Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om generisk förskrivning, återrapportering och journallagen.
Regeringen övervägde i prop. 2001/02:63 formerna för ökad användning av generiska läkemedel. Det fanns två huvudlinjer, generiskt utbyte eller generisk förskrivning. Generisk förskrivning innebär att förskrivaren i stället för ett produktnamn använder sig av det generiska namnet, dvs. substansnamnet. Generiskt utbyte innebär att apoteket skall göra ett byte, se Generiskt utbyte.
Regeringen förordade generiskt utbyte som sin modell i prop. 2001/02:63. Flera tunga remissinstanser t.ex. Socialstyrelsen förordade att generisk förskrivning skulle införas. Landstingsförbundet ansåg att en analys om att införa generiskt förskrivning borde göras eftersom det fungerar bra i andra länder.
Första oktober 2002 infördes lagen om generisk substitution (generiskt utbyte). Med generiskt läkemedel avses ett läkemedel som har samma beredningsform och som innehåller samma mängd aktiva substans som ett tidigare godkänt läkemedel med dokumenterad medicinsk ändamålsenlighet (originalläkemedel). Ett generiskt läkemedel kan endast förekomma på den svenska läkemedelsmarknaden efter det att patenttiden för originalläkemedlet upphört.
Utbyte kan även ske för parallellimporterade läkemedel. Läkemedelsverket beslutar om vilka läkemedel som är utbytbara.
Om ett läkemedel (upptaget på Läkemedelsverkets lista över utbytbara läkemedel) som ingår i läkemedelsförmånen har förskrivits och det på det enskilda apoteket finns ett eller flera utbytbara sådana, skall apoteket expediera det billigaste tillgängliga läkemedlet. Ett läkemedel får inte bytas ut om den som utfärdat receptet på medicinska grunder motsatt sig byte. Patienten kan också motsätta sig byte, men får då betala mellanskillnaden mellan billigaste tillgängliga läkemedel och förskrivet läkemedel.
I praktiken innebär lagen att en patient som förskrivits Renitec på ett recept med fyra uttag för ett år framåt kan få upp till fyra olika fabrikat där namnen kan vara allt från substansnamnet med tillägg av företagsnamn t.ex. Enalapril GEA, till rena produktnamn såsom Linatil eller Renitec. Detta kan innebära en risk för patienten, olika preparatnamn men samma substans kan i värsta fall leda till dubbelmedicinering.
När patenttiden upphört och generiska läkemedel registreras för försäljning i Sverige i dag används nästan uteslutande substansnamnet med ett tillägg av företagsnamnet.
Generisk förskrivning finns i dag införd i andra europeiska länder, t.ex. England. Vid sådan förskrivning använder sig förskrivaren av substansnamnet. Generisk förskrivning utgör i dag 70 % av den totala volymen av förskrivningen i England.
Läkemedelsverket beviljade dispens avseende ett försök, "Genvägen", med generisk förskrivning för tidsperioden 2004-04-01-2004-09-30 inom Västra Götalandsregionen, på sex vårdcentraler och två sjukhuskliniker:
VC Bengtsfors, VC Ellös, VC Färgelanda, VC Svanesund, VC Torpa, VC Vargön
Medicinkliniken Uddevalla sjukhus, Psykiatriska kliniken NU sjukvården
Försöket skall utvärderas och slutrapport skall tillställas Läkemedelsverket senast 2004-12-31. Försöket har så här långt utfallit mycket positivt.
En lagändring till att generisk förskrivning skulle bli möjligt i Sverige skulle underlätta ur flera aspekter.
En fördel är att patient och förskrivare talar om samma läkemedelsnamn från början även om utbyte kommer att ske
Patientsäkerheten ökar genom att substansnamnet är detsamma oavsett vad apoteket byter ut till
Att det är substansnamnet som journalförs
I allt från grundutbildning till vetenskaplig litteratur används substansnamnet vilket underlättar i fortbildningssammanhang
Apoteket AB är i dag skyldigt att skicka ett brev till förskrivaren och meddela vilken produkt man expedierat till patienten. Läkaren är i sin tur skyldig att journalföra detta. Med den ständiga förändring av priser som sker på generiska läkemedel, det görs upp till en halv miljon byten per månad på landets apotek, innebär det tunga administrativa uppgifter både för apoteket och för sjukvården. Denna rutin har ingen praktisk betydelse för vården, men läkemedelsskadeförsäkringen kräver att produktnamnet finns dokumenterat på vad som expedierats av apoteket till enskild kund för att försäkringen skall vara giltig.
Enklast vore om Apoteket AB med dagens lagstiftning skulle kunna föra över uppgifterna direkt till förskrivarens journalsystem. Detta är dock inte praktiskt möjligt då sjukvården i varierande grad är datoriserad.För att undvika denna tunga administration kring återrapporteringen som gäller i dag, skulle det underlätta om Apoteket AB i stället kunde få spara uppgifterna över vilken produkt man expedierat till enskild kund. De sparade uppgifterna skulle endast användas då ett läkemedelsskadeärende skall utredas. Denna möjlighet bör införas även om generisk förskrivning inte införs.
En förändring i journallagen behöver göras så att substansnamnet eller produktnamnet journalförs. Se ovan om lagändring kring återrapportering.
|
Stockholm den 20 september 2004 |
|
|
Christina Nenes (s) |
|
|
Sonja Fransson (s) |
Marianne Carlström (s) |
|
Kjell Nordström (s) |
Majléne Westerlund Panke (s) |
|
Mona Berglund Nilsson (s) |