Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att stärka vårdgivarnas kunskap om biverkningar av läkemedel.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att stärka den kliniska forskningen kring äldre och läkemedel.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att se över vilka åtgärder som krävs för att stärka kunskapen hos blivande läkare i frågor som rör klinisk farmakologi.
Undersökningar har visat att över tio procent av patienterna som tvingas uppsöka den internmedicinska akutsjukvården drabbats av problem orsakade av läkemedel. I stor utsträckning är detta kända typer av biverkningar som ofta är dosrelaterade. Dessa typer av biverkningar kan i vissa fall vara mycket allvarliga men kan oftast både förutses och motverkas. En bättre kunskap om läkemedelsbiverkningar, bättre individuell uppföljning och en tydlig kunskap kring vilka andra läkemedel som patienten använder och hur dessa påverkar medicineringen, är nycklar i det förebyggande arbetet. För att detta skall fungera behöver sjukvården bättre kunskaper kring hur läkemedel verkar och kring läkemedelsbiverkningar. Regeringen bör låta utreda vad som behöver göras för att stärka sjukvårdsgivarnas kunskap och förståelse för dessa frågor.
Problemet med läkemedelsbiverkningar är kanske allra allvarligast bland äldre patienter som ofta har ett flertal olika läkemedel. Äldre multisjuka patienter har i genomsnitt tolv läkemedel per person. Svårigheten att bedöma hur dessa läkemedel påverkar varandra är uppenbar. En aktuell studie från Huddinge sjukhus visar att vart femte akutfall bland personer som får hjälp av äldreomsorgen i Huddinge orsakas av felaktig dosering av läkemedel. Ofta beror detta på att läkemedelsdoserna inte är anpassade för de äldre. Regeringen bör därför stärka den kliniska forskningen kring äldre och läkemedel
På senare tid har läkemedelsbolagens information till läkare allt mer ifrågasatts, framför allt med anledning av debatten kring ökade läkemedelskostnader. Problemet är, som jag ser det, inte fullt så mycket ett problem som borde fokuseras på läkemedelsbolagens marknadsföring som på sjukvårdens brist på oberoende information.
Klinisk farmakologi är den medicinska specialitet som bland annat berör effektiv och säker läkemedelsanvändning. Enligt en undersökning gjord av Svenska föreningen för klinisk farmakologi saknar merparten av sjukhuschefer och läkemedelskommittéer klinisk farmakologisk kompetens inom den egna organisationen. Enligt enkäten svarade t.ex. 80 procent av sjukhuscheferna att de saknade kliniska farmakologer. Detta är mycket oroande med tanke på både behovet av att minska läkemedelsbiverkningarna och behovet av en oberoende läkemedelsrådgivning. Detta är också viktigt om man på ett korrekt sätt ska kunna minska läkemedelskostnaderna. Regeringen bör ge socialstyrelsen i uppdrag att se över vilka åtgärder som krävs för att stärka kunskapen hos blivande läkare i frågor som rör klinisk farmakologi.
|
Stockholm den 5 oktober 2004 |
|
|
Marie Wahlgren (fp) |