Motion till riksdagen
2004/05:So5
av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m)

med anledning av framst. 2003/04:RRS2 Riksrevisionens styrelses framställning angående prioriteringar inom hälso- och sjukvården


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en svensk patienträttighetslag.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nationella system för kvalitetsuppföljning i vården.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utveckling av riktlinjerna för prioriteringar inom hälso- och sjukvård.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om revidering av Socialstyrelsens instruktion när det gäller behovsstyrd hälso- och sjukvård samt kostnadseffektivitet.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att myndighetsinstruktioner i regel inte bör ges via Dagmaröverenskommelsen.

Bakgrund

Riksrevisionsverket riktar i en framställning Riksdagens styrelses framställning angående prioriteringar inom hälso- och sjukvården (2004/05:RRS2) kritik mot regeringens arbete med prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Bland annat konstaterar Riksrevisionen att ". den behovsstyrning med öppna prioriteringar som riksdagen lade fast med 1997 års ändring av hälso- och sjukvårdslagen är svår att spåra i verkligheten".

Hård kritik riktas också mot hanteringen av eventuella konflikter mellan riktlinjer för målen om prioriteringar och mål om tillgänglighet.

Våra synpunkter

Vi moderater anser att patienternas rättigheter bör lagfästas, vilket exempelvis har skett i bland annat Danmark och Norge genom lagen om frit valg och patientrettighetslagen. Vi menar också att förutom medicinska behov bör patienternas egna önskemål och behov vara vägledande i en prioriteringsdiskussion, inte landstingens ransoneringsbehov. För att följa upp hur prioriteringar görs behöver sjukvården förbättrade och nationella system för kvalitetsuppföljning, även för den öppna vården. Innan dessa förändringar har genomförts är det i praktiken svårt att på ett mer systematiskt sätt följa upp riksdagens beslut.

Tyvärr har regeringen inte ens vidtagit de åtgärder som är möjliga att genomföra på kort sikt. Ändringen av hälso- och sjukvårdslagen har exempelvis inte medfört några nya och förändrade mål i Socialstyrelsens regleringsbrev. Eftersom detta är den kanal som regeringen har för att genomföra riksdagens beslut ter det sig anmärkningsvärt att myndigheten inte har getts förändrade instruktioner.

Vi instämmer i Riksrevisionens kritik. Vi delar uppfattningen att regeringen bör vidta åtgärder för att utveckla riktlinjerna för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Vi anser att det behövs en revidering av Socialstyrelsens instruktion, så att den även anger uppgifter och ansvar kring behovsstyrd hälso- och sjukvård samt kostnadseffektivitet. Vidare delar vi uppfattningen att myndighetsuppdrag i regel bör utgå från regleringsbrev och inte via Dagmaröverenskommelsen.

Stockholm den 8 oktober 2004

Cristina Husmark Pehrsson (m)

Anne Marie Brodén (m)

Magdalena Andersson (m)

Maud Ekendahl (m)

Lena Adelsohn Liljeroth (m)

Stefan Hagfeldt (m)