Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bidrag till handikapporganisationer.
Handikapporganisationer i Sverige erhåller statsbidrag som kompletterande stöd för att bedriva verksamhet. Det statliga organisationsstödet har haft och har stor betydelse för utvecklingen av svensk handikappolitik. År 2000 infördes ett nytt bidragssystem för fördelning av stödet till olika organisationer. Bakgrunden var bl.a. att anpassa stödet till de förutsättningar som befintliga handikapporganisationer har. Förändringen av stödet har bl.a. inneburit en omfördelning mellan handikapporganisationer. För att organisationerna skulle kunna anpassa sin verksamhet utifrån nya förutsättningar fördelades en del extra medel via statsbudgeten under en övergångsperiod.
Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att fördela medel till handikapporganisationerna. Socialstyrelsen har också uppdrag att följa upp användningen av statsbidraget. I den mån uppföljning påvisar behov av förändring av organisationsstödet för att uppnå de mål som tidigare satts upp avseende stödet till handikapporganisationer bör regeringen överväga att vidta åtgärder.
I juni 2003 beslutade Socialstyrelsen att införa ett nytt system för merkostnadsbidrag till handikapporganisationer. Syftet med förändringen, som ska träda i kraft 1 januari 2005, var att skapa ett system med ersättning utifrån faktiska merkostnader och att dessa ska vara verifierbara, huvudsakligen via kvitton. Enligt uppgift från handikapporganisationer menar Socialstyrelsen att det nya systemet ska utjämna skillnader i kostnader för att anpassa verksamheten till olika funktionshinder, så att verksamheten kan göras tillgänglig för medlemmar med olika grad av funktionshinder.
För handikapprörelsen utgör merkostnadsdelen ca 20 procent av det totala anslaget efter det att grundbidrag och samarbetsmedel räknats bort. Olika funktionshinder ger olika typer av merkostnader. En stor och växande del av handikapprörelsen är handikapporganisationer som representerar s.k. dolda funktionshinder. Merkostnader för dessa handikapporganisationer kan exempelvis vara anpassning av mötesformer, utökad förberedelsetid inför möten, tydliggöranden av material med hjälp av stödperson, anpassning av lokal för att undvika störande ljud m.m.
Handikapporganisationer som bl.a. företräder personer med s.k. dolda funktionshinder menar att de förändringar som Socialstyrelsen nu föreslagit vad gäller merkostnadsbidrag kommer att innebära att de kommer att ha svårt att verifiera sina merkostnader utifrån de kriterier som satts upp. Merkostnaderna kan verifieras men inte på det sätt som det nya systemet kräver. Det nya systemet anses gynna organisationer som kan visa kvitton på merkostnader och missgynna organisationer som har dolda merkostnader.
De nya reglerna påtalas innebära ökad administration och små organisationer kan behöva leva i en ekonomisk osäkerhet eftersom de saknar ekonomiska marginaler för att täcka upp större förändringar i bidragets storlek.
Regeringens direktiv till Socialstyrelsen slog fast att "merkostnadsbidraget avser bidrag till kostnader som organisationer har för att göra verksamheten tillgänglig för sina medlemmar med funktionshinder". Den nu föreslagna förändringen av merkostnadsbidraget kan innebära det rakt motsatta än vad som är regeringens ambition.
Regeringen bör därför överväga att till Socialstyrelsen uttala att det kan finnas skäl att avvakta en mer genomgripande analys av merkostnadsbidraget innan förändring av detsamma genomförs. I sammanhanget bör också påtalas att vid förändring av bidragssystemet bör övervägas en stegvis förändring för att organisationerna ska kunna anpassa sig till nya ekonomiska förutsättningar. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
|
Stockholm den 5 oktober 2004 |
|
|
Elina Linna (v) |
|
|
Ingrid Burman (v) |
Gunilla Wahlén (v) |