Motion till riksdagen
2004/05:T320
av Sten Tolgfors (m)

Haveriutredningen om Estonia


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en ny haveriutredning av Estoniaolyckan.

Motivering

Det är nu tio år sedan Estonia gick under och 852 människor omkom. Olyckan drabbade tusentals människor - ombordvarande, anhöriga och vänner till dem som var ombord. I Lindesbergs kommun, i mitt hemlän Örebro, drabbades många familjer mycket, mycket hårt.

Katastrofen kommer för alltid att vara en del av det kollektiva minnet i Sverige, som en olycka vars tragedi övergår vår möjlighet att förstå.

Sedan olyckan har en rad utredningar och kommissioner arbetat. Haverikommissionen kom med sin rapport före jul 1997. Dess arbete och slutsatser har dock mött omfattande kritik från både debattörer och nationell och internationell expertis. Kritiken förefaller inte att avstanna. Det är djupt olyckligt att olyckan inte fått en uttömmande och brett accepterad förklaring.

Krav på en ny haveriutredning ställs löpande. Skälen för en sådan ny haveriutredning anges vara flera.

Ett bärande skäl som förs fram är säkerhetsskäl. Det är nödvändigt att dra all tänkbar lärdom av det som hände Estonia för att undvika att en liknande olycka någonsin kan hända igen.

Det är fråga om att otvetydigt kunna konstatera varför olyckan ägde rum och varför förloppet såg ut som det gjorde. Detta inte minst av hänsyn till dem som drabbades av olyckan.

Ett andra argument som förts fram är att det är viktigt också att kunna konstatera varför Estonia höll sig flytande så förhållandevis länge som hon gjorde. Ur kunskap om detta kan experter dra lärdom om hur båtar skall konstrueras för att människor skall hinna ta sig ut i händelse av olycka.

Ett tredje argument som förs fram är att ansvarsfrågan ännu efter tio år inte är löst.

Ett fjärde argument som återkommande lyfts fram är: Var Estonia sjövärdig när hon lämnade Tallin? Många har framfört starka synpunkter på denna kärnfråga, bl.a. Riksrevisionsverkets förra chef Inga-Britt Ahlenius.

Mot dessa argument ställs frågan om vilka åtgärder och ingripanden en ny haveriutredning skulle kräva.

En ny haveriutredning skulle kunna göras på handlingar eller tekniska undersökningar. Den skulle göras av internationella och oberoende experter. Ny förmåga att datasimulera händelseförlopp och tillförande av oberoende internationell expertis skulle kunna ge ny kunskap. En ny haveriutredning skulle göras på ett sätt som tar hänsyn till den utlysta gravfriden över vraket, samt Estlands och Finlands inställning.

Mot bakgrund av detta bör regeringen snarast återkomma till riksdagen med en bedömning av skälen för en ny haveriutredning av Estoniaolyckan. En tänkbar form för detta är en skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 30 september 2004

Sten Tolgfors (m)