Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om barns och ungdomars livsvillkor.
I dag visar många barn och ungdomar alltfler symptom på negativ stress. Stress är samtidigt en av de allvarligaste frågorna som barn och ungdomar själva tar upp när de formulerar vad de anser att beslutsfattare och andra vuxna ska arbeta med.
Under perioden 2001-2003 har en rad berörda myndigheter och organisationer samarbetat i dessa viktiga frågor och erfarenheterna är positiva. Det har lett till ökad kunskap och förståelse utifrån de olika perspektiv och den sakkunskap som olika aktörer besitter. De ämnen som har behandlats är barn- och ungdomars välfärd, press på prestation inom barn- och ungdomsidrott, familjerelaterad stress hos barn och ungdomar, stress hos skolelever, riskfaktorer för negativ stress och skyddsfaktorer mot stress.
Barnombudsmannen har i flera rapporter skapat uppmärksamhet kring barns och ungdomars sårbarhet och utsatthet när det gäller negativ stress. De har påtalat vikten av att de insatser som görs i framtiden innehåller barnkonsekvensanalyser.
Negativ stress bland barn och ungdomar berör flera politikområden och aktörer. Tvärsektoriellt arbete på myndighetsnivå som tar sin utgångspunkt i barnkonventionen och i den nationella ungdomspolitiken ger värdefullt kunskapsutbyte och skapar förutsättningar för myndigheter som lyder under olika politikområden att gemensamt verka för att utvecklingen av negativ stress bland barn och ungdomar motverkas. Barnombudsmannen (BO) har poängterat vikten av att uppdrag tilldelas en ansvarig myndighet och att det i uppdraget ingår att samverka med andra myndigheter.
Många barn och ungdomar lever under villkor som kan ge upphov till negativ stress. Det är därför viktigt att barns och ungdomars bästa är ett perspektiv i det arbete som pågår för att minska den negativa stress som många drabbas av och i förlängningen få ned antalet sjukskrivningar i samhället.
Regeringen bör ta initiativ till en kunskapsöversikt av befintlig forskning om barn- och ungdomars negativa stress. Resultatet bör vara vägledande för fortsatta insatser som också bör ta sin utgångspunkt i barnkonventionen och den nationella ungdomspolitikens övergripande mål. Utöver detta bör regeringen initiera en tvärvetenskaplig forskning som identifierar riskfaktorer och ger kunskap om skyddsfaktorer för negativ stress i barn och ungdomars vardag och verka för en helhetssyn på barns och ungdomars livsvillkor utifrån barnkonventionen och den nationella ungdomspolitiken.
|
Stockholm den 29 september 2004 |
|
|
Anneli Särnblad (s) |
Per Erik Granström (s) |