Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att etablera kvinnojourer i varje kommun.
Idag vet vi att många kvinnor misshandlas, även till döds. Många lever i svåra förhållanden och har ingen möjlig väg ut ur detta. Ändå lyckas flera tusen kvinnor idag att fly från sin plågoande. Ibland finns barn med i bilden och måste också fly och skyddas.
Skyddet för dessa kvinnor måste finnas. Idag finns kvinnojourer i ca hälften av landets kommuner, trots att kommunerna bär ansvaret för att skydda de innevånare som far illa. På kvinnojourerna erbjuds kvinnor att bo på hemlig adress. Ca 3 000 kvinnor erbjöds att bo på detta vis under 2003, men många blev avvisade på grund av platsbrist.
Ett land ska ta hand om sina innevånare. Ingen som är rädd ska avvisas med förklaringen att det inte finns plats. Alla som ber om skyddat boende måste få det. Ingen väljer frivilligt att lämna sitt hem och bo temporärt ensam eller med sina barn under skyddad adress. När väl det steget har tagits är det allvar. Att bli avvisad i förmodligen den svåraste stunden i livet med att det inte finns plats, eller att det inte ens finns en kvinnojour är oacceptabelt. Därför föreslås att det etableras kvinnojour i varje kommun, samt att skyddat boende ska kunna ordnas inom rimlig tid.
|
Stockholm den 29 september 2004 |
|
|
Åsa Lindestam (s) |