Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om de gode männens roll vad gäller dokumentation och möjligheter att ta till vara den enskildes rätt.
Arbetet med att lyfta upp och förbättra funktionshindrades rättigheter får aldrig avstanna. Det har alltid varit ledstjärnan för Folkpartiets politik. Senast Folkpartiet var i regeringsställning 1991-1994 genomfördes därför en kraftig förbättring för de funktionshindrade.
För att ytterligare stärka de funktionshindrades rättigheter, drev dåvarande folkpartiledaren Bengt Westerberg, som var socialminister, igenom reformen om lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Lagen trädde i kraft från den 1 januari 1994 .
Genom att lagstadga om vissa rättigheter var syftet att underlätta vardagen för familjer med funktionshindrade barn samt för vuxna med olika typer av funktionshinder. De människor som får hjälp genom LSS ska kunna leva ett liv så likt andra människors liv som möjligt och kunna delta i samhället på liknande villkor.
För att LSS ska fungera är det centralt att all personal som arbetar med LSS har god kompetens. Personalen måste ha kunskaper och utbildning så att lagen tillämpas så som den är tänkt. Yrket som personlig assistent behöver erkännas och uppvärderas. Folkpartiet välkomnar därför den översynsutredning av personlig assistans som efter påtryckningar på Socialdemokraterna slutligen tillsatts.
Folkpartiet välkomnar också förslagen i regeringens proposition om kvalitet, dokumentation och anmälningsplikt i LSS. De är naturliga och självklara åtgärder för att stärka den enskildes rättigheter. Regeringen har däremot glömt en väsentlig part; nämligen de gode männen.
En god man ska hjälpa den hjälpbehövande, inte bara med ekonomiska frågor, se till att denne får en god omvårdnad samt att bevaka dennes rätt. Många av de psykiskt sjuka som tidigare bodde på institution, lever i dag i egna hem men är beroende av mycket hjälp. För barn som fyllt 18 år kan, där föräldrarna inte längre är förmyndare och därmed inte kan vara ställföreträdande, en god man vara en bra hjälp och lösning. Att regeringen helt valt att bortse från denna yrkesgrupp i propositionen är inte tillfredsställande.
Regeringen bör ges i uppdrag att återkomma med förslag rörande de gode männens roll vad gäller dokumentation och möjligheter att tillvarata den enskildes rätt. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
|
Stockholm den 15 november 2004 |
|
|
Erik Ullenhag (fp) |
|
|
Kerstin Heinemann (fp) |
Gabriel Romanus (fp) |
|
Linnéa Darell (fp) |
Marita Aronson (fp) |
|
Mia Franzén (fp) |