Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en framtida långsiktig planeringsinriktning i Sverige och en samverkan med Danmark och Tyskland för höghastighetståg med sikte på Fehmarn bält-förbindelsen möjliggör att hela Europakorridoren från Stockholm via Köpenhamn till Hamburg kan bli en del i ett europeiskt höghastighetsnät.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Banverket inom ramen för sitt sektorsansvar bör följa utvecklingen i Europa och andra delar av världen med utbyggnad av tåg och banor för höga hastigheter.
Den europeiska järnvägspolitiken med investeringar i de Transeuropeiska transportnätverken (TEN-T) är en viktig del i genomförandet av tillväxtfrämjande åtgärder inom EU. Europeiska rådet och Europaparlamentet har under våren 2004 antagit nya riktlinjer för finansiering att ligga till grund för den fortsatta utbyggnaden av de Transeuropeiska transportnätverken. Ett flertal gränsöverskridande infrastrukturprojekt har utpekats som prioriterade. Ett av dessa är den nordiska triangeln som syftar till att knyta ihop de nordiska huvudstädernas väg- och järnvägssystem.
Ett annat viktigt projekt som nu finns med på listan bland de Transeuropeiska transportnätverken (TEN-T) är Fehmarn bält - en fast förbindelse mellan Danmark och Tyskland. Även järnvägsanslutningarna i Danmark och Tyskland är prioriterade.
Fehmarn bält ökar järnvägens konkurrenskraft och utgör det viktiga tredje steget efter Öresundsförbindelsen och förbindelsen över Stora Bält i arbetet med att skapa fasta förbindelser mellan de nordiska länderna och den europeiska kontinenten. De förkortade transporttiderna vid genomförandet av Fehmarn bält är ett mycket starkt argument för projektet. Fehmarn bält i kombination med Öresundsförbindelsen förbättrar förutsättningarna radikalt för att bedriva en gränsöverskridande internationell persontrafik och godstrafik.
Den 23 juni träffades en principöverenskommelse mellan den danska och tyska regeringen om samarbetet för en vidare utveckling mot att förverkliga Fehmarn bält-projektet.
I överenskommelsen anges att en fast förbindelse över Fehmarn bält innebär en markant förbättring av de gränsöverskridande transporterna mellan Danmark/Skandinavien och Tyskland/den europeiska kontinenten. Därmed tillskapas bättre nord/sydliga kommunikationer inom EU.
Den nya överenskommelsen mellan Danmark och Tyskland om Fehmarn bält utgör en tydlig illustration till behovet av ett europeiskt perspektiv som grund för de långsiktiga svenska infrastrukturinvesteringarna. Sveriges geografiska läge i norra Europa nödvändiggör investeringar för väl fungerande transporter som inte bara klarar dagens utan även framtidens krav på snabbhet, pålitlighet, flexibilitet och säkerhet.
Sveriges vilja att bli en del av ett europeiskt höghastighetsnät kommer i stor utsträckning att påverka tillväxt och välfärd i vårt land. Hela idén med uppbyggnaden av de Transeuropeiska transportkorridorerna är att bygga upp tillväxtskapande nätverk.
En viktig fråga för att förstärka järnvägens konkurrenskraft som transportmedel är betydelsen av ett tekniklyft. Nya banor bör klara 350 km/h. Det gäller såväl nya banor inom Sverige som gränsöverskridande projekt som Fehmarn bält.
Det är viktigt att Sverige noga följer det arbete som sker såväl i den gemensamma dansk-tyska styrgruppen för Fehmarn bält som de dansk-tyska arbetsgrupper inom olika sakområden som kommer att tillsättas med anledning av den i juni 2004 träffade principöverenskommelsen mellan den danska och tyska regeringen. En samverkan kring nya gränsöverskridande järnvägar i Danmark, Tyskland och Sverige bör eftersträvas med sikte på att Fehmarn bält-förbindelsen möjliggör att hela Europakorridoren från Stockholm via Köpenhamn till Hamburg kan bli en del i ett europeiskt höghastighetsnät. Detta bör ges regeringen tillkänna.
En ökad hastighetsstandard inom Sverige talar för att väl fungerande transporter är en viktig förutsättning för Sveriges konkurrenskraft som nation och för näringslivets behov av en effektiv logistik. Idén bakom Europabanan och Götalandsbanan är att förena behovet av effektiva och väl fungerande transporter mellan Sverige och den europeiska kontinenten med att få en bättre fungerande dynamisk region med tillväxt från Mälardalen till Göteborg/Öresund. Inom denna region - Europakorridoren - bor ca 65 % av Sveriges befolkning. Här produceras ca 65 % av BNP och här studerar ca 80 % av alla i Sverige som går på universitet eller högskola. Korridoren längs det nya järnvägssystemet omfattar ett stort antal städer och regioner vars attraktivitet ytterligare ökar genom att dessa starkare sammanbinds såväl med varandra som med Europa.
Europakorridoren ger stora möjligheter till regional tillväxt och utveckling i Syd- och Mellansverige. Restiderna förkortas mestadels med mellan 30 och 60 % för ett mycket stort antal städer och regioner med ökad regionförstoring och bättre tillgänglighet till arbete, boende och utbildning.
Det är ett känt faktum att dagens blandning av snabbtåg för persontrafik och långa och tunga godståg på samma spår skapar kapacitetsproblem med försämrad transportkvalitet. Den långsiktiga utbyggnaden av nya banor i Sverige bör utgå från en planeringsinriktning där en separering möjliggörs av persontrafik och godstrafik på svenska spår. Att tillskapa ett stomnät för snabba persontransporter och lättgods/expressgods samt ett godsnät för långa och tunga godståg och den lokalt och regionalt inriktade persontrafiken ger förutsättningar för att eliminera flaskhalsar. Därmed frigörs och skapas ny kapacitet för effektivare godstrafik liksom regional- och lokaltrafik.
Långsiktiga framtidsinvesteringar i Sverige i ett separerat järnvägsnät skapar även förutsättningar för att uppfylla transportpolitiska mål om god miljö, säkerhet, tillgänglighet och en positiv regional utveckling samtidigt som individens och näringslivets behov av ökad rörlighet tillgodoses.
Det är viktigt att som hastighetsstandard för de inledande utbyggnadssträckorna under planperioden 2004-2015 välja 350 km/h. Detta för att möjliggöra att Götalandsbanan och Ostlänken som delar av Europakorridoren ska kunna ingå i en framtida långsiktig planeringsinriktning i Sverige för höghastighetståg.
Genom att välja en hastighetsstandard på 350 km/h möjliggörs att en framtida utbyggnad av andra delar av Europabanan och Götalandsbanan kan ske etappvis utan låsningar till följd av en alltför låg hastighetsstandard för utbyggnader som görs under den nu aktuella planperioden 2004-2015.
En framtida långsiktig planeringsinriktning i Sverige för höghastighetståg påde mest trafikerade delarna av det svenska järnvägsnätet bör därför ske med banor som klarar 350 km/h. Banverket bör av regeringen ges i uppdrag att som hastighetsstandard för aktuella utbyggnader och utredningar av sträckor som ingår i Europakorridoren under den aktuella planperioden 2004-2015 utgå från 350 km/h. Som anges i motionen bör en samverkan kring nya gränsöverskridande järnvägar i Danmark, Tyskland och Sverige eftersträvas med sikte på att Fehmarn bält-förbindelsen möjliggör att hela Europakorridoren från Stockholm via Köpenhamn till Hamburg kan bli en del i ett europeiskt höghastighetsnät. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Banverket bör även av regeringen få i uppdrag att inom ramen för verkets sektorsansvar följa utvecklingen i Europa och andra delar av världen med utbyggnad av tåg och banor för höga hastigheter.
|
Stockholm den 27 september 2004 |
|
|
Claes Västerteg (c) |
Eskil Erlandsson (c) |