Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att dubbelspår skall byggas längs hela sträckan Gävle-Sundsvall.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att gräva ner järnvägen genom Sundsvalls centrum.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Ådalsbanan skall rustas till de krav som ställs på en järnväg som skall ingå som en länk i ett nationellt och internationellt transportnät.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om finansieringen av ny infrastruktur.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillsätta en utredare som i en snabbutredning kan fördjupa analysen kring trafikeringsupplägget och grunderna för en ekonomisk uppgörelse.
Flera faktorer gör att Norrland är intressant som utvecklingsområde för ett gränslöst resande med tåg. Den norrländska persontågstrafiken är under stark utveckling och då främst i södra Norrland. Myten om att Norrland är glesbefolkat gäller inte Norrlandskusten. Mellan Umeå och Gävle finns
210 000 arbetstillfällen och drygt 500 000 invånare
fem universitets- och högskoleorter och fyra av Sveriges största kommuner (Gävle 90', Sundsvall 93', Örnsköldsvik 56', Umeå 105')
högproduktiv industri med höga exportvärden och differentierat näringsliv med koppling till universitet och högskolor.
Norrland står för en betydande del av den svenska ekonomin och tillväxten genom att produktionsvärdet för den norrländska industrin är 200 miljarder/år. Det innebär 20 % av Sveriges nettoexportvärde och är nästan dubbelt så mycket per invånare som rikssnittet.
Konkurrenskraften riskerar emellertid att hämmas av stora brister i transportsystemet, när det gäller såväl persontrafiken som godstrafiken.
Sverige har under de senaste tio åren inlett en mycket omfattande satsning på den eftersatta järnvägen längs Norrlandskusten. De satsningar som genomförs ger betydelsefulla effekter för person- och godstrafiken, men är inte tillräckliga för att uppnå en samhällsekonomiskt optimerad effekt. För att den svenska ekonomin och tillväxten skall ges tillräckliga förutsättningar att utvecklas bör satsningen utvidgas:
Flera av de föreslagna investeringarna i Banverkets framtidsplan är kortsiktiga lösningar, som riskerar att ge framtida låsningar i otidsenliga, krokiga och backiga delsträckor.
Den transportökning som förväntas kommer att medföra kapacitetsbrist på delar av Ostkustbanan och Ådalsbanan.
Hastighetsstandarden på järnvägen mellan Umeå och Gävle kommer att vara mycket skiftande, om inte satsningen längs Norrlandskusten genomförs som en helhjärtad upprustning.
Sträckan Gävle-Hudiksvall kan köras med en hastighet av 200 km/tim, Hudiksvall-Sundsvall 140 km/tim, Sundsvall-Härnösand 110-120 km/tim, Härnösand-Nyland (Kramfors) ca 70 km/tim och Nyland-Umeå 250 km/tim.
Trots de stora satsningar som gjorts och planeras på järnvägen längs Norrlandskusten så kvarstår betydande brister. Järnvägen längs Norrlandskusten bygger på en politisk vision och insikt om att skapa konkurrenskraft och utvecklingsförutsättningar i hela landet. En fungerande kustjärnväg längs Norrlandkusten är viktig för Sveriges framtida ekonomi och för utvecklingen i hela Europa. Visionen om kustjärnvägen måste fullföljas. Den svenska ekonomin är beroende av en stark och konkurrenskraftig norrländsk basindustri.
Av den anledningen anser vi att de kvarvarande "flaskhalsarna" måste byggas bort och föreslår därför att dubbelspår ska byggas längs hela sträckan Gävle-Sundsvall. Det förslag som ligger är att bygga mötesplatser, men vi anser att det inte är tillfredsställande. Det kommer inte att förkorta restiden utan kommer att medföra att tågen får stanna och invänta mötande tåg på dessa mötesplatser. Vi ser redan att restiden mellan Sundsvall och Stockholm har förlängts 20 minuter det senaste året på grund av svårigheter att klara tidigare tidtabell.
Ett stort problem som finns är järnvägsdragningen genom Sundsvall. Järnvägen behöver grävas ner genom centrala Sundsvall för att inte skapa trafik- och miljöproblem i staden. I framtiden beräknas att det kommer att passera 80 tåg per dygn, vilket är en fördubbling av dagens tågtrafik. Därför är det tvunget att man hittar en bra lösning av tågtrafiken genom Sundsvall centrum. Det enda realistiska förslaget är att gräva ner järnvägen genom centrum.
Det förslag som Banverket förordar i dag är att göra fyra underfarter, eftersom det blir billigast. Det skulle leda till att dagens överfarter stängs och möjligheterna att korsa järnvägen mer än halveras. Följden skulle dels bli trafikproblem genom att det blir så få ställen där man kan korsa järnvägen, dels skulle staden delas upp i två olika delar, vilket knappast kan vara en positiv lösning. Det behöver därför tillsättas en utredare som gör en snabbutredning för att analysera vilket alternativ som är det bästa för Sundsvalls framtida utveckling.
I Framtidsplanen föreslås investeringar mellan Gävle och Umeå på ca 20 miljarder kronor under den kommande 12-årsperioden. Ytterligare insatser för att lösa de kvarvarande flaskhalsarna skulle ge betydande effekter på den regionala utvecklingen, statens finanser och samhällsekonomin i stort. Finansieringen av ytterligare satsningar kan ske på flera olika sätt.
För att kunna genomföra önskvärda, samhällsekonomiskt riktiga och strategiskt viktiga investeringar i vägar och järnvägar föreslår vi en modell för alternativ finansiering. Ett särskilt infrastrukturbolag bör ges till uppgift att finansiera sådana investeringar med normala avskrivningstider och annuitetsbetalning via statsbudgeten över en längre period. På detta sätt skulle offensiva och tillväxtfrämjande projekt kunna komma i gång. Projekt som beskrivs i denna motion skulle därmed komma starta i närtid. Det skulle ge positiva effekter på samhällsekonomin samtidigt som man begränsar belastningen på statsbudgeten.
Sverige är i behov av ett starkt Norrland. Norrland behöver konstruktiva strukturförändringar. Ett utvecklat järnvägsnät är en åtgärd som kan stärka den norrländska industrins konkurrenskraft och samtidigt medverka till att binda samman Norrlands arbets- och bildningsregioner. Det efterfrågas redan i dag mer transportkapacitet av den norrländska industrin än vad som finns tillgängligt. Persontransporterna kommer att utvecklas kraftigt i hela Norrland. En satsning på den norrländska kustjärnvägen har en stor betydelse för den norrländska och den nationella ekonomin.
|
Stockholm den 28 september 2004 |
|
|
Birgitta Sellén (c) |
|
|
Bertil Kjellberg (m) |
Solveig Hellquist (fp) |
|
Lars Lindén (kd) |