Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om barn och alkohol.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om alkoläsk och söt cider.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om TV-reklam för alkohol.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om införselkvoter.1
1 Yrkandena 2 och 4 hänvisade till SkU.
2 Yrkande 3 hänvisat till KU.
En snabb förändring av alkoholpolitiken har under en mycket kort tid fört upp Sverige till en nation som konsumerar alkohol på en nivå som de stora konsumtionsländerna har. Detta har redan fört med sig att alkoholskadorna ökat kraftigt och tendensen är att konsumtionen fortsätter att öka. En starkt bidragande faktor till detta nivåerna för införselkvoterna. Vårt medlemskap i Europeiska unionen är ett faktum, men det innebär inte att Sverige med automatik bör acceptera förändringar som medför stora risker för folkhälsan. De paragrafer som behandlar folkhälsan bör ha samma dignitet som de som behandlar fri rörlighet. Ett medlemskap i EU ska inte med automatik innebära att medlemsländerna drabbas av ökande alkoholskador.
Enligt den rekommendation som framgår av WHO:s Europaregions European Alcohol Action Plan för år 2000-2005 ska alla länder ha reducerat riskerna för alkoholrelaterade skador på och inom familjen och skapa en säker miljö för barn. Det är en tydlig markering av den oro som finns i många länder för att barn tar skada av att leva i miljöer som är alkoholindränkta.
Också i FN:s barnkonvention talas det om rätten till en trygg och säker miljö. Det är nödvändigt att vi också beaktar alkoholens roll som hinder för barns utveckling. "Alla barn har rätt att få sina behov tillgodosedda"är en viktig sentens i barnkonventionen. Detta hindras ofta av vuxnas alkoholkonsumtion.
De tidigare 15 medlemsländerna i EU samt Norge beräknades i en rapport till EU som överlämnades 1998, Alcohol Problems in the Family, att mellan 4,5 och 7,7 miljoner barn under 15 år levde i en missbruksmiljö. Det innebär att stolta deklarationer om barns rätt till en trygg uppväxt ofta saboteras av alkoholpolitiska beslut. I Sverige beräknas minst 200 000 barn leva i familjer där minst en vuxen har alkoholproblem. Denna siffra är alldeles för hög och de insatser som görs kommer ofta sent.
I möten med förskolepersonal, lärare och fältarbetare framhålls ofta att man redan i förskoleåldern kan se vilka barn som kommer att hamna snett senare i livet. Alkoholen i hemmet är där en tung orsaksfaktor.
Enligt Brottsförebyggande rådet, BRÅ, ökar också barnmisshandeln i Sverige. BRÅ drar inte den omedelbara slutsatsen att detta kan hänga samman med den ökande alkoholkonsumtionen, men man är tydlig när det gäller vissa andra typer av våldsbrott. Det vore däremot märkligt om just barnmisshandel skulle undgå att öka i ett samhälle där alkoholkonsumtionen ökar. Stor uppmärksamhet på förhållandet att stora grupper barn far illa som en följd av samhällets alkoholpolitik måste riktas från alla de myndigheter, organisationer och institutioner som i sina uppdrag står i barnens tjänst.
Försäljningen av alkoläsk och söt cider har ökat kraftigt sedan lanseringen i mitten av 90-talet. De söta dryckerna blir snabbt populära hos dem som inte har utvecklade alkoholvanor, främst ungdomar men också grupper av kvinnor. Att redan som ung etablera alkoholvanor gör att man snabbare bygger upp ett beroende, alternativt kraftigare alkoholvanor. I flera studier, såväl svenska som norska, visar det sig att de som börjar dricka alkohol i 17-årsåldern, jämfört med dem som börjar redan i 13-14-årsåldern, har ungefär hälften så stor alkoholkonsumtion när de blir 20-21 år. Alkoläsken och cidern är inkörsdryck för många unga. Internationellt har detta i flera länder lett till att man ökat punktskatten på alkoläsken. Nu senast har Tyskland infört en särskild skatt på alkoläskskatt. Också Schweiz har infört extrabeskattning för att dämpa försäljningen av dessa drycker. Frankrike prövar också frågan.
Ambitionen bör vara att i första hand avveckla alkoläsken samt att i avvaktan på att detta sker lägga en särskild punktskatt på dessa drycker.
I svenska markbundna kanaler är alkoholreklam förbjuden.
Genom satellitsändningar når reklam för alkoholdrycker numera också svensk TV-publik. Marknadsföringen är en viktig del för att öka försäljningen av alkoholdrycker. TV-reklamen är särskilt viktig där man kan sända reklam i anslutning till populära ungdomsprogram. När övergången sker till digitala sändningar finns möjligheter att i avtalen exkludera reklam för hälsovådliga varor som alkohol. Tobak är ju genom särskilda avtal redan utesluten från reklam inom EBU, och det vore självklart inte svårare att få samband mellan tillstånd och förbud mot reklam för alkohol i TV. Möjligtvis kan det finnas ett samband mellan de starka producentintressena i Europa och motståndet mot att avveckla reklam för alkohol. Regeringen bör därför i de internationella forum där reklamfrågor kan hanteras verka för att alkoholreklam i TV avvecklas samt att de avtal som förhandlas fram vid övergång till digitala sändningar klargör att alkoholreklam inte får förekomma.
Den uppskruvade skadespiralen har i stort sett sin bakgrund i att den i praktiken obegränsade införseln för "personligt bruk" nu är satt i system. Den kvantitet, s.k. indikativa nivå, som den legala införseln av alkohol för personligt bruk vid varje inresa från ett annat EU-land är satt till, motsvarar en tvåårskonsumtion för personligt bruk enligt nuvarande konsumtionsnivå. När Sverige anslöt sig till EU var konsumtionen lägre och de indikativa nivåerna motsvarade då tre normala årskonsumtioner. Dessa nivåer för införande för personligt bruk saknar verklighetsförankring. Den jämförelse som ligger närmast till hands att göra är den med tobak där man accepterar en införsel-
nivå som beräknas räcka för ett par månaders konsumtion.
Sveriges representanter i EU måste i såväl ministerrådet som parlament arbeta för att minska införseln av alkohol. Alkohol är ingen vanlig vara. Artikel 30 i fördraget ger medlemsstaterna rätt att begränsa varors fria rörlighet för att skydda folkhälsan. Den svenska folkhälsan är i dag allvarligt hotad av den fria införseln av billig alkohol.
Sverige är inte ensamt om detta problem. I Finland och Danmark ökar alkoholkonsumtionen kraftigt, just därför att man har ansett sig tvungen att sänka sina skatter för att hejda den stora införseln av billig sprit från grannländer. Tyskland har problem med gränshandeln gentemot Polen och för England är situationen densamma i relationen till Frankrike. Förhållandet med gränshandel är förvisso inte bara en svensk angelägenhet. Resultatet är ökade alkoholskador. Tillsammans med dessa och andra berörda länder bör Sverige - med hänsyn till alkoholens skadeverkningar - ta initiativ till att se över reglerna för införsel av alkoholdrycker från folkhälsosynpunkt. Regeringen bör därför omgående ta initiativ till en prövning av införselkvoternas storlek med utgångspunkt i folkhälsoskäl.
Det är bra att Sverige arbetar för att EU ska besluta om höjda miniminivåer för alkoholskatterna. Om det lyckas kommer alkoholskadorna att minska i hela Europa. Men skatterna i många länder är i dag så låga, och motståndet mot att höja dem så att de närmar sig svensk nivåär så starkt, att vi inte kan vänta på detta. Under överskådlig tid måste vi begränsa införseln, om vi ska kunna undvika en hotande folkhälsokatastrof.
|
Stockholm den 30 september 2004 |
|
|
Agneta Lundberg (s) |
|
|
Christer Winbäck (fp) |
Annelie Enochson (kd) |
|
Rolf Olsson (v) |
Birgitta Carlsson (c) |
|
Lotta Hedström (mp) |