Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ett samlat program för att motverka den växande livsstilsorienterade ohälsan.
Under senare år har allt fler rapporter pekat på att den så kallade livsstilsorienterade ohälsan är ett snabbt växande problem i samhället. Det är ett bekymmer främst för den berörda enskilda individen men det påverkar hela samhället ekonomiskt, socialt, i form av ökande sjukskrivningar och en ökad belastning inom sjukvården m.m.
Det handlar i grunden om att vad vi äter och hur mycket vi äter, för mycket fett och socker och för lite fibrer och grönsaker. Men det handlar också om alltför stor konsumtion av alkohol, om rökandets negativa effekter och om att vi från barn- och ungdomsåren och som vuxna rör oss alldeles för lite.
Diverse kampanjer, kraftsamlingar och satsningar har genom åren gjorts, både nationellt och internationellt för att söka motverka dessa växande problem som främst västvärlden förefaller drabbas av. En färsk undersökning från Världshälsorganisationen, WHO, visar att de kostrelaterade hälsoproblemen i världen är lika stora som de alkohol- och tobaksrelaterade problemen. Det är nu lika många människor i världen som äter ihjäl sig och som svälter ihjäl.
Fysisk inaktivitet är en av de viktigaste orsakerna till ohälsa och för tidig död. Enligt WHO är fysisk inaktivitet den största enskilda riskfaktorn för ohälsa. I Sverige bedöms så mycket som 15-20 % av befolkningen över 30 år vara helt eller nästan helt inaktiva.
Allt fler rapporter från olika håll bekräftar dessvärre att folkhälsan i allmänhet och ungdomars hälsa i synnerhet blir sämre och inte bättre trots alla kampanjer och satsningar. Problem med rygg och nacke, övervikt och dålig kondition är några av de symtom som ökat mest i omfattning under senare år.
Det har nu gått så långt att sjukhus i Sverige opererar magsäcken påöverviktiga tonåringar, och kön till olika vårdprogram för överviktiga barn växer dramatiskt. Den ökande rökningen, särskilt bland unga flickor, liksom växande drogmissbruk bland ungdomar är andra illavarslande signaler.
Det senaste året har alkoholkonsumtionen vuxit dramatiskt då tillgängligheten blivit större genom de ökade möjligheterna att ta med sig öl, vin och sprit in till Sverige från våra grannländer med betydligt lägre priser. Folkhälsoinstitutet varnar nu för att alkoholen på nytt är på väg att bli en folkhälsokatastrof.
Enligt alla sakkunniga är det, utöver kampen mot alkohol och tobaken, en nyckelfråga att ge utrymme i skola och arbetsliv för mer fysisk aktivitet för att motverka ohälsan. Men Sverige är tyvärr ett av de länder i Europa som idag ger lägst prioritet för detta i skolan. Och då hjälper det inte att landets största folkrörelse, idrottsrörelsen, gör ett mycket gott arbete för idrott och folkhälsa, särskilt bland ungdomar. Utvecklingen i den svenska skolan under senare tid har fortsatt att ge alltför lite utrymme för fysisk aktivitet på olika sätt.
På många håll minskas utrymmet för praktiska och estetiska ämnen. Hårt pressade kommuner ser sig nödsakade att skära ned på kommunala musik- och kulturskolor. Det bästa vore om möjligheter kunde ges för minst en timme fysisk aktivitet om dagen i skolan. Det skulle utöver en bättre hälsa med stor säkerhet också ge ett bättre totalt studieresultat. Ett minimikrav bör vara att alla barn i grundskola och gymnasium garanteras rätten till minst tre timmar per vecka.
Nu räcker det inte längre med enstaka kampanjer och satsningar på det ena eller andra området. Det är dags för samhälle, skola, arbetsliv, idrottsrörelse och handel att nu gemensamt samla sig i ett långsiktigt och målmedvetet arbete för en bättre folkhälsa. Regeringen bör snarast ta initiativ till en sådan samling och återkomma till riksdagen med konkreta förslag för en bättre folkhälsa.Detta bör ges regeringen tillkänna.
|
Stockholm den 1 oktober 2004 |
|
|
Sven Bergström (c) |
Maria Larsson (kd) |