Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Norrköpingspaketet skall genomföras så fort som möjligt.
Norrköpings strategiska läge i Östersjöregionen innebär att staden spelar en central nationell roll i samband med handelns utveckling inom Europa. Norrköping är redan i dag en viktig knutpunkt i landets strategiska godsnät. Positionen som transportcentrum förstärks av att ett antal aktörer nu gemensamt tagit fram rapporten "Norrköpingspaketet - om en långsiktig och hållbar svensk transportlösning".
Norrköpingspaketet är resultatet av ett samarbete kring infrastrukturfrågor mellan aktörer på nationell, regional och lokal nivå. Paketet har arbetats fram av en grupp med representanter från Norrköpings kommun, Banverket, Vägverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Länsstyrelsen Östergötland, Östsam, Norrköpings Hamn och Stuveri AB samt Norrköpings Transportcentrum AB.
De fyra trafikverken (Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket och Luftfartsverket) har pekat ut Norrköping som en intermodal nod i Nordiska triangeln tillsammans med Stockholm, Göteborg och Malmö. "Intermodal nod" innebär att staden utgör en knutpunkt för fyra olika trafikslag: sjöfart, järnväg, landsväg och flyg. I det gemensamma dokumentet "The Nordic Triangle" har trafikverken översatt detta till ett nationellt strategiskt infrastrukturtänkande. Detta omfattar inte enbart bedömningar av erforderliga investeringar i parallella väg- och järnvägssystem längs korridorerna. Det handlar även om att ta ställning till viktigare punkter längs dessa korridorer, där de olika transportslagen bör samordnas, det vill säga att ta ställning för de viktigaste intermodala noderna inom Nordiska triangeln.
Norrköping har också pekats ut som en intermodal nod i olika studier, till exempel Vägverkets nationella plan för vägtransportsystemet 2004-2015, Banverkets framtidsplan 2004-2015 samt Östsams Östgötapaketet 2002.
Det strategiska läget i östersjöregionen innebär att Norrköping spelar en mycket viktig roll för hela landet i samband med utvecklingen av handeln mellan västra och östra Europa. Norrköping är redan i dag en mycket viktig knutpunkt i landets strategiska godsnät. Förutsättningarna för att kommunen ska kunna vidareutvecklas som ett hållbart centrum för kommunikation, transport och logistik är därför mycket stora. För att ytterligare utveckla dessa möjligheter behövs kompletterande investeringar i infrastrukturen. Framför allt är det kopplingen till Norrköpings hamn som behöver förstärkas och moderniseras.
En utveckling av infrastrukturen i anslutning till Norrköpings hamn kommer att få spridningseffekter och medverkar till en tillväxt i omgivande regioner. En ökad samverkan uppnås mellan olika trafikslag och transportmedel, framför allt för godshantering. Norrköpingspaketet medverkar även till att landets transportpolitiska mål kan uppnås, det vill säga att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Projektet har en mycket stark koppling till de sex transportpolitiska delmålen: tillgängligt transportsystem, hög transportkvalitet, säker trafik, god miljö, regional utveckling och jämställt transportsystem.
Fyra utvecklingsprojekt utgör kärnan i Norrköpingspaketet:
Väganslutning till Norrköpings hamn - Norrleden (förhandling om samfinansiering pågår mellan Vägverket och Norrköpings kommun)
Ny spåranslutning till Norrköpings hamn, kombiterminal på Händelö och eventuellt ny godsbangård (förstudie pågår inom Banverket)
Riksväg 51 - förbifart Svärtinge (Vägverket inleder byggnationen under 2005)
Breddad inseglingsränna till Norrköpings hamn (förstudie pågår inom Sjöfartsverket)
Norrleden är en ny väganslutning från E 4, riksväg 51 och riksväg 55/56 till Händelö. Den är en del av framtida väg E 22/förbifart Norrköping och ingår i Norra Östersjölänken (som utgörs av förbifart Norrköping, över Händelö, E 22 mellan Norrköping och Söderköping samt förbifart Söderköping). Eftersom hamnen är en TEN-T-hamn och är av riksintresse är det viktigt att det finns en tillfredsställande anslutning till det statliga vägnätet. Norrleden ger Pampushamnen och övriga verksamheter på Händelö en bra anslutning till framför allt E 4 men även till riksvägarna 51 och 55/56. Med Norrleden skapas en intermodalitet på Händelö med en kopplingspunkt för de olika trafikslagen. Norrleden innebär även att den tunga trafiken inte behöver åka genom de centrala delarna av Norrköping.
Vägverket ansvarar för planering och byggande av vägen tillsammans med Norrköpings kommun. Planering och byggande av statliga vägar sker enligt väglagenoch PBL. I planeringsarbetet kommer representanter från Vägverket och Norrköpings kommun att delta. Projektet kommer att samfinansieras av Vägverket och Norrköpings kommun. Planering och projektering genomförs under 2003-2004 och byggnation kommer att starta under 2004 i form av en första etapp. Norrleden ingår i Vägverkets förslag till nationell plan för vägtransportsystemet under perioden 2012-2015.
Spårkapaciteten på Händelö för godstrafik till Norrköpingshamn måste utvecklas. Eftersom hamnen är en TEN-T-anläggning av riksintresse är det av stor vikt att det statliga bansystemet har en direkt förbindelse med hamnen. Den lösning som diskuterats i en idéstudie är en direktförbindelse till Pampushamnen (Norrköpings djuphamn) på Händelö. För att göra detta möjligt behövs ett triangelspår söder om Åby och sedan en förgrening av spåret till Bravikens pappersbruk i form av en nyläggning av spår över kardonbron. Spåret (kardonbanan) går slutligen fram till den kombiterminal som samtidigt byggs på Händelö. Kombiterminalen behöver även en fungerande godsbangård för tågbildning.
Det är mycket viktigt att Pampushamnen på Händelö får en bättre fungerande förbindelse med järnvägen. Det ger möjlighet till en direkt förbindelse med Hallsbergs riksbangård och det strategiska godsstråket över Bergslagen. Som ett resultat av en ny spåranslutning får hamnen en tillfredsställande koppling till järnvägen, och det gods som kommer till Pampushamnen kan därmed lastas över till tåg. Vid kombiterminalen kommer det också att vara möjligt att lasta över gods till lastbil. Spårförbindelser till hamnen innebär att godstrafiken kan öka ytterligare och hamnverksamheten får förutsättningar att fortsätta att utvecklas. Med järnvägsanslutningen följer att hamnen, som är av nationellt intresse, får miljövänligare anslutningar än i dag.
Järnvägsanslutningen är också av yttersta betydelse för de logistikintensiva företag som etablerats på Händelö. Här finns i dag ett flertal betydande aktörer med nationell och internationell verksamhet, bland annat Green Cargo, DFDS och Returpack. Ytterligare etableringar är också påbörjade som till exempel Kuehne & Nagel och GNT.
Huvudman för arbetet är Banverket tillsammans med Norrköpings kommun. Den arbetsform som styr planering och byggnation av järnväg är lagen om byggande av järnväg. Lagen omfattar även de verksamheter som ingår i en spåranläggning vilket bland annat är spår och övriga fasta anordningar som behövs för spårens bestånd, drift eller brukande. Banverket kommer under 2004 att påbörja en förstudie över godsanslutning och tillhörande anläggningar på Händelö. I förstudien utreds spåranslutning, kombiterminal och godsbangård som bör lokaliseras på bästa sätt. I arbetet kommer en arbetsgrupp att bildas med representanter från Banverket, Vägverket, Norrköpings kommun, Transportcentrum och Norrköpings hamn. Representanter från näringslivet och berörda företag på Händelö kommer också att ingå i arbetsgruppen.
I Norrköpings remissvar till Banverkets förslag till framtidsplan skriver kommunen att triangelspåret och kardonbanan med tillhörande kombiterminal bör delfinansieras av Banverket. Finansieringen bör ske inom ramen för den pott som avsatts (i framtidsplanen) för byggnation av "anslutningsspår till kombiterminaler och industriområden".
En breddning och fördjupning av inseglingsrännan syftar till att ge hamnen en säkrare insegling och större tillgänglighet. Åtgärderna är därför en viktig del i hamnens fortsatta utveckling. I Bråviken är det i dag i princip fullt Östersjödjup in till Sandviksfjärden, varvid en breddning och fördjupning av farleden resterande väg till Pampushamnen är viktig för att ge hamnen större möjlighet till direktanlöpande trafik med transoceana fartyg, det vill säga trafik som går direkt från Norrköpings hamn till slutdestinationer i olika delar av världen. Norrköpings hamn är vid sidan av Göteborgs hamn sannolikt den mest frekventerade hamnen i landet avseende direktanlöpande transocean linjetrafik. Breddningen av farleden syftar till att öka flexibiliteten, säkerheten och tillgängligheten för denna trafik och är av stor betydelse för godsflödena i den östra delen av landet.
Projektet finns medtaget i Sjöfartsverkets treårsplan 2005-2007. Under våren 2004 har arbetet med en förstudie påbörjats. Projektet leds av Sjöfartsverket med stöd av Norrköpings Hamn och Stuveri AB och omfattar i ett första skede dels en nautisk analys, dels en samhällsekonomisk analys.
Riksväg 51 är en viktig regional förbindelselänk mellan Norrköping-Linköpingsregionen och Örebroregionen. Vägen är även den främsta förbindelselänken från Norrköping till Karlstad och Oslo. En stor del av trafiken på riksväg 51 utgörs av tunga transporter till och från Norrköpings hamn. I hamnen finns landets starkaste tyngdlyftskran och vägens standard är därför av stor betydelse för hamnen och näringslivet i en stor del av landet. Förbifart Svärtinge är mycket viktig för företagen i regionen då den kommer att underlätta för godstransporter mellan Finspång och hamnen i Norrköping. Den är också viktig för att förbättra trafiksäkerhet, framkomlighet och miljö, inte minst för de boende i Svärtinge. Effekterna av förbifart Svärtinge bör även ses i samband med de åtgärder på riksväg 51 som planeras i Örebro län. Projektet har högsta prioritet i den regionala vägtransportplanen 2004-2015. Byggnationen kommer att starta under 2005.
Vägverket svarar för finansiering av förbifarten med utgångspunkt från Östsams prioritering i länstransportplanen. Vägverket ansvarar också för planering och ombyggnation av riksväg 51. Norrköpings kommun deltar i arbetet. Byggnation planeras att starta under år 2005.
Utveckling av en intermodal nod av detta slag innebär att det skapas förutsättningar för mycket effektivare varuhantering och konkurrenskraft. Det ingår som tidigare nämnts i de erforderliga så kallade "logistikplattformarna" för industriell förnyelse och ekonomisk tillväxt.
Utpekandet på Europakartan av Nordiska triangeln och "sjömotorvägar" över Östersjön är ett uttryck för en tydlig europeisk ambition att säkra tillgång till internationellt konkurrenskraftiga transportkorridorer i Norden, för både frakt och passagerare. Nästan 80 procent av Sveriges befolkning och industri ligger inom Nordiska triangelns influensområde. Det innebär att en utveckling av korridoren kan förväntas få avsevärda spridningseffekter.
När Norrköping markeras som intermodal nod kan det delvis ses mot bakgrund av möjligheterna att sammankoppla detta med förutsättningarna att ytterligare utveckla den svenska handeln med Baltikum och övriga Östeuropa. Norrköping kan på så sätt bli en av landets viktigare portar mot de växande ekonomierna på andra sidan Östersjön. Redan i dag går en omfattande del av godstrafiken till och från Baltikum och Ryssland via Norrköping.
Förutsättningarna att genomföra Norrköpingspaketet till relativt sett låga marginalkostnader är goda. Planeringen av den nationella infrastrukturen i Norrköping behöver dock samordnas. Genom Norrköpingspaketet samordnas den nationella, regionala och kommunala planeringen. Det tydliggörs hur vägar, järnvägar, hamn och flyg kan samordnas och utvecklas för att bli grundmönstret i den framtida mark- och vattenanvändningen i området.
I planeringen av de intermodala noderna längs Nordiska triangeln bör även noteras att Norrköping som ett växande transportcentrum kan öka möjligheterna att avlasta Stockholmsregionen från tung genomfartstrafik. Trafik- och hamnsituationen i Stockholm innebär i dag en begränsning för godstransporter. Sådan trafik som inte har start- och målpunkt i Stockholmsregionen kan länkas av tidigare eller passera förbi sjövägen. Genom att bygga ut infrastrukturen till Norrköpings hamn blir det möjligt att lasta om gods och varor mellan de olika trafikslagen. På detta sätt är det möjligt att välja det mest miljövänliga alternativet för olika transporter. Dessutom ökar effektiviteten i hanteringen av gods och varor. Detta innebär att det går att anpassa transportinfrastrukturen för att minska de negativa effekter som godstransporterna har på miljön. Samtidigt kan effektiviteten i hanteringen av gods öka, och därmed förbättras tillväxten. Det går därmed att uppnå synergieffekter mellan flera nationella mål. I det intermodala transportcentrumet Norrköping blir godstransporterna därmed både hållbara och mer effektiva. Transporter via Norrköpings hamn kan dessutom ske utan negativ miljöpåverkan för övrig bebyggelse i Norrköping.
En vidareutveckling av Norrköping som transportcentrum generar tillväxt i omgivande regioner. En positiv ekonomisk utveckling i Norrköping och resten av Östergötland är av nationellt intresse. Investeringar i infrastrukturen i Norrköping möjliggör att till en låg marginalkostnad etablera en hållbar utveckling för godstransporter i landet och regionen.
Utvecklingen av den samlade och samordnade infrastrukturen i Norrköping blir därmed en allt viktigare pusselbit i utvecklingen av de logistiska förutsättningarna för de centrala delarna av regionen Norrköping-Linköping.
|
Stockholm den 28 september 2004 |
|
|
Stefan Hagfeldt (m) |
|
|
Gunnar Axén (m) |
Anna Lindgren (m) |
|
Linnéa Darell (fp) |
Karin Granbom (fp) |
|
Yvonne Andersson (kd) |
Sven Brus (kd) |
|
Staffan Danielsson (c) |