 oktober 2004

Eskil Erlandsson (c)

Jan Andersson (c)