Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att stärka konsumentens roll i läkemedelsfrågan.
Ett viktigt sätt att nå ett rättvisare och mer jämlikt samhälle är att stärka konsumentmakten. Att utgå från konsumentens/brukarens behov och perspektiv visar sig också många gånger vara kostnadseffektivt och tidssparande. Inom området läkemedelskonsumtion är patientmakten svagare än inom andra områden.
Bara inom hälso- och sjukvården finns idag allt bättre system för rapportering och åtgärder av problem eller missförhållanden genom förtroendenämndernas arbete och att alltfler landsting inrättar patientservicekontor. Det kan handla om allt som patienter kan råka ut för beträffande bemötande, väntetider, omvårdnad etc. Dessutom finns personalens lagstadgade skyldigheter att anmäla via lex Maria.
Läkemedelsterapier blir allt vanligare och ersätter sjukhusvård i större utsträckning. Allt fler äter alltmer läkemedel - på gott och ont. Detta ökar behovet av att utveckla system för kvalitets- och säkerhetskontroll, utöver det arbete som görs av företagen som tar fram ett läkemedel. Det som fungerar utmärkt på en människa kan ge svåra biverkningar på en annan. Inom läkemedelsområdet finns ett system för spontanrapportering från läkare om misstänkta biverkningar från läkemedel. Omfattningen av rapporteringen är dock inte särskilt hög.
Ändå har undersökningar visat att upp till tio procent av patienterna som vistats inom slutenvård gör det på grund av biverkningar från läkemedel. Vi vet att inom äldreomsorgen finns det många äldre som har många mediciner, utskrivna av olika läkare. Anhöriga och personal har omöjligt den kompetens som krävs för att kontrollera kvaliteten i denna konsumtion.
Allt detta sammantaget gör det nödvändigt att utveckla system för patienter, anhöriga och vårdare så att de har möjlighet att rapportera misstänkta svåra biverkningar av läkemedel och få hjälp med att hantera detta. Konsumentrapportering stärker patientens rättigheter och hennes roll som ansvarstagande part i vården. Ett ökat säkerhetsarbete inom läkemedelsområdet skulle minska lidandet för enskilda människor och det sänker samhällets kostnader på sikt.
|
Stockholm den 27 september 2004 |
|
|
Berit Högman (s) |