Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen beslutar att uppta ett nytt anslag för Nationell vårdgaranti.
Riksdagen beslutar att uppta ett nytt anslag för Nationellt center för komplementär medicin.
Riksdagen beslutar att uppta ett nytt anslag för Stimulans till arbetet med föräldragrupper.
Riksdagen beslutar att uppta ett nytt anslag för Nationellt hälsonät.
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt uppställning:

Anslag (tkr)	Anslags- förändring	Regeringens förslag
13:6 Socialstyrelsen	487 885	-50 000
14:4 Folkhälsoinstitutet	129 596	-8 000
14:5 Smittskyddsinstitutet	179 642	-6 000
14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder	78 054	+200 000
16:5 Bidrag till handikapporganisationer	164 648	+10 000
18:1 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.	216 878	+5 000
Nytt anslag: Hälsonät	0	+40 000
Nytt anslag: Vårdgaranti	0	+2 000 000
Nytt anslag: Nationellt center för komplement är medicin		+10 000
Nytt anslag: Stimulans till arbetet med föräldra- grupper		+10 000
Summa för utgiftsområdet	39 817 525	+2 211 000

Utgångspunkter

Inga experter kan ersätta medborgarnas eget engagemang. För Centerpartiet är det naturligt att bygga även välfärdspolitiken underifrån och mobilisera människors engagemang och vilja att vara delaktiga. Både den konkreta solidariteten mellan människor och intresset för att ta hand om sig själv och sina närstående är viktiga drivkrafter som inte i tillräcklig utsträckning tagits tillvara. Också patienter i sjukvården, funktionshindrade och äldre måste få större självbestämmande och egenmakt. Det ökar tryggheten och känslan av värdighet och ger samtidigt möjlighet att förbättra kvalitet och effektivitet. I arbetet för en bättre folkhälsa och mot stora folkhälsohot - t.ex. den ökande alkoholkonsumtionen - är det viktigt att underlätta för medborgarna att engagera sig och agera gemensamt. I en välfärd som byggs underifrån är det också viktigt att ge ökat utrymme för personalens initiativ och vilja till förändring.

Folkhälsa - mobilisera medborgaransvaret

För människors hälsa är det egna beteendet och den personliga situationen minst lika viktig som de insatser som sjukvården kan erbjuda. Folkhälsoarbetet bör därför uppvärderas och hälso- och sjukvården organiseras så att den stödjer människors egna omsorg om sin och sina närståendes hälsa. Centerpartiet föreslår att 200 miljoner kronor utöver regeringens anslag satsas inom anslaget Folkhälsopolitiska åtgärder under 2005. Satsningen bör fortsätta även under 2006 och 2007.

Utöver regeringens insatser i arbetet mot alkohol och droger finns ett behov att tydligt göra medborgarna delaktiga i arbetet, inte minst gäller det ungdomar och deras föräldrar. Större delen av anslaget ska riktas till insatser som syftar till att öka viktiga medborgargruppers kunskap och skapa arenor för gemensam handling. Det kan t.ex. handla om få till stånd lokala överenskommelser mellan föräldrar, ungdomar, skolpersonal, polis och andra relevanta samhällsaktörer om gemensamma insatser mot ungdomsfylleri och narkotikaanvändning. Ett sådant arbetssätt kan ge en betydligt större attitydpåverkan än de sedvanliga reklamkampanjerna. Som en positiv bieffekt stärks de sociala nätverken mellan människor.

Inom folkhälsosatsningens ram ska också projekt som utvecklar och sprider kunskap om den "gröna dimensionen" anses som viktig och alltmer uppmärksammad hälsofaktor. Även förberedelserna inför rökningsförbudet i restaurangmiljöer kan behöva anslag, något som regeringen i sin budget bortsett från.

Nationell vårdgaranti och satsning på hälsonät

Hälso- och sjukvården ska vara förebyggande och bygga på ett bra samspel mellan den enskilde och vårdpersonalen där den enskildes egen delaktighet och eget ansvar ges bättre förutsättningar. Det förutsätter både tydligare rättigheter för patienten och bra informationssystem som ger förutsättningar för en god samverkan och en bra närvård med individen i centrum.

Centerpartiet verkar för att stärka medborgarnas tillgänglighet till vården. Därför vill vi genomföra en nationell vårdgaranti. För att en nationell vårdgaranti behövs det mer resurser, i en engångsinsats, för att beta av befintliga vårdköer. Men det räcker inte med pengar. Minst lika viktigt är att skapa mekanismer som gör att den enskilde kan utkräva sin garanti. På så vis får landstingen starka drivkrafter att verkligen leva upp till garantin. Centerpartiet vill - liksom övriga borgerliga partier - anslå 2 000 miljoner kronor under 2005 och 1 500 miljoner kronor under 2006 för engångsinsatsen och för detta bör ett särskilt anslag öppnas. Förslaget till nationell vårdgaranti utvecklas i en flerpartimotion som Centerpartiet står bakom.

IT-satsningen inom vården behöver tillföras mer kraft. Centerpartiet vill anslå 40 miljoner kronor under 2005 (anslag 13:3) för att påskynda ett fungerande hälsonät, dvs. ett landsomfattande informationssystem som möjliggör en enklare informationshantering mellan olika vårdgivare, men också inom respektive vårdenhet. Hälsonätet ger bättre förutsättningar för den enskilde att få information och vara delaktig i sin behandling. Dessutom är det ett viktigt redskap för en modern hälso- och sjukvårdsorganisation med tyngdpunkt på närvård och samverkan mellan olika aktörer och med patienten.

Nationellt center för komplementärmedicin

Ett nationellt center för komplementärmedicin bör skapas. Centret ska ägna sig åt värdering av olika behandlingsmetoders effektivitet samt fungera som bas för att sprida information och kunskap om verksamma komplementära behandlingsmetoder till bl.a. sjukvårdshuvudmän m.m. Centret ska också ha bibliotek och konferenslokaler mm för att kunna fungera som mötesplats och kunskapscentra för berörda verksamheter. För finansieringen av centret föreslås ett nytt anslag om 10 miljoner kronor per år.

Barn och familj - satsning på föräldragrupper

Föräldragrupper, som träffas med regelbundenhet, byter erfarenheter, tar del av ny information, umgås m.m., har visat sig vara ett verksamt medel för att stärka de sociala nätverken kring föräldraskapet, men även att öka fädernas delaktighet, minska skilsmässofrekvensen m.m. Föräldragrupper ger även föräldrar en arena för att diskutera och komma överens om hur man ska hantera gemensamma problem som t.ex. barn- och ungdomars alkohol- och droganvändning, skolfrågor, förhållningsregler för barn och ungdomar m.m. Ett utmärkt exempel är föräldragrupperna i Leksands kommun där vissa grupper nu har hållit samman från barnens födelse till tonårsåldern, långt efter det att kommunens aktiva insatser har upphört.

Det är nu aktuellt att bilda en samarbetsorganisation för landets föräldragrupper. Centerpartiet anser att det är av stort intresse att stödja och stimulera spridningen av föräldragruppskonceptet. Därför bör 10 miljoner kronor per år anslås under nytt anslag för detta ändamål.

Funktionshindrade

Ett funktionshinder påverkas av den enskildes livsvillkor och av hur vårt samhälle är utformat. Handikappolitiken har länge utgått från synsättet att funktionshindrade är människor med ett vårdbehov. Även om man naturligtvis inte kan bortse från att det finns en medicinsk aspekt kopplad till många funktionshinder bör det exklusivt handikappolitiska fokuset ligga pååtgärder som kan vidtas för att funktionshindret ska upphöra att vara ett handikapp. Det är också viktigt att inte i första hand se funktionshindrade som passiva klienter för mer eller mindre välvilliga myndigheter utan ta fasta på att de - i likhet med alla människor - är viktiga resurser som kan lämna bidrag till samhälle och medmänniskor.

Handikapporganisationerna fyller en viktig roll som opinionsbildare, men ännu viktigare är de i egenskap av mötesplatser, stödjepunkter och verktyg för medlemmarna att förbättra sina villkor och sin livskvalitet. Förändringar i bidragssystemen har under senare år medfört försämrad ekonomi för många, främst mindre, handikapporganisationer. Centerpartiet ser ett stort värde i livaktiga handikapporganisationer och föreslår därför att anslaget till handikapporganisationer (16:5) ökas med 10 miljoner kronor per år.

Volontärsarbete och frivilligorganisationer

Civilsamhällets organisationer har alltid utgjort ett oersättligt inslag i omsorgen om samhällets mest utsatta. I t.ex. arbetet med uteliggare eller missbrukare har Frälsningsarmén och andra ideella organisationer ofta en större förmåga till kontakt eftersom de hjälpbehövande ofta misstror myndigheter. Pensionärsorganisationernas väntjänst är ett annat exempel som visar hur frivilliga insatser kan bidra med en personlig värme som ibland är svår att tillhandahålla i den offentliga servicen. Det personliga solidaritetsarbetet är viktigt för att hålla allas vårt personliga ansvar och vår solidaritet levande. I Stockholm har frivilligorganisationerna skapat en gemensam "volontärsförmedling" där enskilda som vill göra en insats kan komma i kontakt med hjälporganisationerna via Internet. Även i många andra kommuner pågår liknande ansträngningar i mindre skala. Det vore önskvärt att fortsätta arbetet med att finna former som underlättar "rekryteringen" till frivilligorganisationer. En nationell volontärsförmedling vore t.ex. en tänkbar möjlighet.

Inom anslaget Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. bör 5 miljoner kronor anslås under 2005 och 10 miljoner kronor under följande år för att stimulera frivilligorganisationernas arbete, med särskild inriktning på rekryteringen av volontärer.

Besparingar på byråkrati

De nationella sociala myndigheterna gör i allmänhet ett mycket bra arbete. I alla myndigheter insmyger sig emellertid rutiner och självgenererande verksamhet som bidrar till ineffektivitet. Det finns enligt Centerpartiet möjligheter att sänka anslagen för de sociala myndigheter som sorterar under utgiftsområde 9 och kompensera för detta genom ökad prioritering av arbetsuppgifterna mm. Det är också viktigt att erinra sig att aldrig så god vetenskaplig kunskap om sociala problem är tillräcklig för att finna lösningar. Underifrånperspektivet och det personliga engagemanget kan ofta vara nog så effektivt. Därför bör anslagen till Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet och Smittskyddsinstitutet minskas med i tabellverket redovisade belopp.

Stockholm den 5 oktober 2004
Kenneth Johansson (c)
Annika Qarlsson (c)	Lars-Ivar Ericson (c)
Jan Andersson (c)	Margareta Andersson (c)
Birgitta Carlsson (c)	Sofia Larsen (c)
Birgitta Sellén (c)