Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att göra en samlad översyn av väg- och järnvägsanslagen till Jönköpings län med syfte att tidigarelägga projekt som i nuvarande plan försenats eller flyttats utanför planen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att regeringen bör återkomma med förslag där PPP-metoden används för att finansiera väg- och järnvägssatsningar i Jönköpings län.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en större andel av anslaget för tjälsäkring behöver komma Jönköpings län till del.
Jönköpings län är ett av de mest framgångsrika länen i landet vad gäller sysselsättning, industriproduktion och småföretagarverksamhet. Skogsproduktionen är stor och det småskaliga jordbruket av betydelse för länets utveckling. På senare år har en glädjande utjämning av tillväxten skett såtillvida att de goda siffrorna från de västra länsdelarna spritt sig även till höglandet som tidigare haft problem med stagnerande befolkning och jämfört med länet i övrigt höga arbetslöshetstal.
För att fortsätta den goda utvecklingen i länet är en god infrastruktur av avgörande betydelse. Vi upplever härvid att Jönköpings län hamnat i strykklass av skäl som för oss är helt oförståeliga. Pengar som lovats till viktiga infrastruktursatsningar har strukits och andra projekt har skjutits på framtiden. Regeringens framförhållning i frågan är otillräcklig och kan medföra att utvecklingen i länet blir långsammare.
Ur ett jämställdhetsperspektiv har goda kommunikationer stor betydelse för att båda parter i en familj ska kunna arbeta och förena detta med att ta hand om barnen. Kollektivtrafiken har stor betydelse också för att det är ett billigare alternativ än att ha två bilar i familjen. Möjligheten för både kvinnor och män att starta och driva företag underlättas också av goda kommunikationer. En samlad översyn av hur anslagen för väg- och järnvägsinvesteringar fördelas över landet behöver göras med utgångspunkt i vad som anförts i texten. Detta bör ges regeringen till känna.
Jönköpings län har en ovanligt god struktur när det gäller järnvägar. Cirka 60 % av invånarna har mindre än två kilometer till närmaste järnvägsstation och 65 av 85 orter har tillgång till järnväg. Detta betyder att järnvägen redan är utbyggd i stora delar av länet. Vad som behövs är en förstärkning av befintlig kapacitet och förbättrad framkomlighet på vissa sträckor. Järnvägen är av miljömässiga och ekonomiska skäl ett effektivt transportsätt för både människor och varor.
Södra Stambanan är en viktig förbindelse för stora delar av länet åt både norr och söder. Anpassningen av banan för hastigheter över 200 km/tim bör ske tidigare än 2012-2015 som sägs i plandokumentet. Förstärkning av kapaciteten för både person- och godstransporter behöver ske även på andra delar av Stambanan än inom Jönköpings län.
Jönköpingsbanans utbyggnad är viktig för att binda samman de östra delarna av länet med Jönköping. Arbets- och studiependling behöver underlättas även på lite större avstånd i länet och dåär utbyggnaden av denna bana med bland annat fler mötesplatser avgörande för att öka kapaciteten på banan. Dessa åtgärder behöver komma åren 2008-2012.
Järnvägssträckorna Jönköping-Värnamo respektive Nässjö-Värnamo-Halmstad har stor betydelse i de västra delarna av länet. Den upprustning som funnits med i tidigare planering har strukits, och det betyder stora olägenheter i länet. Bland annat har Länstrafikens satsning på nya tåg inte fått full verkan på resandeströmmar och restider eftersom upprustningen av banan inte fullföljts som utlovats. Besvikelsen i länet är stor eftersom behovet av att föra över mer trafik från väg till järnväg inte kunnat fullföljas. Bandelarna Värnamo-Vaggeryd och Nässjö-Vaggeryd bör upprustas i enlighet med besluten i länstransportplanen 1998-2007. De beskrivna förändringarna upplevs som svek av berörda människor och man undrar varför länet och dess innevånare ska behandlas på detta godtyckliga sätt.
För Götalandsbanans och Europabanans del behöver planerings- och projekteringsarbetet fortsätta, och bland annat bör en PPP-lösning (Public-Private Partnership) för finansiering av Götalandsbanan undersökas. Götalandsbanan kommer att medföra en positiv regional utveckling då transporterna tvärs över Sverige i hög grad kommer att underlättas. Europabanan är ur ett internationellt perspektiv en viktig länk för att avlasta det europeiska vägnätet både person- och godstransporter.
Bra vägar är en grundförutsättning för en god utveckling i en region som Jönköpings län. Tyvärr är Vägverkets ram för liten för att alla projekt ska kunna genomföras, och Jönköpings län har dessutom blivit förbigånget vid fördelningen av befintliga medel.
Att staten inte tar hänsyn till den utvecklingspotential som finns i länet under förutsättning att man får ett tillräckligt bra vägnät är olyckligt. Vissa av de projekt som tagits bort är dessutom ur olycksstatistisk synvinkel besvärande. Vidgade arbetsmarknader och möjlighet för företagen att rekrytera arbetskraft även på något längre avstånd är viktigt likaväl som att transporterna till och från företagen fungerar.
I södra Sverige har vi ett stort behov av tjälsäkring av vägar. Där är det inte en tjällossning per år utan det är oftast flera. Dagens undermåliga tjälsäkring innebär stora problem för transporterna både i industrin och i de areella näringarna. Dels blir vägarna sönderkörda av transporter som måste fram, dels uppstår kostnader när vägar är avlysta och man får skjuta upp transporter eller köra omvägar.
Väg 40:s utbyggnad från Haga till länsgränsen mot Västra Götaland är av stor betydelse för trafiksäkerheten från Jönköping till Göteborg och Gislaved/Halmstad. Det är förvånande att man anslagit medel för utbyggnaden av väg 40 i Västra Götalands län men inte fullföljt projektet hela vägen till Jönköping. Sådana "stumpar" har en tendens att bli kvar som ett problem under lång tid. Ett fullföljande av denna länk borde kunna prövas med PPP-finansiering. Behovet av vidgade arbets- och studiemarknader är av stor betydelse och borde kunna motivera en PPP-lösning av projektet.
Väg 26 förbi Smålandsstenar och väg 31/33 förbi Tenhult är andra viktiga projekt för att vägtrafiken i länet ska fungera bättre. Lika såär förbifarten på väg 33 söder om Eksjö och väg 47/48 Risbro-Mullsjö viktiga i ett större trafikperspektiv.
Dessutom finns flera projekt som är angelägna ur ett mer lokalt perspektiv men som ändå kan ha mycket stor betydelse för länets eller delar av länets utveckling.
Den satsning på bredband till alla som regeringen utlovat i tidigare propositioner har inte genomförts på ett sätt som gynnat hela landet lika. Jönköpings län med alla små och medelstora företag spridda över länets yta har inte fått tillgång till den digitala trafik man behöver för att ge alla företag och enskilda den service de behöver för att utvecklas på ett bra sätt. Behovet av snabb och säker digital överföring är stort eftersom företagen har mycket samarbete med många andra aktörer både i närheten och på långa avstånd. Många väljer också att studera på distans och dåär bredband en förutsättning för att nå ett bra resultat. Ur ett jämställdhetsperspektiv har distansstudier stor betydelse då många kvinnor på detta sätt kan ta sig ur en dålig ekonomisk situation via studier på hemmaplan som senare kan leda till bättre betalt arbete.
Flygtrafiken från Jönköpings flygplats Axamo är under debatt eftersom trafiken minskar. Att helt lägga ner flygplatsen vore ett stort avbräck för länets innevånare och företag. Olika ekonomiska lösningar och satsningar på att förstärka flygtrafiken till nya områden måste prövas i syfte att kunna bibehålla verksamheten. Axamos funktion att generera matartrafik till Arlanda och Kastrup bör också tas med i övervägandena när det gäller flygplatsens framtid.
|
Stockholm den 29 september 2004 |
|
|
Margareta Andersson (c) |
|
|
Bengt-Anders Johansson (m) |
Tobias Krantz (fp) |
|
Maria Larsson (kd) |