Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om obligatorisk och kostnadsfri utbildning för alla adoptivföräldrar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i en kunskapsbank samla all forskning omkring adoptioner och göra den tillgänglig för alla som arbetar med adoptioner.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att höja bidragsnivån vid internationella adoptioner.1
1 Yrkande 3 hänvisat till SfU.
Det är inte alla familjer förunnat att få biologiska barn. Efter år av undersökningar och kanske besvikelser ser man som en utväg ur barnlöshet att adoptera ett barn. Varje år adopteras cirka 1.000 utländska barn av svenska föräldrar. Barn som fötts under och ofta till svåra förhållanden kommer till nya och starkt motiverade familjer och därmed möjligheter till ett bättre liv.
Samtidigt som det för de allra flesta barn blir en positiv upplevelse att komma till en familj som med öppen famn tar emot dem och ger dem både andligt och lekamligt vad de behöver blir det inte alltid som familjen förväntat sig. Det är viktigt att man inte förskönar och försöker dölja att det ibland uppstår problem.
Det är en oerhört omvälvande upplevelse för ett barn att byta land, kultur, språk och omgivning. Även om adoptionsföräldrarna träffat barnet under en tid i hans eller hennes hemland så måste det vara den största förändring ett litet barn kan genomgå.
Även föräldrarna får uppleva en mycket stor omställning - att gå från att vara två till att bli tre förändrar det mesta. Förberedelserna för föräldraskapet vid adoption ser annorlunda ut än vid vanligt havandeskap. Lika viktigt som det är att delta i föräldragrupper före en förlossning är det för blivande adoptionsföräldrar att delta i motsvarande utbildning för att förbereda sitt föräldraskap och att få kunskap om hur ett adopterat barn kan reagera och mycket annat som är viktigt att veta som adoptivförälder. Denna utbildning skall vara obligatorisk och kostnadsfri.
Det dröjde ganska länge innan man började forska inom adoptionsområdet, men nu finns det material i olika forskningsrapporter och det är viktigt att denna kunskap finns samlad på ett ställe som en kunskapsbank så att alla personer som arbetar med adoptioner kan ta del av den. Det är mycket viktigt att de personer ute i våra kommuner som arbetar med adoptionsutredningar och rådgivning både före och efter en adoption har tillgång till den samlade kunskap som finns inom detta område. Därför föreslår vi att denna samlade kunskap förslagsvis kunde finnas samlad hos den myndighet som skall skapas istället för NIA.
Att adoptera ett utländskt barn är förenat med stora kostnader. Det är inte ovanligt att kostnaderna för resor, uppehälle samt kostnader för adoptionen ligger på nivåer långt över 100.000 kronor. Detta innebär att det är väldigt många personer som helt enkelt inte har råd att skaffa adoptivbarn. Kraven på adoptivföräldrarna har blivit större, de måste ofta vistas ganska lång tid i barnets hemland innan alla formaliteter är ordnade. Det är bra både för barn och föräldrar att de kan knyta an till varann redan i barnets hemland. Vårt förslag är därför att adoptionsbidraget skall höjas så att det täcker minst 50 % av kostnaderna i samband med adoptionen.
|
Stockholm den 2 oktober 2004 |
|
|
Birgitta Carlsson (c) |
Rigmor Stenmark (c) |