Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om de ökande problemen med tinnitus.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om arrangörsansvar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att skärpa kraven för lägsta tillåtna nivå för buller.
I tidigare års motioner i motsvarande ärende har jag redogjort för ett antal tidningsrubriker om tinnitus och orsakerna till det. Tyvärr är det inte svårt att på nytt få fram färska, alarmerande tidningsartiklar i samma ämne: "Hon fick tinnitus på skolans diskotek", "För hög volym i klassrummen" eller "Sänk ljudet, uppmanar läkare" är exempel på sådana rubriker. Dessutom har det bildats en förening: Artister och musiker mot tinnitus. Denna förening är mycket aktiv via nätet.
Det är ingen tvekan om att det finns möjligheter att förebygga en hel del fall av tinnitus. Dels finns det egna ansvaret genom att använda öronproppar, dels går det också att sänka ljudvolymen vid olika arrangemang.
Med sänkt ljudvolym och öronproppar skulle många slippa få tinnitus. Det är en folksjukdom som plågar minst 15 procent av svenska folket. Av dessa beräknas mer än 50 000 människor ha så svår tinnitus att det allvarligt påverkar deras dagliga liv. Dessutom är det en sjukdom som ännu inte har några säkra botemedel och som är så jobbig att leva med att självmord förekommer varje år. Trots att sjukdomen är så vanlig, är informationen och åtgärderna kring den knappast märkbara.
Tinnitus är vanligt bland både barn och ungdomar, och förekomsten ökar med åldern. En studie vid Sahlgrenska akademin i Göteborg visar också att barn lider mer än vuxna av tinnitus. En anledning till det kan vara att hörselfunktionen inte är färdigutvecklad och därmed ömtåligare hos barn. Barn har också sämre möjligheter att hantera och leva med tinnitus. I studien hade 44 procent av barnen någon gång drabbats av tinnitus i samband med bullerexponering och 32 procent utan någon uppenbar anledning, så kallad spontan tinnitus. Tio procent uppgav att de ofta eller alltid hade tinnitus.
Förebyggande åtgärder måste sättas in för att stoppa ökningen av sjukdomsfrekvensen. En del landsting och kommuner har börjat med förebyggande arbete. Dessa initiativ är bra, men ännu bättre vore det att få ner ljudvolymen till en nivå, som det känsliga hörselorganet klarar.
Det staten kan göra är att lagstifta mot för hög ljudnivå. Det är angeläget att få en aktuell genomgång om riskerna vid bl.a. konserter, bio och diskotek och framför allt snabba åtgärder för att minska riskerna. Det räcker tyvärr inte med utredningar och goda råd från Socialstyrelsen. Det är också nödvändigt att arrangörerna av t.ex. konserter får ta på sig ett större ansvar, inte minst vid rockkonserter, och också arrangörer av diskotek. En typisk inställning är den som en arrangör uttryckte: "Min åsikt är att 100 decibel är för lågt. Viss typ av rockmusik måste få låta högt." Den inställningen visar att vi behöver en lagstiftning om både arrangörsansvar och maximal och genomsnittlig ljudnivå i olika situationer.
Regeringen har tidigare givit Socialstyrelsen i uppdrag att se över situationen och Socialstyrelsen redovisade sitt uppdrag sommaren 2003. I rapporten anmäler Socialstyrelsen behov av en riksomfattande uppföljning av kommunernas tillsyn över verksamheter där det framförs hög musik. Vidare föreslår Socialstyrelsen bland annat skärpta regler såvitt avser högsta tillåtna ljudnivå vid vissa arrangemang. Detta gäller inte minst arrangemang som riktar sig till barn.
I ett frågesvar under 2003 anger folkhälsoministern att Socialstyrelsens rapport för närvarande är föremål för vidare beredning i regeringskansliet. Detta hjälper inte det förebyggande arbetet mot tinnitus och andra hörselskador, utan det måste snabbt komma ett förslag om lagstiftning om sänkta ljudvolymer.
|
Stockholm den 5 oktober 2004 |
|
|
Lennart Kollmats (fp) |