Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fastighetsskatt för olika former av äldreboende.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förändringar bör göras i betalningsansvarslagen för att garantera ett korrekt omhändertagande av äldre inom vård och omsorg.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av geriatriker i äldreomsorgen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om personalkontroll i äldreomsorgen.
1 Yrkande 1 hänvisat till SkU.
Alla äldre är värdefulla i samhällsgemenskapen. Inte minst representerar de en mångårig livserfarenhet som bör tas till vara. För oss kristdemokrater är det självklart att alla medborgare skall kunna åldras med värdighet. Den service, vård och omsorg som ges till de äldre skall ges utifrån en helhetssyn på den enskilde där hänsyn tas till såväl materiella som själsliga och andliga behov. Alla äldre i behov av vård och omsorg skall kunna känna sig trygga.
Förutsättningarna för till exempel en värdig äldreomsorg skapas naturligtvis till största delen lokalt. I landstingens och kommunernas verksamhet, i samverkan med ideella krafter osv. Vi har dock alla ett ansvar att medverka till ett samhälle där äldre är delaktiga och får åldras med värdighet. Nedan har vi lyft fram några områden där riksdag och regering behöver fatta beslut.
För några år sedan gjorde Socialstyrelsen och länsstyrelserna en undersökning som ett led i tillsynen av rättssäkerheten inom äldreomsorgen. Då framkom bland annat att de äldres boendesituation är oacceptabel. Hälften av landets kommuner förmådde då inte tillhandahålla den plats i särskilt boende som redan beviljats genom så kallat biståndsbeslut. Ingenting tyder tyvärr på att situationen i dag skulle vara bättre.
Kommunerna är enligt lag förpliktigade att inrätta särskilda boendeformer för service och stöd till äldre personer som har behov av det. Kristdemokraterna anser att det måste ske en utbyggnad av antalet vårdplatser och av antalet anpassade boenden. Det kan till exempel handla om servicelägenheter, sjukhem och korttidsvårdplatser.
Situationen i kommunerna i Stockholms län skiljer sig naturligtvis åt. I Stockholms stad genomför den röd-gröna majoriteten en nedrustning av det efterfrågade servicehusboendet. På grund av alltför tuffa krav för att få plats i servicehus står många lägenheter tomma vilket tagits till intäkt för att omvandla dessa servicehus till seniorboenden. En tredjedel av det samlade beståndet av kommunala servicehuslägeheter, det vill säga ungefär 1 500 lägenheter, omvandlas till seniorbostäder i stället för att man kompletterar med nya seniorbostäder. Nu finns inget annat val för äldre än att bo kvar hemma med omfattande hjälp från hemtjänsten.
Erfarenheterna i Stockholm av valfriheten att välja hemtjänst är mycket goda och det är nu dags att gå vidare och införa motsvarande valfrihet inom de särskilda boendeformerna. I Stockholms stad arbetar Kristdemokraterna för införandet av en "boendepeng" som skall öka möjligheterna att välja boende själv.
Ett stort problem för många äldre invandrare är ensamhet och brist på socialt sammanhang. Med större variation bland dem som ger vård och en "boendepeng" ökar möjligheterna för individuella önskemål. I en storstads-
region finns alla förutsättningar för att detta skall kunna förverkligas.
I dag säger lagen att byggnad som används för sjukvård och åldringsvård vid fastighetstaxeringen skall hänföras till kategorin specialbyggnad. Därigenom blir det ingen fastighetstaxering på fastigheten. Skattemyndigheten på olika platser i landet har i dag dock en oklar praxis när det gäller olika former av äldreboenden. Det händer att äldreboende som tidigare var befriade från fastighetsskatt nu drabbas hårt av att beskattas som vanliga hyreshus.
Åldringsvård och sjukvård skall ej drabbas av fastighetsskatt. Privat boende beskattas med gällande regler. Det är vår uppfattning att alla former av specialanpassat boende för äldre som i dag drivs i olika former, både i kommunal och privat regi, bör klassas som specialbyggnad och undantas från fastighetsskatt.
Det förekommer att patienter skrivs ut utan att ansvarig läkare är förvissad om att den öppna hälso- och sjukvården har övertagit sin del av ansvaret. Det händer också att äldre "faller mellan stolarna" för att samverkan mellan kommun och landsting inte fungerar. Kommunerna och landstinget måste på ett ännu bättre och intensivt sätt arbeta med äldrefrågorna.
För att uppnå en bättre vård för de äldre vill Kristdemokraterna att det införs ett trygghetslöfte som omfattar både kommunens och landstingets vårdtjänster. Ingen skall behöva lämna sjukhuset utan att säkert veta att den fortsatta vården och omsorgen kommer att fungera. Utskrivning från sjukhus skall ske på ett tryggt och planerat sätt genom att patienten garanteras ett fortsatt omhändertagande i annan vårdform eller i det egna hemmet. För äldre människor med tilltagande vård- och omsorgsbehov är gränsdragningarna, och den ofta oklara ansvarsfördelningen mellan huvudmännen, en orsak till otrygghet. Huvudprincipen måste vara att all vård och omsorg primärt skall utgå från den enskilda människans behov och endast sekundärt från de organisationsformer och ansvarsfördelningar samhället valt.
Kristdemokraterna i Stockholms läns landsting arbetar för att helheten i vården skall garanteras i form av fungerande avtal mellan kommuner och landsting så att ett "trygghetskvitto" kan ställas till vårdtagaren.
Utgångspunkten och förhållningssättet måste vara att kommunerna och landstinget har ett gemensamt uppdrag och utifrån det uppdraget utvecklar olika typer av lösningar på det lokala planet i konkret samverkan mellan de olika vårdaktörerna. Det finns redan i dag goda exempel på bra samarbete, till exempel äldreteamen i Vaxholm och Södertälje och de projekt som utvecklas i norra Stockholms sjukvårdsområde med bland annat koordinatorsfunktion, men arbetet måste intensifieras. På andra håll i landet har mellanvårdsformer utvecklats - där kommuner och landsting gemensamt delar på betalningsansvaret.
Kristdemokraterna är positiva till mellanvårdsformer och ser det som en gemensam uppgift för kommuner och landsting.
Enligt Kristdemokraternas uppfattning bör politiska åtgärder för att förbättra samverkan mellan landsting och kommuner inriktas på att öka huvudmännens handlingsutrymme. Någon statlig detaljstyrning gagnar inte kommunernas och landstingens vård och omsorg. Helhetslösningar måste eftersträvas där landsting och kommuner gemensamt tar ansvar för verksamheten. Verksamheten måste fungera mellan öppen- och slutenvård, mellan primärvård och kommunal omsorg.
Under 2003 beslutade riksdagen om en förändring av betalningsansvarslagen och utmönstring av begreppet medicinskt färdigbehandlad. Som en ytterligare garanti för att omhändertagandet blir korrekt och patientens behov blir tillgodosedda bör ett krav föras in i betalningsansvarslagen. Kravet innebär att det medicinska ansvaret skall ligga kvar hos slutenvårdens läkare till dess att vederbörande förvissat sig om att mottagandet fungerar.
Det finns ett särskilt behov av ökat samarbete mellan landsting och kommuner när det gäller läkarinsatser inom det särskilda boendet. Varje äldreboende och sjukhem skall ha kontinuerlig läkarmedverkan i vården. Vi kristdemokrater arbetar för en kraftig förstärkning av läkarinsatser i äldreboenden och för en ökad möjlighet till hembesök av läkare eller annan personal.
I dag bär kommunerna ett ansvar för mycket sjuka vårdtagare. Den personal som sköter de vårdbehövande i kommunen har inte tillräckligt med kompetens att ta hand om akut sjukdom hos vårdtagarna. Resultatet blir att vårdtagare hamnar på lasarettets akutmottagning på kvällar, nätter och helger för problem som skulle kunna förebyggas eller åtgärdas inom kommunen, om de haft tillgång till läkare tidigt i förloppet.
Äldre har ofta stort behov av specialister, men i dag råder brist på geriatriker. Det är därför mycket oroande att rekryteringen till geriatrisk specialitet minskat, inte minst som en följda av många omorganisationer lokalt i landstingen efter Ädelreformens genomförande. De förslag som nu finns om att geriatriska specialiteten skall bli en grenspecialitet till den invärtesmedicinska specialiteten ökar naturligtvis oron. Åtgärder borde i stället vidtas för att utveckla och stärka geriatriken.
Enligt Brottsoffermyndighetens studie Ofrid förekommer brott mot äldre i sådan omfattning och får sådana konsekvenser att det bör betraktas som ett folkhälsoproblem. Bara i söderort i Stockholm inkommer över 200 brottsanmälningar mot gamla varje år. Situationen är liknande i andra delar av landet. Det handlar om allt ifrån vanvård till förskingring. Problemet är att det är svårt att bevisa vad som skett. I de allra flesta fall kan brott inte styrkas och åklagaren lägger ned förundersökningen. Detta kan inte accepteras.
Det är samhällets ansvar att se till att alla människor kan åldras med värdighet och i trygghet. Gamla människor i det svenska samhället är, många gånger, utlämnade till vård av personer de inte känner eller valt själva. I många sammanhang kan man kalla de gamla för skyddslösa. Det finns till exempel inga kontroller av de människor som börjar arbeta inom äldreomsorgen, likt de som finns för att få arbeta med barn och ungdom, inom psykiatrisk vård, i vården av utvecklingsstörda eller i tvångsvården av missbrukare.
Kristdemokraterna anser att det krävs någon form av personalkontroll av dem som skall arbeta med äldre. Det finns personer som hittat sin brottsliga nisch när det gäller att utföra brott mot äldre. Det är viktigt att understryka att det är en liten grupp som begår dessa brott, men att det drabbar många. De som begår brotten gömmer sig bakom verksamheten och sina arbetskamrater.
Kristdemokraterna menar att samhället måste skapa förutsättningar för att människor skall kunna åldras under trygghet och värdiga former. Respekten för alla människors lika och okränkbara värde måste upprätthållas under hela livet. Därför vill vi införa en ändamålsenlig personalkontroll inom vård och omsorg. En möjlighet som också företrädare för Stockholms stad sagt sig vilja ha för att bättre kunna ta sitt ansvar som en stor huvudman inom äldre-
omsorgen.
|
Stockholm den 4 oktober 2004 |
|
|
Helena Höij (kd) |
|
|
Stefan Attefall (kd) |
Mats Odell (kd) |
|
Inger Davidson (kd) |
Ingvar Svensson (kd) |
|
Peter Althin (kd) |