Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en säkrare skolskjutstrafik och om att bälten skall finnas i all skolskjutstrafik och att de måste användas.
Att resa med buss är ett mycket säkert sätt att resa. Under flera år under 1990-talet dödades ingen förare eller passagerare i buss. Vägverket skrev t.ex. i sin trafiksäkerhetsrapport 98: "Att åka buss är det säkraste sättet att färdas i vägtrafik." Under senare delen av 1990-talet var buss i snitt inblandad i 2-3 procent av dödsfallen samtidigt som bussen står för 9 procent av persontransportarbetet.
Varje dag åker cirka 440 000 barn och ungdomar i särskilt anordnade skolskjutsar. Det stora flertalet av dessa åker buss. Ett mindre antal åker taxi. Vissa kommuner har en genomtänkt och genomarbetad policy för trafiksäkerheten vid upphandlingen av skolskjuts, andra kommuner saknar det helt. Därför varierar säkerheten betydligt över landet. Enligt VTI är det t.ex. bara hälften av kommunerna som vid upphandling kräver bälten i skolskjutsar.
För att kunna skärpa säkerheten måste man se till helheten. Det räcker inte att sätta in bälten. För att bli mer trafiksäker måste vi börja se skolskjutstrafiken i ett dörr-till-dörr-perspektiv. De flesta olyckorna sker på väg till och från hållplatsen och på hållplatsen. För att öka säkerheten på väg till och från hållplatsen måste väghållaren ta sitt ansvar genom att sätta in olika åtgärder som ökar säkerheten. Det kan handla om att bygga ordentliga trottoarer eller ännu hellre gångvägar som separerar barnen och ungdomarna från trafiken. Det kan handla om sänkta hastigheter där barn och ungdomar rör sig, övergångsställen med trafikljus eller gångtunnlar eller gångbroar för att separera barnen från trafiken.
Avsaknaden av hållplats för skolskjutsar är ett annat problem som är ganska vanligt i glesbygdslänen. För de helt oskyddade skolbarnen är detta naturligtvis en direkt livsfarlig situation. Reglerna bör därför ändras så att väghållaren blir skyldig att bygga hållplatser för skoleleverna.
När skolbussar stannar för att släppa av skolbarn är det inte ovanligt att bilar kommer bakom och kör om bussen utan att se att det kommer ut barn framför bussen. Vid ett flertal tillfällen har dessa olyckor lett till dödsfall och mycket allvarliga personskador. Därför bör det bli obligatoriskt för annan trafik att stanna när skolskjuts har stannat med tänd skylt. Sådan lagstiftning finns redan i t.ex. USA. Om denna regel inte efterlevs bör hållplatser för skolskjutsar kombineras med avsmalnande väg och användas i högre grad än i dag så att annan trafik inte kan tränga sig förbi.
Även inne i bussarna måste det vidtas åtgärder. Den största risken löper alla de barn och ungdomar som tvingas stå. Oavsett om hastigheten är 90, 70 eller 50 km/tim är dessa resenärer totalt oskyddade och far som projektiler genom den splittrade framrutan vid en frontalkollision. Risken att dödas eller skadas mycket allvarligt är naturligtvis mycket stor för de människor som far genom framrutan. Redan vid häftiga inbromsningar är risken att skadas stor. Regelverket bör därför skärpas så att det inom skolskjutstrafiken blir förbjudet att ha stående.
I det nationella regelverket finns inga krav om att bälten ska finnas i buss, däremot säger reglerna att om det finns bälten i buss så ska de också användas. Detta regelverk bör skärpas så att bälten ska finnas i all skolskjutstrafik och att de måste användas. Det betyder också att det ska finnas en sittplats till varje elev.
|
Stockholm den 20 september 2004 |
|
|
Sofia Larsen (c) |